När säsongen 2021/22 nu närmar sig blickar Berndtsson framåt mot ett nytt äventyr – en bra bit från Stockholm.
– Jag hade alldeles för mycket känslor kopplade till Djurgården fortfarande så först och främst behövde jag få lite distans från det. Sedan började man hitta lösningar på allt praktiskt och då var det bara att ta chansen när den väl fanns. Man visste inte om man någonsin skulle få den chansen igen, säger Berndtsson som blev historisk i helgen när hon valdes av Buffalo Beauts i NWHL-draften.
Desktop ad in article Mobile ad in article
NWHL är en relativt nystartad liga som gjorde sin debutsäsong 2015. Trots att den är nystartad finns det stora ambitioner och i ligans första internationella draft valdes Berndtsson först av alla.
– Det kändes jättehäftigt och jättekul. Jag hade inte riktigt fattat hur stort det va förrän jag fick alla reaktioner som började trilla in, säger Berndtsson och skrattar innan hon fortsätter:
– Reaktionerna kom rätt fort efter draften och det dök upp rätt mycket på Instagram, Facebook och Twitter. Jag gick mest och väntade på att det skulle bli officiellt, men det var kul och det har bara varit positivt. Många tycker att det är jätteroligt och många har har önskat mig lycka till.
Äventyret som väntar har hjälpt Berndtsson att släppa tankarna på avskedet från Djurgården.
– Jag har bearbetat det ganska väl, men det är klart att man hade velat ha en fortsättning i Djurgården då jag trivdes väldigt bra. Samtidigt hade inte den här möjligheten kommit så det är ingenting jag grämer mig över längre, säger hon om sin gamla klubb.
Desktop ad in article Mobile ad in article
"REHABEN HAR GÅTT SÅ BRA SOM DEN KAN GÅ"
Berndtssons nya klubb, Buffalo Beauts, var tidiga med att inleda kontakt efter att målvakten lämnades klubblös inför nästa säsong.
– Det var Nate Oliver (general manager i Buffalo Beauts) som kontaktade mig redan dagen efter att jag la ut att jag inte kommer att spela i Djurgården. Jag har haft lite kontakt med honom tidigare och han har hållit koll på mig ett tag, säger hon om hur allting började.
Fanns det någon oro från Buffalo över din operation?
– Nej, jag var öppen med det från dag ett att jag hade opererat höfterna och att jag inte kunde ge ett exakt tidsspann för när jag är helt återstålld. Det har inte varit ett bekymmer för de någon gång egentligen.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Berndtsson opererade höften i slutet av förra säsongen. Efter 26 år som målvakt hade det bildats benpålagringar på höftkulorna, vilket behövde åtgärdas. Rehaben har gått bra under sommaren och redan om en vecka är Berndtsson tillbaka på is.
– Den har gått jättebra och har väl egentligen gått så bra som den kan gå. Jag har hållit mig undan bakslag och har kunnat segra över rehaben och komma tillbaka till träningen, säger hon och fortsätter:
– Jag tränar för fullt nu, men det finns fortfarande vissa restriktioner i träningen. Det blir mer och mer för varje vecka. Jag började löpa redan i förra veckan och ska börja löpa lite hårdare till nästa vecka. Sedan kliver jag på is redan nästa vecka och jag kommer träna med SSK tills att jag åker.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Med drygt två månader kvar tills att Berndtsson lämnar Sverige för spel utomlands för första gången är det med stora förhoppningar.
– Jag har så många förväntningar på resan, säger Berndtsson och skrattar till innan hon fortsätter:
– Men det är väl att utvecklas som målvakt och att få uppleva en ny typ av hockey och en ny miljö. Jag vill komma in i det nordamerikanska-spelet och hitta en bra trygghet i mitt spel och bidra. Sedan kommer jag få erfarenheter och upplevelser som människa vid sidan av hockeyn.
Vad innebär det nordamerikanska spelet för skillnader?
– Det enda är väl att det är lite tajtare spel och sedan har jag upplevt att de nordamerikanska spelarna går lite hårdare och rakare på mål. Det kanske kan bli en liten skillnad med rinken då jag måste vänja mig med lite nya vinklar. Man får anpassa sig helt enkelt, svarar hon.
Lovisa Berndtsson och Alexandra Cipparone firar SM-guldet 2017.Foto: ANDREAS L ERIKSSON/Bildbyrån
"FÖRSTA GÅNGEN JAG KAN LEVA PÅ MIN HOCKEY"
Berndtsson har inte haft så bra koll på NWHL innan, men har hört sig för med den svenska målvakten Lovisa Selander, som har spelat två säsonger i NWHL.
– Jag pratade lite med henne i början när Buffalo kontaktade mig och frågade henne lite om vad hon tycker om ligan och hur det funkar. Det är väl den kontakten vi har haft egentligen. Hon sa att hon har trivts väldigt bra och att det är en proffsig liga. Allting verkar skötas bra. Själv har jag inte alls särskilt bra koll. Jag såg några matcher när de spelade slutspelet förra året, men annars har jag ganska dålig koll. Det jag egentligen vet är den informationen som jag har fått från Buffalos GM, säger hon och tillägger:
– Han har bara presenterat hur det ser ut och sådär. När man hör hur många de har i ledarstaben och runt omkring så känns det väldigt proffsigt. Han berättade att han är general manager och att han är på alla matcher och träningar. Det gav ett väldigt proffsigt intryck.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Trots att ligan inte har många år på nacken är majoriteten av spelarna professionella. Detta är en av sakerna som Berndtsson ser fram emot med resan.
– Jag har spelat ishockey i 26 år och det här blir första gången som jag kommer kunna leva på min hockey. Det ger en liten annan morot då man kan lägga ner all sin tid och allt sitt fokus på bara hockeyn. När man spelar i SDHL och har ett hundraprocentigt jobb på sidan om blir det som två heltidsjobb. Då är det både svårt att få tiden och energin att räcka till.
Utöver lönen tillkommer även en bonus vid tröjförsäljningar. När en NWHL-spelares tröja säljs går 15% av pengarna till spelaren i fråga, vilket kan bli en trevlig bonus.
– Det tycker jag är jättebra. Det bygger både ett varumärke för dig själv och ligan, men det ger ju också en själv en anledning till att pusha sitt eget varumärke för att man blir belönad för det. Jag vet inte hur det kommer att se ut, men framförallt tror jag att det är viktigt att lyfta fram namnen på spelarna för att skapa förebilder.
Lovisa Berndtsson.Foto: KENTA JÖNSSON/Bildbyrån
"HADE VARIT KUL ATT SPELA OS"
I Buffalo Beauts kommer Berndtssons kvalitéer på isen inte vara det enda viktiga. Just nu har laget två unga målvakter som hon hoppas kunna stötta i deras utveckling.
– De har två målvakter redan och Carly Jackson, som spelade majoriteten av matcherna förra säsongen, gjorde det riktigt bra. Vi kommer att få fajtas om det, men sedan vill de ha dit mig då både Carly och Caty (Flagg) är väldigt unga och ganska nya på seniornivå. Tanken är att jag både ska fajtas om speltid, men även att hjälpa de två i deras utveckling, säger hon.
Desktop ad in article Mobile ad in article
I NWHL spelas det inte lika många matcher som i SDHL. Förra säsongen blev rejält förkortad ner till sex matcher, men under en vanlig säsong är grundserien 24 matcher lång.
– Det är en av grejerna som jag tänkte på innan jag tackade ja. De tränar inte heller lika ofta som vi har gjort i Djurgården, men sedan kände jag att det var en upplevelse som jag ville vara med om. Med tanke på mina höfter och att jag opererades kändes även som en optimal situation och säsong att komma tillbaka till, säger Berndtsson.
Desktop ad in article Mobile ad in article
När Berndtsson nu har en lång och spännande säsong i Nordamerika framför sig bär hon även med sig tankarna om ett OS som kommer att spelas i början på nästa år.
– Nu kommer ett OS här rätt snart och det är klart att det hade varit kul att få vara med där, men jag försöker just nu att inte sätta för stora mål för långt fram då jag precis kommit tillbaka från min operation. Jag försöker ta ett steg i taget och om jag presterar bra där borta så kommer jag att ha en bra chans att slå mig in i landslaget, säger hon och tillägger:
– Det ska bli jättespännande och jag är jättetaggad. Nu har man spelat i Sverige i bra många år och jag tycker att det här ska bli jättekul.
TV: Josefin Bouveng vinnare av Elite Prospects Award 2021
