Gunnar Leidborg spelade i AIK mellan 1972 och 1987. Säsongen 1972/73 gjorde han en kort avstickare till Västerås. Han var ofta med i snacket kring Tre Kronor. Även om det inte blev något OS eller VM-spel gjorde han 16 A-landskamper. Framför allt var ”Lejdan” dom stora matchernas man och en viktig kugge i SM-finalerna 1982 och 1984 då han var med om att spela hem SM-gulden till AIK.
– 1980/81 kom (Dan) Hobér in. Det var ett stort ”brejk” i mitt liv. Alltså från ”Ankan” (Anders Parmström) – intelligent, kryptisk, taktiskt, glad och trevlig – till Danne Hobér. Det tror jag var precis vad vi all behövde. Jag tror att han klev in i en bra tid i min karriär och AIK:s utveckling.
Foto: Ronnie Rönnkvist. Gunnar Leidborg.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Finalserien säsongen 1981/82 avgjordes på Scandinavium i Göteborg. AIK vann den femte och avgörande matchen mot Björklöven med 3-2. Stor matchvinnare för AIK var den hårdskjutande backen Kai Nurmi med sitt 3-1-mål och en storspelande Gunnar Leidborg.
– Det var självklart underbart, men det blir både en klimax och en antiklimax. Även på guldfesten tänkte jag att det handlar egentligen inte om att just vinna utan det var resan dit och vilken tur jag hade som fått vara en del av ett pussel.
– Många säger att jag har vunnit, men jag har inte vunnit ett skit. Jag har varit en del av ett lag som haft kapaciteten och turen där alla fått vara friska och sedan vunnit. Men jag har varit med och förlorat några finaler också.
– Att ha fått chansen att spela med så bra hockeyspelare… Det var något som jag lärde mig redan som junior. Vi hade ett fantastiskt lag, men vi var bara två som fick chansen i A-laget. Egentligen var vi tre, men en kille fick problem med hjärtat. Jag och Nisse Björk, som också bor i Örebro och jobbar på Kumla kommun, fick chansen. Vi båda sa att det fanns bättre spelare i det juniorlaget än oss, men som aldrig fick chansen. Samtidigt är det så att när du får chansen måste du ta den.
– Jag ser det så att det var underbara år och jag var privilegierad som fick spela med så underbara spelare.
Foto: Arkiv. Gunnar Leidborg.
Många pratar om hur gruppen som vann guld 1982 drev på varandra och så vidare, var det samma känsla när ni vann guld 1984?
– Det var likadant då. Själv var jag inne i den här kärntruppen och för dom andra var det bara att hänga på. Jag minns att (Roger) Hellgren provade lite att komma slött till några lördagsträningar. På den tiden löste lagen själva sådana problem. Det var inget tränarproblem utan ett lagproblem.
– I dag, efter över 30 år i branschen, har jag märkt att när det uppstår problem så söker vi sällan lösningar utan vi söker bara skuldfrågan. På den tiden löste vi det här i laget.
– Jag spelade med ”Ullis” (Mats Ulander) i tio år, (Leif) Holmgren i nio år och det fanns många som var med hela tiden. Det fanns inte acceptans hos dom här killarna för att man inte uppträdde på ett visst sätt när man spelade i AIK. Det var vi väldigt noga med.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Vilket ser du som ditt bästa slutspel?
– Jag tror nog 1984. Vi släppte bara in tre mål mot Djurgården i finalserien. Det där är alltid svårt att svara på. Det kan ha varit så att jag hade bättre slutspel även om vi förlorade finalen, men när vi vinner… Det är trots allt vad det i slutändan går ut på.
– Det är inte många fans som kommer ihåg när vi förlorade finalen mot Färjestad eller den mot Skellefteå.
Gunnar Leidborg har med andra ord ställts mot många vassa målskyttar, men vilka är dom svåraste han mött? Hockeysverige.se bad ”Lejdan” plocka ut sina topp sex.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Håkan Loob
Från klubben Graip i Slite på Gotland. Via spel i Roma och Karlskrona klev han in i elitserien och Färjestad 1979. Vann SM-guld med Färjestad säsongen 1980/81. Inför säsongen 1982/83 åkte han över till Calgary där han under sin sista säsong i klubben vann Stanley Cup. Håkan Loob är också hittills enda svensk som gjort minst 50 mål under en NHL-säsong, vilket han gjorde 1987/88. Återvände till Färjestad 1989 och spelade kvar till och med säsongen 1995/96. Sista två åren dessutom som lagets kapten. Jobbade därefter i Färjestads organisation till och 2017. Har även jobbat som scout för Calgary under tre säsonger. Guldpuckvinnare 1983. Världsmästare 1987 och 1991. Olympisk mästare 1994. Vinnare av Guldhjälmen 1991 och 1992.
Kommentar Gunnar Leidborg:
” Håkan Loob var verkligen en målmaskin i en toppkedja”
Foto: Ronnie Rönnkvist & Arkiv. Håkan Loob.
Tore Ökvist
Inledde sin hockeykarriär i Teg SK i Umeå, men gjorde seniordebut 1974/75 för Björklöven. Efter att inte varit överens om ett nytt kontrakt med klubben inför säsongen 1984/85 skrev Ökvist på för Luleå. Det blev bara spel där under en säsong innan han återvände till Björklöven där han blev Svensk Mästare under Hans ”Virus” Lindbergs ledning 1987. I finalserien mot Färjestad skadade han sig i en ljumske och fick följa slutet av guldresan från läktarplats. Efter säsongen 1987/88 valde Tore Ökvist att lägga skridskorna på hyllan. Förutom gulden 1987 vann han två silver.
Kommentar Gunnar Leidborg:
”Jag tror faktiskt att Tore Ökvist är född som en avig målgörare”.
Foto: Ronnie Rönnkvist & Arkiv. Tore Ökvist.
Martin Karlsson
Kom fram som ett underbarn i svensk hockey i slutet av 1960-talet. Då representerande Skellefteå AIK. Efter att Skellefteå åkt ur högsta serien 1973 valde Karlsson mellan att stanna i Skellefteå eller flytta till Timrå och Brynäs. Valet föll på Gävle-klubben eftersom han ansåg ha bästa utvecklingsmöjligheterna där. Blev Svensk Mästare med Brynäs både 1976 och 1977. Återvände sedan till Skellefteå där han vann SM-guld 1978. Avslutade karriären med spel i Division 1 för Örebro 1979 och 1983. Ingick där i den så kallade ”Miljonkedjan” tillsammans med svågern Hardy Nilsson och nära vännen sedan barnsben, Lars-Gunnar ”Krobbe” Lundberg. Sveriges bästa junior 1971. VM-soelare 1976 och 1977.
Kommentar Gunnar Leidborg:
”Martin Karlsson hade inget jätteskott, men däremot hade han en nästa för att vara på rätt plats vid rätt tillfälle.”
Foto: Ronnie Rönnkvist & Arkiv. Martin Karlsson.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Kent Nilsson
Fostrades i Ösmo, men flyttade som junior över till Djurgården. Där fick han debutera i dåvarande allsvenskan, alltså dagens SHL, säsongen 1973/74. Efter att Djurgården fått lämna hockeyns finrum 1976, där Kenta Nilsson faktiskt elitseriens poängliga, skrev han på för AIK. 1977 valde han sedan att åka över till Winnipeg i Kanada för spel i WHA. 1979 tog han steget in i NHL då han skrev på för Atlanta, alltså det som idag är Calgary. Han har även spelat för Minnesota och Edmonton i NHL. Efter tiden i NHL har han representerat Lugano, Bolzano, Djurgården, Kloten, Graz, Vålerängen, Nynäshamn, Stuttgart och Majadahonda. Jobbade mellan 1992 och 2020 som NHL-scout. Har vunnit Stanley Cup en gång, WHA två gånger och SM-guld en gång. Årets Rookie i WHA 1978, Guldpucken 1989. Pappa till tidigare NHL-spelaren Robert Nilsson.
Kommentar Gunnar Leidborg:
”Kenta hade allt, skottet, dagningarna, backhand…”
Foto: Arkiv & Ronnie Rönnkvist. Kent Nilsson.
Bo Berglund
”Kabbens” grabb. Alltså son till Alfredshem/MoDo-legendaren Carlabel Berglund. Systern, Christina Nejdebro var för övrigt också en skicklig hockeyspelare i MoDo. Debuterade i högsta serien för MoDo 1973. Blev kvar i klubben till och med säsongen 1977/78. Gjorde därefter sex säsonger för Djurgården innan han åkte över till NHL och Quebec. Trejdades under säsongen 1984/85 till Minnesota. Säsongen därpå gick resan vidare till Philadelphia innan han 1986 skrev på för AIK. Slutade spela efter fyra säsonger i klubben. Jobbade mellan 1998 och 2015 som NHL-scout för Buffalo. Svensk Mästare 1983. Guldpuckvinnare 1988. OS-spelare 1980 i Lake Placid.
Kommentar Gunnar Leidborg:
”Samma typ av spelare som Kenta Nilsson, avig och dessutom halvlapp”
Foto: Foto: Ronnie Rönnkvist & Arkiv. Bo Berglund
Desktop ad in article Mobile ad in article
Kent Andersson
”Kneten” kallad. Kom fram som en giftig målskytt för Lindesberg i början av 1970-talet. Tog sedan steget över till Örebro där han debuterade i högsta serien säsongen 1973/74. Spelade i Örebro till 1980, men skrev inför säsongen 1980/81 på för Södertälje. Efter tre säsonger i klubben flyttade han ner till Ambri-Piotta i Schweiz. Gjorde där 43 mål och totalt 81 poäng på 42 matcher. Återkom till Sverige redan efter en säsong. Spelade efter återkomsten för Westmannia/Köping, Västerås, Lindlöven, Forshaga, Kungsör, Striberg och Fellingsbro. Är en av svensk hockeys stora målskyttar.
Kommentar Gunnar Leidborg:
”Kneten” vill jag ha med på den här listan mest för att han vill läsa sitt namn, kommenterar ”Lejdan” med glimten i ögat.”
Foto: Ronnie Rönnkvist & Arkiv. Kent Andersson.
