STOCKHOLM (Hockeysverige.se)
När Henrik Karlsson, 2002, var 19 år lämnade han Hammarby för spel i Division 1 för Botkyrka. Efter en lång resa med spel i Oskarshamn, Olofström, Mälarhöjden/Bredäng, Hammarby och Malmö fick han säsongen 2008/09 chansen att debutera i elitserien då han under säsongen värvades till Södertälje. Nu har Henrik Karlsson hunnit fylla 37 år och igår berättade han att karriären är över. Nu kan han se tillbaka på en karriär med NHL-spel, KHL-spel, Tre Kronor och VM-spel med Kazakstan.
När Henrik Karlsson lämnade för Botkyrka i ettan 2002 fanns inte heller några direkta drömmar om att en dag spela i Tre Kronor och NHL.
- Nej, det skulle jag inte säga. Jag tyckte fortfarande att hockey var kul, men det var mycket annat som var också var. Som att gå ut och festa. Jag var inte riktigt proffs på den tiden, berättar Henrik Karlsson då hockeysverige träffar honom på ett café inne på Fältöversten invid Karlaplan i centrala Stockholm.
- Botkyrka var ändå bra vid den här tiden och ett topplag i Division 1. Vi hade ett bra lag och min brorsa (Rickard Karlsson) spelade där så det var fortfarande väldigt roligt. När jag gick dit var jag ganska ung och det kändes ändå som ett bra steg. Vi spelade ändå kval för att gå upp till allsvenskan. Klart att jag kanske inte hade dom här stora drömmarna då. Desktop ad in article Mobile ad in article
Åren i Botkyrka, Oskarshamn, Olofström, Mälarhöjden/Bredäng, Hammarby och Malmö var ändå värdefulla för Henrik Karlsson.
- Jag kommer ihåg att det gick bra ett år i Botkyrka. Då fick jag chansen i Oskarshamn som låg i allsvenskan. Jag blev värvad dit som andrakeeper, vilket var spännande och på något sätt stort.
- Det blev ”oj, jag spelar i allsvenskan”, vilket var kul. Sedan fick jag inte spela mycket. Andra säsongen spelade jag knappt någonting. Då ledsnade jag ihop lite socialt och ville egentligen bara hem. Oskarshamn fick då en keeper från M/B (Fredrik Holmgren) medan jag gick dit. Då var inte så mycket drömmar om ishockey kvar då.
Hade du andra intressen vid sidan av ishockeyn då?
- Som idag, men då började jag fundera på vad jag skulle hitta på, ta tag i vissa andra grejer. Då var det ganska långsökt att det skulle bli något med hockeyn. M/B var dessutom inte så bra.
- Efter den säsongen hörde en tränare jag haft i Hammarby av sig, (Håkan) Ferm, och då kunde jag gå till allsvenskan.
- Jag var hemma i Stockholm och fick spela i allsvenskan igen. Det var ett härligt gäng med unga stockholmare. Min brorsa sajnade för Hammarby samtidigt så det var superkul. Vi var ett bottenlag, men jag fick spela och under andra säsongen fick jag chansen att gå till Malmö.
“DÅ ALLT TOG FART”
Ett Malmö som då låg i Hockeyallsvenskan.
- Det var då allt tog fart på riktigt. Här var det verkligen marginaler på min sida från det att jag spelat i Division 1 till att spela för Malmö. Då var det verkligen på riktigt.
- Malmö hade verkligen ett kanonlag och den säsongen, då jag kom dit efter jul, skulle jag vara andrakeeper. Då kändes det jättestort och dom försökte gå upp till elitserien, men missade det. Det var nog tur för mig eftersom det inte blev den här jättesatsningen som det skulle varit i elitserien. Jag hade gjort tillräckligt med avtryck för att vara förstakeeper i Malmö år två.
- Det här var jättestort. Helt plötsligt, från att spelat för ett bottenlag i allsvenskan och gått i ”konken”, var jag förstakeeper i ett topplag i allsvenskan. Då fick jag min chans.
Under andra säsongen i Malmö plockade Södertälje över Henrik Karlsson. Det var också där han fick göra sin elitseriedebut.
- Det var mot Färjestad hemma och vi vann med 3-1. När jag kom dit fick jag börja med att möta bästa laget i serien och vi vann, vilket var jättekul. Desktop ad in article Mobile ad in article
Hann du reflektera något över att du då var på högsta nivån i Sverige?
- Det gick väldigt fort, men jag hade ändå varit förstakeeper i Malmö under en säsong där det gått väldigt bra. Sedan blev det turbulent där. Då hörde SSK av sig och då kändes det som jag ändå var på den hyllan.
- Klart att det var ett roligt steg och rakt in i hetluften. Det var runt tio matcher kvar i serien när jag kom dit. Jag fick spela mycket och det gick väldigt bra där. Sedan fick jag stå i kvalserien och vi höll oss kvar. Då var det som att jag visat att jag kunde spela på en väldigt hög nivå.
Allt gick väldigt snabbt för dig. Säsongen efter spelade du för Färjestad och säsongen efter för Calgary i NHL.
- Redan efter SSK sajnade jag för San José. Jag hade även chansen att sajna med Dallas och hade lite kontakt med (Johan) Garpenlöv eftersom han var chefsscout där. Samtidigt hade jag mycket kontakt med Shin Larsson och till slut valde jag San José.
- Jag var i Thailand efter säsongen med SSK och han ringde när jag var på stranden, säger Henrik Karlsson med ett leende.
- Då hade jag precis sajnat för Färjestad och var i Thailand med mina kompisar. Jag trodde att han skämtade. Jag hade spelat i allsvenskan mindre än ett år tidigare. Det gick väldigt fort där ett tag, från det gick jag gick till Malmö. Dessutom fick jag spela i Sveriges största lag, Färjestad.
I slutet av juni 2010 trejdades Henrik Karlsson från San José till Calgary.
- Debuten gjorde jag mot Columbus borta. Vi vann med 5-2. Det finns några matcher jag aldrig glömmer och det här var jäkligt stort.
- Jag var nervös. Det hade gått några matcher och sedan skulle jag in och spela, men jag fick en ganska skön resa och det är alltid skönt att få vinna första matchen.
Du blev kvar i Nordamerika under tre säsonger, har du någon gång ångrat att du inte stannade kvar och spelade där borta?
- Jag var två år i Calgary. Tredje året kom lockouten och efter den ville dom inte ha kvar mig. Då blev det Chicago, men dom skickade mig direkt till AHL-laget Rockford. Efter säsongen var Chicago inte intresserade av att ha kvar mig.
- Jag hade inte någonting annat efter det heller. Dessutom var jag inte så jättebra i Rockford och hade inte spelat hockey på ett år. Det tog inte fart där.
- Då fick jag sajna med Skellefteå som hade ett jättebra lag. Jag ville gå till KHL, men fick inget därifrån då.
“LYCKADES KOMMA BORT FRÅN SKELLEFTEÅ”
Under säsongen i Skellefteå hörde ändå KHL-laget Avangard Omsk av sig och ville se Henrik Karlsson i sitt lag.
- Det gick lite upp och ner i Skellefteå. Det gick bra när jag spelade, vi vann mycket och hade ett bra lag. Dom hade en annan keeper där, Markus Svensson, så det blev väldigt mycket fram och tillbaka.
- För mig kändes det som en väldigt viktig säsong. Jag ville spela mycket, vara förstakeeper och vinna guld. Det var min bild, men det blev sitta två, spela två, sitta en, spela en…
- Då blev jag lite stressad, men jag hade tur att det gick bra i landslaget för mig den säsongen och jag var med i alla turneringarna. Då var det, tack vare det, några KHL-klubbar som blev intresserade. Jag lyckades komma loss från Skellefteå och sajna med Omsk.
Det blev en stor omställning för Henrik Karlsson att ta steget in i KHL.
- Ja, men det var allting med att komma till Ryssland första gången även om jag i och för sig varit i Moskva och spelat tidigare. Att komma dit, det var en helt ny värld. Rakt in där och matcher…
- Jag sajnade sent. Det hade varit OS-uppehåll och bara sju, åtta matcher kvar av serien så jag var en ”sista rycket” värvning för dom. Vi missade slutspelet, men det gick okej för mig. Jag hade några bra matcher och några mindre bra, men det räckte inte för att vara kvar där.
- Det var ganska tyst ett tag med sedan fick jag Jokerit och det var verkligen kanon. Desktop ad in article Mobile ad in article
Hur ser du tillbaka på tiden i Jokerit?
- Det var två grymma år. Jokerit och spela hockey i Helsingfors var fantastiskt. En jättebra organisation, vi hade ett kanonlag och nära hem. Det är ett ställe och lag som ligger mig varmt om hjärtat.
Helsingfors är en modern och trevlig stad, var det samma sak då du kom till din nya stad Astana som idag heter Nur-Sultan?
- Ja, faktiskt. Det är en helt ny stad man byggt upp på 20 år. Dom har en kanonarena, är en jättebekväm stad att leva i och mycket restauranger. Det är dessutom en kanonklubb på så sätt att det alltid är många importer vilket gjorde att det blev väldigt kul utanför hockeyn också.
- Det är en stor idrottsstad med bra hockeylag, bra fotbollslag och är en bra basketstad. Dom satsade verkligen på sport i den staden och hockeyn är störst där.
.jpg)
Fem år, då pratar du flytande ryska nu?
- Nej, det gör jag verkligen inte (skratt). Det kan jag inte skryta med. Jag har lärt mig att beställa käk och sådana grejer och förstår lite grann.
Henrik Karlsson har förutom sin fru även två små barn.
- Dom var där till och från. Sedan kom corona-året. Jag var ifrån familjen ett tag, men dom var ändå där tre, fyra månader. Det är en jättebra stad för barn och eftersom det var många importer hade fruarna kul vid sidan av.
BYTTE LANDSLAG
Dessutom blev Henrik Karlsson landslagsspelare för Kazakstan.
- Du måste ha spelat två säsonger där. Sedan kan du spela för landslaget om du inte hade spelat något VM innan, vilket jag inte hade gjort.
- Då såg jag det som ett roligt äventyr och ett sätt att vara kvar i klubblaget. Jag spelade två B-VM. Andra året gick vi upp.
Kan du idag känna att det är ditt andra hem?
- Jag kan idag tänka tillbaka och känna att det är min klubb och stad lite grann. Jag kunde göra avtryck och får jag säga det själv blev jag väldigt populär bland fansen.
- Idag minns jag tillbaka på tiden där med stor glädje och att jag fick chansen att vara där länge.
Nu är du klubblös och Brynäs har visat intresse för dig…
- Det har funnit lite intresse från några klubbar och Brynäs var intresserade. Klart att det väcktes någonting i mig, men jag kände mig jättenöjd och har tänkt att lägga av, säger Henrik Karlsson och fortsätter:
- Jag blev intresserad och tycker att Johan Alcén, sportchefen, hade gjort ett jättebra jobb, sålde in sitt projekt och hade jättefin plan för mig hur jag skulle komma igång igen. Jag blev sugen, vilket jag också sa till Johan.
- Vi höll l på att prata fram och tillbaka under en vecka, men dom får lösa det på något annat sätt.
Blir det spel med Brödernas i stället?
- Många av mina kompisar spelar där och det kan vara kul att spela någon match i veckan med dom och ha lite kul. Det handlar med om det sociala.
Har du i princip stängt karriären nu?
- Ja, det har jag. Under sommaren, när jag bröt med Barys, tänkte jag att det troligt vis inte skulle bli något mer. Sedan var Spartak (Moskva) sugna. Det var väldigt hett från deras sida och då tänkte jag först köra där.
- Efter det blev det tyst ett tag och när det sedan blev september då kände jag mig nöjd. Det var lite snack med andra klubbar, men det har egentligen varit ganska tyst fram till nu. Jag tycker att det känns bra och jag har lagt av. Desktop ad in article Mobile ad in article
“SKA TA DET LUGNT ETT TAG”
Hur ser planerna ut framöver?
- Klart att jag har börjat tänka på vad jag ska hitta på sedan. Nu ska jag ta det lugnt ett tag. Jag har varit borta från Stockholm under tio år så det känns jätteskönt att komma hem. Vi har klart med boende och behöver inte hålla på med någon flytt utan landat i vart vi ska bo.
- Nu ska jag ta mig mycket tid för familjen och vänner, gå på fotboll, spela tennis… Jag ska landa i allt och det ska bli kul att få fira jul hemma. Det är så långt jag tänker nu. Sedan får vi ta det andra sedan.
Är det även viktigt att Djurgården ska få vinna SM-guld i fotboll?
- Ja, det är jätteviktigt. Det blir spännande och tajt, avslutar Henrik Karlsson med ett leende.
