STOCKHOLM (Hockeysverige.se)
Fredrik Warg spelade två VM och representerade MoDo, Skellefteå, Rögle och Brynäs i Elitserien/SHL. Efter att ha återvänt från Tyskland till Sverige och spel med Brynäs under säsongen 2013/14 tog tvärt karriären slut.
I en intervju för OLD SCHOOL HOCKEY som kommer på hockeysverige.se nästa söndag berättar han bland annat om olyckan som stoppade karriären, men även om livet efter hockeyn.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Säsongen 2013/14 inledde Warg i tyska Ingolstadt.
– Jag trivdes inget bra i Tyskland. Varken med hockeyn eller utanför. Det var väldigt mycket tid för mig själv. När jag sedan visste att fanns intresse kände jag att jag ville börja om. Jag måste få känna att hockey är kul.
– Då fick jag chansen av (Michael) Sundlöv i Brynäs. Jag kom dit, fick spela i en fjärdekedja och det var hur roligt som helst. Där fick jag spela med juniorerna (Adam) Brodecki och Alexander Lindgren.
– Brynäs hade redan sitt lag. Jag sänkte förväntningarna och kraven på mig själv. Mina egna krav på mig själv har varit min största motståndare under karriären. Då bestämde jag mig för att nu skulle jag bara ha kul med hockeyn och spela två år till efter den säsongen.
“BÖRJADE FÖRSTÅ ATT NÅGOT VAR FEL”
Det blev totalt 17 matcher och två mål för Fredrik Warg i Brynäs-tröjan.
– I början gjorde vi inte så många minuter, men vi kämpade oss in i matcherna och fick mer och mer förtroende. Jag trivdes bra och det var ett skönt lag. Sedan smäller det och då är det över, säger Fredrik Warg som tystnar en stund och tittar ut genom fönstret över Norra Bantorget där mörkret lagt sig.
– Det var ett jävla konstigt sätt att sluta på och så typiskt när man börjat tycka hockeyn är kul igen.
Vad minns du av själva smällen?
– Egentligen var det ingen farlig smäll. Jag fick en passning i mittzonen som jag tappade lite grann. Samtidigt tappade jag skäret och flög fram. Då kommer det en kille och tacklar mig så jag flög in i honom med hjässan. Det blev tvärstopp och allt svartnade.
– Spelet fortsatte. Jag ställde mig upp och åkte till båset. När jag satt i båset började det krampa i nacken och på sidan. Då var det bara att gå in i omklädningsrummet.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Förstod du redan där och då att allt var över?
– Nej, i början tänkte jag mest att jag haft nackspärr tidigare och ont i nacken. Det tog någon dag innan man röntgade mig.
– Huvudet ligger på en kota som är skålad. Det där sprack här uppe…, säger Fredrik Warg som pekar längst sidan av huvudet innan han fortsätter:
– Jag började förstå att det kanske var något som var fel eftersom det kändes som jag fick en kniv i nacken då jag rörde på huvudet. Allt gick ganska fort efter att jag varit på röntgen som var dag tre. Då kastade dom på mig en nackkrage som jag skulle ha i åtta veckor.
– Jag trodde att om vi går långt i ett slutspel så kan jag kämpa mig tillbaka. Då var jag hemma i Ö-vik och satt på cykeln med nackkragen varje dag nere på gymmet och hade en bild över att jag skulle spela, men nu blev det inte så.
“VEM FAN ÄR JAG NU?”
Under sommaren började Fredrik Warg ändå känna sig helt okej.
– Att träna på själv och på gym gick bra, men på hösten skulle jag gå på is med Örnsköldsvik Hockey, som spelade i ettan, för att känna hur det skulle kännas. Ibland gick det bra och andra gånger sämre.
– När det gått bra att träna kände jag mig redo, men ibland kunde jag inte ens träna på en vecka eftersom jag var lite yr och hade ont. Till slut förstod jag att det här aldrig skulle gå eftersom man utsätts för så konstiga situationer i hockeyn.
Sa läkarna någonting om att du inte skulle spela någon mer hockey?
– Ska jag vara ärlig är jag väldigt tjurig ibland så jag har svårt att lyssna på sådant. Man tycker det ska funka.
– Jag kommer ihåg att dom sa det kunde bli svårt att komma tillbaka för kontakterna, tacklingarna eller ytterlägena där du får smällar. Det blir lite Whiplash hela tiden. Dom hade väl rätt i det.
Desktop ad in article Mobile ad in article
När tog du beslutet att det var över?
– I november 2014.
Växte beslutet fram eller var det vid ett specifikt tillfälle som du kände att det var över?
– Det växte fram. Klart att jag tänkte då jag tränat där en vecka, gick fullt med tacklingar och när jag då kom hem, satte mig i soffan och fick lägga ner huvudet för att se en film, då förstod jag att spela hockey kanske inte skulle funka.
– Det gick någon dag då jag inte kände någonting. Jag testade igen och det gick bra, men sen fick jag samma problem igen och till slut orkar du inte heller. Det är kanske kroppens sätt att säga till hjärnan att det inte fungerar.
– Det blev väldigt tråkigt slut. Helst efter tiden i Brynäs. Även om det inte gick så bra för laget hade jag fått komma in där mitt i säsongen och kände att jag bara skulle ha kul med det här gänget. Jag hade sänkt mina egna krav.
Kan du idag känna en sorg över att det blev den avslutning på karriären som det nu blev?
– Ja, det kan göra. Framför allt i början. Jag hade velat ha det här att det är en match kvar och jag kunde räkna ner själv. ”nu är det snart slut”. Allt det där togs bort och det blev ”hockeyn är borta, vem fan är jag nu, vad ska jag göra?”
– Vissa vet var dom vill göra efter karriären, men jag har alltid varit sådan att jag fokuserat på det jag håller på med.
“KÄNDE ATT JAG KUNDE NÅGOT ANNAT ÄN HOCKEY”
Vem blev du?
– Bra fråga… Såklart var det några som var på mig och ville att jag skulle komma in i hockeyn som juniortränare eller något, men jag kände att det skulle vara kul att göra något annat utanför hockeyn.
– I december ringde TV4:s säljavdelning i Norrland. Först sa jag nej.
– ”Jag är ingen säljare”
– ”Vi kan väl ses i alla fall?”
– Till slut hoppade jag på den utmaningen, vilket är det bästa jag gjort. Jag hoppade direkt från hockeyn in i en säljvärld. Fick en internutbildning på TV4 och jobbade som säljare enbart för den lokala masten i Ö-vik. Jag jobbade där under 13–14 månader och det var bästa som kunde hända.
– Det här var något helt annat än hockeyn. Jag hade säljansvar och var den som skulle driva processen och ringa till kunderna. Som hockeyspelare behöver du inte driva några säljprocesser. Du har ditt schema när du ska käka, in i bussen och sedan ska du ut på isen och prestera, vilket också är väldigt tufft och det ställs hårda krav.
– Här blev det en helt annan grej. Jag kommer ihåg då jag första gången skulle lyfta telefonen och ringa upp ett företag ”Hej, jag ringer från TV4 och vi håller på med det här och det här…” Första gångerna lade jag på innan signalen gick fram, säger Fredrik Warg med ett leende.
– Det var nyttigt för mig att gå från hockeyvärlden till att driva processen mot kunder.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Fredrik Warg förstod ganska snart vad Tom Brander på TV4 var ute efter då han plockade in den då före detta hockeyspelaren i sitt säljteam.
– Människor från elitidrotten har ett inre driv som kunde klara av det jobbet om man hoppade på chansen och tog den. Nu ska det såklart också mycket till att man gör det.
– Jag tror vi har väldigt mycket gratis i en säljvärld. Man är van vid höga krav, målsättningar och har ett driv. Jag satt själv på ett kontor i Ö-vik och hade ingen chef där. Han satt i Sundsvall. Det dom såg var mina siffror. Allt hängde på mig. Jag fick ta det ansvaret och driva den processen. Det växte jag väldigt mycket. Att TV4 och Tommy gav mig den chansen… Jag har sjukt mycket att tacka dom och hela det säljgänget för.
Är det också anledningen till att du är där du är idag?
– Ganska mycket i alla fall. Nu är jag inte i säljbranschen, men jag vaknade upp och kände att jag kunde något annat än hockey.
Intervjun med Fredrik Warg om hans karriär och vad han gör idag som bland annat ankare i Svenska Spels sändningar och krögare på Strandkaj Kök&Bar i Örnsköldsvik kommer i OLD SCHOOL HOCKEY på hockeysverige.se nästa söndag.
