Ett givet namn i Ulf Lundbergs trupp till OS i Peking är Hanna Olsson. Men för ett år sedan var det inte lika självklart. Då var hon mitt uppe i rehabiliteringen efter en tuff knäskada som höll henne borta från rinken hela säsongen. Även om hon för många trots skadeproblematiken var given så blev hon själv mycket glad då hon fick OS-biljetten av förbundskaptenen.
Desktop ad in article Mobile ad in article
– Det var såklart jätteroligt och det är alltid en ära och stolthet att representera kronorna, berättar Hanna Olsson för hockeysverige.se och fortsätter:
– Jag var med vid OS 2018 och det var en enorm upplevelse. Jag tror det här OS:et kommer vara en upplevelse på andra sätt. Man plockar med sig erfarenheter och allt sådant. Jag ser såklart mycket fram emot att får åka i väg efter alla tester och sådant som ska göras innan. När allt sådant är klart ska det bli jätteroligt att få spela hockey.
Hur minns du idag tillbaka på den senaste turneringen?
– Det är några år sedan nu, men det var såklart jättestort då också. Samtidigt är det inte många som var med förra gången som är med denna gång, bara några stycken.
– Jag minns det som att vi var en tajt och sammansvetsad grupp. Många som hade jobbat med varandra under flera år. Med Leffe (Boork) i spetsen fick vi ihop gruppen väldigt bra även om resultaten inte var dom bästa.
– Det var en häftig turnering och mycket intryck runtomkring. Jag tror att det är viktigt att släppa det runtomkring när det är match och fokusera på hockeyn. Då var det mycket folk på läktarna. Är det någon gång man känner sig som ett proffs som damhockeyspelare så är det just på OS eftersom det är väldigt mycket mediabevakning. Det gäller att kunna koppla bort allt sådant då det är match och prestera.
Är det just att kunna koppla på och av som är dom viktigaste erfarenheterna du tar med sig från OS-turneringen 2018?
– Ja, det tror jag absolut. Det tror jag också kommer med åren. Jag är såklart fortfarande ung, men desto mer jag får vara med om och uppleva ju mer inser jag vad som är viktigt här i livet.
– Efter min skada har jag lite andra perspektiv på saker och ting. Jag är tacksam att få vara med och göra det roligaste jag vet. Då blir det andra runtomkring inte så himla stort. Det är ”bara” hockey och vi ska ha roligt.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Vid turneringen 2018 var allt öppet och ni kunde röra er fritt, hur tror du det blir nu då restriktionerna är helt annorlunda?
– Det blir en ny situation för egentligen alla. När man väl tagit sig in i OS-bubblan tror jag att det kommer vara en av dom säkraste platser på hela jorden just då. Det är enormt mycket tester som ska göras.
– Jag vet inte exakt hur det kommer att se ut, om det finns möjligheter att kolla på andra idrotter, men vi bor i samma by, äter i samma matsal och bor i samma hus. Klart att det är speciellt att träffa andra atleter som också kämpat sig till OS-byn. Det är också vad som är det speciella med OS-byn.
– Jag hoppas att vi i alla fall kommer ha någon form av frihet och, kanske inte umgås jättemycket men inte vara helt isolerade eftersom OS såklart är en stor upplevelse.
– På senaste OS åkte vi bland annat och kollade på Charlotte Kalla. Även om det är fullt fokus på våra matcher så blir det några dagar ledigt. Då vill man såklart uppleva saker.
Desktop ad in article Mobile ad in article
”JAG KÖR FORTFARANDE REHAB”
Hanna Olsson skadade sig inför säsongen 2020/21 och spelade inga matcher för HV71 eller Damkronorna. Även om hon inte är helt återställd ännu känner hon sig redo för att ta sig an OS-turneringen.
– Jag kör fortfarande min rehab. Det har kanske dragit ut lite mer på tiden med knäet än vad man hade tänkt. Även om jag är spelklar och kan vara med på matcherna är det en tuff skada (korsbandet) att gå igenom.
– Det är mycket rehab bakom och något som jag fortfarande underhåller och bygger upp samtidigt som jag försöker bli ännu starkare. Jag vill såklart bli snabbare och starkare än vad jag var innan jag skadade mig. Nu är det ett tajt spelschema och vi i HV71 har en tunn trupp den här säsongen så det blir mycket speltid och så där.
– Jag har tränat stenhårt i sommar och under förra säsongen så jag känner att kroppen är fräsch inför det som komma skall. Det är i slutet av säsongen det roliga börjar då det är slutspel och turneringar.
Vart står du hockeymässigt jämfört med innan skadan?
– Det är svårt att säga. Lite grann är det, som jag sa förut, att jag har andra perspektiv. Jag tror att jag idag kan slappna av mer när jag spelar och känner att jag försöker få ut det jag är bra på. Lägga fokus på det jag kan påverka och inte älta förluster allt för länge. Verkligen se framåt.
– Det mentala hos mig har stärkts mycket genom skadan även om jag är lika mycket vinnarskalle som innan (skratt), men jag har andra perspektiv idag.
– Hockeymässigt har jag fortfarande steg att ta. Det är också vad som motiverar mig. När jag känner att jag inte kan eller vill bli bättre kommer jag sluta med hockey, men jag känner att jag fortfarande har mycket kvar att ge.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Hur har du motiverat dig under den här tuffa skadetiden, vilka målbilder satte du upp?
– I början var det att kunna gå igen. Sedan var det att springa och så vidare. Det var delmål hela vägen. Eftersom jag vet vad hockeyn betyder för mig och hur kul jag tycker att det är så var det väldigt enkelt att motivera sig.
– Jag tycker om och träna så det har varit ganska enkelt hela vägen. Jag har försökt se dom här målbilderna framför mig hela tiden. Vad jag har varit med om tidigare som jag tyckt varit roligt med slutspel, vinna SM-guld och sådana grejer. Det är sådant jag har försökt se framför mig under dom tuffa rehab-dagarna.
”VILL VARA EN GO OCH GLAD LAGKAMRAT”
Det har såklart inte bara varit solsken för Hanna Olsson under sin väg tillbaka utan även varit en del regnskurar.
– Som tyngst var det egentligen första veckan då jag fick beskedet. Då var det att gräva ner sig ett par dagar. Sedan var det upp på hästen igen.
– Dom som känner mig vet vilken typ av tävlingsmänniska och hur målmedveten jag är. Först såg jag framför mig ”Okej, nu ska jag ta världsrekord i att komma tillbaka så snabbt som möjligt och göra comeback efter jul”.
– Då hade jag bra folk runtomkring mig som verkligen fick mig att förstå att knäet ska hålla under många år och jag vill inte få problem då jag blir äldre. Där växlade jag om ganska snabbt till att det ska bli så bra, hållbart och starkt som möjligt i långa loppet. Det blev en utmaning för mig.
– Jag träffade min sjukgymnast, Nicolas, i Torslanda vecka efter vecka. Jag ville, inte bara bevisa för mig utan även för honom, att jag hade gjort ett bra jobb senaste veckan så jag kunde gå vidare i rehaben hela tiden. Det blev en utmaning i sig.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Om några veckor åker Hanna Olsson och övriga Damkronorna till Peking för att jaga medaljer och där 23-åringen från Häslö kommer ha en viktig roll.
– Jag vill spela mitt spel som jag gör hemma i klubblaget. Jag tror att det är därför jag blivit uttagen. Mina styrkor har jag i offensiven och att vara kreativ samtidigt som jag vill vara en hårt jobbande forward som river och sliter för att få fram puckar, göra mina medspelare bättre. Utanför vill jag vara en go och glad lagkamrat.
”I ETT SLUTSPEL KAN VAD SOM HELST HÄNDA”
Givetvis kommer också hennes erfarenhet från tidigare OS och VM bli en viktigt att ha med sig in till gruppen som är relativt ungdomlig och ny.
– Så är det absolut. Det är mer eller mindre exakt samma lag som vi haft dom senaste gångerna vi haft samlingar. Jag tror att det kommer vara till vår fördel att vi känner varandra och då kan bygga på kemin i laget. Trivs man tillsammans tror jag också att man kan prestera ihop.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Vad är en realistisk målsättning för det här laget i OS?
– Den kommer vi nog sätta då vi samlas i Jonstorp under nästa vecka. Klart att vi allihop är tävlingsmänniskor och vill såklart vinna varje match.
– Jag hörde på presskonferensen i går att Ulf pratade om att ta topp tre i gruppen och ta oss till kvartsfinal är vårt första mål. I ett slutspel kan väl vad som helst hända.
Vem gör första svenska målet i OS?
– Det gör Emma Murén. Jag känner det på mig, avslutar Hanna Olsson.
.jpg)
Desktop ad in article Mobile ad in article
