Idag ser vi Fredrik Söderström i C Mores sändningar, inte minst från HockeyAllsvenskan. Men de flesta har förstås koll på att han hade en framgångsrik coachkarriär innan han tog klivet in i TV-studion. I Sverige förknippar vi honom främst med Oskarshamn, men han hade också en framgångsrik utlandskarriär, med starka insatser både i Norge och i Schweiz.
Söderströms senaste coachuppdrag var i EHC Olten, 2019 till 2021. En tid som, förstås, var starkt påverkad av pandemin och de hårda karantänsreglerna som rådde i Schweiz. Men pandemin gjorde också att Olten fick möjlighet att mitt under säsongen 20/21 plocka in två kanadensiska storlöften, eftersom juniorligorna i Kanada ställdes in.
De två gallerkillarna var inte vilka som helst. Det var Brennan Othmann, som senare skulle väljas som 16:e spelare i draften av New York Rangers, och Schweizfödde Mason McTavish som gick så tidigt som trea till Anaheim Ducks. De båda är nu uttagna till JVM-spel för Kanada - och McTavish är dessutom lagkapten. Desktop ad in article Mobile ad in article
“Hade inte koll på honom”
När Söderström minns tillbaka på sin tid med McTavish i den schweiziska andraligan kan han inte undgå att bli en aning förvånad över att McTavish nu blivit kapten.
– Lite överraskad blev jag. Men jag hade förmodligen lite förutfattade meningar, erkänner han för hockeysverige.se.
– Den lågmälda delen jag såg av honom gav inga signaler att han var någon given kapten i ett juniorlandslag på sikt. Men det låg nog mycket i att han var yngre när jag lärde känna honom, och att han kom som utlänning till ett land med en massa märkliga språk. Det var nog av respekt han höll en ganska låg profil då.
När den kanadensiska duon dök upp i Schweiz visste han inte vad han skulle förvänta sig.
– Jag hade inte koll på honom (McTavish) och det hade nog ingen annan fullt ut heller, förutom alla NHL-scouter. Han blev aktuell att komma till Schweiz eftersom hans pappa (Dale McTavish) spelat där. Men det dök upp lite från ingenstans. Både han och Othmann var blanka papper för mig. Men ser jag från mitt första möte med Mason, till nu då han är kapten, har han varit på en hisnande färd. Det var spännande att lära känna honom och jobba med honom - och lite häftigt om jag får säga det själv.
Men de hårda coronareglerna i Schweiz gjorde att McTavish tid i Olten blev en aning strulig.
– Vi hade två vändor av tiodagars-karantän. Det var tuffa regler där nere, så det räckte att en i laget fick det så blev det karantän för alla. Vi fick inte ens gå ut med soporna. Det var vid ett sådant tillfälle som vår sportchef hörde av sig, och han var lite tveksam på om han skulle ta in dem i laget. Det fanns inte några seniora meriter att tala om, förstås. Men den tanke jag fick då, och det är jag glad för, är att vi skulle ta in dem. Min förhoppning var nämligen att de, som två unga spelare, skulle komma in och inspirera andra och driva upp tempot och engagemanget. Det blir lätt en “trötthet” i seniorlag annars, det blir lätt så att de bara ska ha sin lön och är nöjda med det. Men kommer det in unga spelare kan de sända ett budskap att det är kul att träna, att det är kul att träna extra.
– Men när de skulle komma, när de hade checkat in och var vid gaten, märkte jag att det blev turbulens när sportchefen pratade i telefon. McTavish hade inte alla papper i ordning. Det var mycket med covid-test i kombination med passet och arbetstillståndet och en massa sånt. Han fick inte resa in i landet innan fick vända hem igen. Då hamnade vi i en situation där vi fick fundera på om det var värt att plocka in Mason över huvud taget. Men jag stod på mig, och han kom in sent.
“En ganska märklig uppsyn”
Förseningen gjorde att supertalangen bara hann spela 13 ligamatcher och fyra slutspelsmatcher. Det blev 9+2 i seriespelet och 2+5 i slutspelet. Brendan Othmann gjorde 7+9 på 34 matcher i ligan och 1+1 på fyra slutspelsmatcher. Desktop ad in article Mobile ad in article
Vad fick du för intryck av McTavish?
– Han gav en ganska märklig uppsyn. Han hade krulligt hår och var stor i kroppen - inte den typiska hockeyspelaren av idag. Han var en rejäl pjäs men hade samtidigt en barnslig uppsyn. Han var lågmäld och försynt, men tog för sig å det grövsta på isen. Där var mitt första intryck att han var väldigt spännande. Jag gav honom mycket speltid ganska omgående och det retade en del av schweizarna. “Varför ska de här nordamerikanerna som knappt är torra bakom öronen spela?”. Men jag fick rätt.
Och ganska snabbt fick McTavish övriga laget med sig.
– Han blev extremt uppskattad. Han spelade uppoffrande, var orädd och spelade en väldigt rak hockey. Man är som tränare ofta feg när det gäller unga spelare, men jag började snabbt fundera på om jag kunde använda honom i boxplay också. Så han fick spela tre mot fem och sådant också. Man kände snabbt att det fanns enorm kapacitet hos honom.
.jpg)
“Orimligt bra för sin ålder”
Söderström märkte också tydliga skillnader i personligheten hos McTavish jämfört med Othmann.
– Jag minns en situation väldigt väl. Othmann var extremt stressad över sin resa och skulle spela - och skulle spela mycket. Han gnällde lite på speltiden. Jag tog bort honom ur laget vid något tillfälle och då blev han väldigt känslomässig och uttryckte sig lite dumt. Sen var det ett tillfälle då han fick en tiominutersutvisning för felaktig utrustning. Då fick vår GM “spel" och skällde ut honom - och McTavish. Han hängde med av bara farten. Dagen efter knackade McTavish på på kontoret och sade: “Du, blanda inte ihop mig med honom. Jag gör precis vad du säger. Jag bara fortsätter köra”. Det var en extremt tydlig signal att han var lojalitet mot laget och mot gruppen. Då kände jag att han hade något sorts ledarskap i sig också.
– Vid ett annat tillfälle var vi bjudna på middag hos klubbpresidenten. De gillar det i Schweiz, och middagarna pågår i sisådär 100 timmar. Då fick jag prata med honom “off ice” på ett tydligare sätt och även där stärktes den bild jag hade av honom redan innan. Det märktes att han kom från en bra uppväxt med bra familjeförhållanden och att det inte fanns någon press utifrån. Han fick skapa sin egen resa. Det gör att jag kan bli extra glad för hans framgångar idag. Desktop ad in article Mobile ad in article
Hur snabbt gick det att förstå att McTavish var något extra som spelare?
– Det kan låta som en billig poäng, men redan första träningen såg man att det fanns en stor nyfiken från de andra i laget. Våra andra importer, Dion Knelsen och Garry Nunn, hade redan en viss koll på hans namn. Och sen började det ringa mycket scouter till mig redan när vi tog in honom, de gav en liten "head's up" och förklarade att de tyckte det skulle bli spännande att följa honom.
– Redan på första ispasset såg man att han var mogen i sitt sätt att uppträda. Han hade storleken, tyngden och kraften. Och ett par matcher in i hans tid hos oss slog det mig vilken spelförståelse han hade. Han kunde läsa och värdera situationerna nästan orimligt bra för sin ålder. Han kunde anpassa sitt spel lite beroende på vilka vi mötte också. Mötte vi ett bra lag på bortaplan anpassade han sig efter det. Mötte vi ett sämre lag anpassade han sig efter det. Han kunde spela både center och “vinge” och plötsligt ville folk börja spela med honom…
Det är ett gott betyg.
– Det är ett väldigt gott betyg! Jag minns när Knelsen och Nunn approachade mig och sa att de gärna spelade med Mason. Då förstod jag att han hade fått den där bekräftelsen i gruppen.
– Jag minns framför allt kvartsfinalserien mot Sierre, ett rutinerad och äldre lag. Vi vann med 4-0 i matcher och han gav sig in i situationerna och hade den där nordamerikanska attityden. Han stod för det som du som ett SHL-lag kan begära av dina nordamerikanska stjärnvärvningar. Han tog den rollen som 18-åring och vi kände att vi litade på honom och kunde spela honom mycket. Men det blev hans sista matcher.
Lämnade inför semifinalserien
Ja, mitt under slutspelet lämnade både Mason McTavish och Brennan Othmann laget. De båda hade tagits ut till U18-VM som inleddes innan slutspelet var färdigspelat.
– Jag hade redan fått höra från ett annat håll att de var uttagna, men jag glömmer aldrig när de meddelade mig att de var uttagna och skulle behöva lämna inför semifinalen. Othmann var oerhört lycklig och stolt och tänkte inte alls på att han skulle lämna oss - och det har jag full förståelse för och har inget alls emot det. Men Mason var lika delar stolt som bedrövad för att han inte kunde fullfölja slutspelet.
– I semifinalen mot Kloten blev det väldigt uppenbart för oss att vi saknade den pojken. Men med facit i hand var det ett lyckodrag att vi fick honom. Det var en fin pojke.
Mason McTavish gjorde elva poäng i U18-VM och var även där lagkapten, i ett lag som i övrigt bland annat bestod av Connor Bedard och Shane Wright. Det blev guld. Den gångna säsongen spelade han OS för Kanada och dominerade i OHL, där han vann mästartiteln med Hamilton Bulldogs efter att ha gjort 16+13 på 19 slutspelsmatcher. Innan dess hade det blivit det tre matcher i AHL för San Diego Gulls och nio i NHL för Anaheim Ducks. Där blev det 2+1 på de nio NHL-matcherna. Desktop ad in article Mobile ad in article
“Blir han en världsstjärna så…”
Finns det någon annan du tränat som du kan jämföra honom med, eller sticker han ut?
– Det är något exceptionellt över honom, helt klart. Men jag hade Robert Nilsson som var ett underbarn när han kom upp från juniorerna i Leksand. Där fanns det också något unikt. Men jag gillar inte att jämföra olika spelare.
– Det är många spelare som har de här egenskaperna att de är bra på skridskorna, att de har bra fysiska förutsättningar eller skottet. Det som var så speciellt med Mason var hans sätt att tänka och spela rationellt. Hans mogenhet och strategiska tänk var egenskaper långt ifrån alla andra i laget hade. När jag tänker tillbaka på honom nu ser jag en spektakulär spelare, men också en härlig person som jag har stor respekt för. En spelare jag med intresse följer.
Kan du ta åt dig någon ära för honom och hans utveckling, känner du?
– Jag brukar sällan tänka så - för då måste jag ligga till grund för alla det gått åt helvete för också, säger Söderström blixtsnabbt.
– Men han har bidragit till summeringen av min karriär, och verkligen påverkat mig. Det är vackert när man får möta den typen av spelare som sticker ut så som han gjorde. Men nej, jag tar inte åt mig något. Däremot är jag glad att jag var stark nog att propsa på att det var värt att plocka in två så unga killar. Sen är det klart att det hände saker kring dem också, att de inte åt som de skulle och sådana saker. Men då fick man vara tydlig med att “om ni ska bli bra är det det här som gäller. Jag tänker inte separera er från de andra - utan är ni här kommer jag behandla er som vuxna". Desktop ad in article Mobile ad in article
Men den tidigare Olten-tränaren skickar ändå med en passning till det kanadensiska superlöftet.
– Blir han en världsstjärna - då får han fan fixa lite biljetter till matcher…
