Framtidens Damkronor: Annie Silén
Intervju

Framtidens Damkronor: Annie Silén

Publicerad 23 juli 2019 11:01 | Senast redigerad 26 december 2019 07:59
Svensk landslagshockey på damsidan upplevde sin mörkaste stund någonsin när man ramlade ur A-VM tidigare i år. Men det finns nya talanger som kommer underifrån, redo att ta över från det tidigare gardet. I en artikelserie på hockeysverige.se får ni möta några av framtidens Damkronor. Idag möter vi Leksands Annie Silén.

HUDDINGE(HOCKEYSVERIGE.SE)

I del fyra av vår mini-serie medframtidens damkronor får ni möta Leksands Annie Silén. Uppväxt iHuddinge inte långt ifrån klassiska Björkängshallen. Moderklubbenär Segeltorp, men via AIK kom hon att hamna i Leksand förrasäsongen. Nu ses hon som en av svensk hockeys större framtidsnamn.
- Min brorsa (Henrik Silén) började spela hockey i Segeltorpoch min syrra sjöng och dansade. Jag testade på det min syrragjorde, men det var ingenting för mig. Jag ville testa på hockeyn istället och jag fastnade direkt, berättar 17-åringen då vi ses ihennes föräldrahem i Huddinge.
- Det fanns många bra damer somspelade i Segeltorp då. Bland annat Erika Holst. Hon och min brorsaär mina stora förebilder. 

STORSTJÄRNAN EN INSPIRATION


Brodern Henrik Silén spelar iHuddinges J20-lag.
- Han är ”01:a”, bara ett år äldre änjag och betyder sjukt mycket för mig. Han har hjälpt och pushat migi allt.
- Jag har egentligen spelat med killar i hela mitt liv.Började med 02:orna i Segeltorp, men jag var även med lite i01-laget. Där spelade vi lite tillsammans när vi var mindre. Detvar en bra kemi mellan oss även om jag var back medan han speladelite överallt.

Precis som Annie Silén nämnde inledningsvisvar Erika Holst en stor inspirationskälla för henne.
- Hon varmed mycket på hockeyskolan innan jag började spela i ett lag. Honvar as-duktig och det var verkligen häftigt att hon visade atttjejer också kan. Det gav mig motivation och jag kände att det härska jag bli riktigt bra på. 

erika-holst-6-1562212987.jpegErika Holst.Foto: Ronnie Rönnkvist

Har det någon gång funnitstvivel hos dig att tjejer kanske inte ska eller kan spela hockey?

-Nej, det tror jag inte. Det var väldigt få tjejer som spelade då,men nu blir det fler och fler. Segeltorp hade ett damlag som varduktiga och vann flera SM-guld. Jag var själv aldrig med i derasA-lag eftersom jag var för liten då, men jag var matchen knatte påderas matcher, skrattar Annie Silén och fortsätter:
Ylva Martinsen var tränare där och i laget spelade Line Bialik Øien och domhär tjejerna. 

DJURGÅRDEN OCH AIK - SAMTIDIGT


Efter tiden i Segeltorp gjorde Annie Siléndet något annorlunda att spela i både Djurgården och AIKsamtidigt.
- Vår tränare i Segeltorp Jonny Lindahl, som ocksåhar betytt jättemycket för mig, bytte till Djurgården där hanskulle ta hand om deras 02-lag. Jag var kvar i Segeltorp, men kändeatt jag tappade lite och det blev inte riktigt som jag ville att minhockey skulle vara.
- Då testade jag Djurgården, kom in däroch fick spela med Johnny som tränare där också. Där var jag ifyra säsonger fram till U15.
- Jag var fortfarande ganska litedå jag gick till Djurgården, men det var mycket mer på allvar, omman säger så. Jag har alltid gillat att det är seriöst så jaghela tiden har kunnat bli bättre. Så var jag även då jag varliten.
- Jag trivdes jättebra i Djurgården och killarna där varhelt fantastiska. Jag spelade bland annat mot Alexander Holtz då hanspelade i Nacka. Jag bytte klubb innan han kom till Djurgården. Hanvar sjukt duktig redan då och det var utvecklande att möta en såpass duktig hockeyspelare. Jag har hela tiden velat jaga dom som ärbäst, vilket också ger en utveckling. 

annie-silen-8-1563868097.JPGAnnie Silén har spelat i både AIK och Djurgården - samtidigt. Foto: Ronnie Rönnkvist

Det var då AnnieSilén började spela i AIK som hon kom i kontakt med tjejhockeyn påallvar första gången.
- Det var då jag gick till AIK eftersomdet inte fanns något tjejlag i Djurgården och deras damlagfokuserade på äldre spelare.
- Då snackade jag lite med AIKeftersom dom hade ett SDHL-lag, men även ett lag i Division 1. Ibörjan spelade jag med både och, men sedan gick jag över och baraspelade i AIK.

Du spelade alltså i Djurgården och AIKsamtidigt?
- (Skratt) Ja, det är lite speciellt.

Vardet svårt att ta klivet över till tjejhockeyn?
- Ja, det var”illegal-hit” hela tiden och väldigt svårt att anpassa sig. Jagvar så van med att det smällde i varje närkamp. Ofta i tjejhockeynär det att dom inte är vana att titta upp på samma sätt. Då blirdet också lätt huvudtacklingar.
- Det var jättesvårt i börjaneftersom jag inte visste hur jag skulle vinna pucken utan att gå inoch tackla ordentligt. Sedan lärde jag mig och det är ett ganskahårt spel även i damhockeyn.

För två säsonger sedangjorde Annie Silén debut i SDHL för AIK.
- Jag hade spelat enDivision 1-match som gick till straffar dagen innan mot Södertälje.Damernas tränare, ”Empa” (Emelie Berggren) ringde mig direktefter matchen. Hon sa ”Tja ”Sillen” vill du vara medoch köra med damerna imorgon?”
- Det var så mycket på engång och jag var hemma från skolan dagen efter eftersom vi hadekommit hem så himla sent från Södertälje. Vi åkte upp tillBrynäs, men vi var inte så många så jag körde faktiskt vartannatbyte tillsammans med Linnéa Bäckman.

Vad var dentuffaste biten med att kliva in i SDHL?
- Jag skulle säga attvåga. Att jag måste lita på att jag kan även om det gårsnabbare. Lita på mig själv, våga hålla i pucken även om jag äryngre än alla andra.
- Det var bra att ha Linnéa bredvid migeftersom hon var lugn och snackade med mig om vad jag skulle göra.Dessutom är hon en riktigt duktig hockeyspelare med mycket rutin. 

annie-silen-6-1563868259.JPGAnnie Silén med Leksandströjan. Foto: Ronnie Rönnkvist

Efter bara en säsong i AIK lämnade den talangfulla backenAIK för att flytta upp till seriekonkurrenten, Leksand.
- Jagville ha lite ny miljö, lämna stockholmshockeyn. Det var vissasaker jag inte riktigt trivdes med och då ville jag komma till enmiljö där ingen riktigt visste vem jag är. 

TUFFT I STOCKHOLM


Det var mångagånger tufft för Annie Silén kring hockeyn i Stockholm, vilketfick henne att söka en nystart.
- Det var vissa uttagningar…Ofta fick jag en stämpel på mig och folk trodde på att det var såäven om dom inte kände mig, säger 17-åringen samtidigt som detsyns på henne att just den här biten i hockeykarriären varit tuffför henne.
- Det blev att många verkade uppleva mig som någonjag inte var. Det var varken den hockeyspelaren eller personen jagvar. Jag kände att det här gjorde att jag blev mer nedtryckt änvad jag borde blivit.

Det du säger kan inte ha varit lättatt hantera, speciellt eftersom du inte var speciellt gammal?
-Nej, det var inte lätt… (Silén tystnar lite innan hon fortsätter)Det var mycket snack om att jag hade en dålig attityd.
- Jaghade inte så jättebra självförtroende och det är något jagalltid har jobbat med. Jag tycker också att jag blivit bättre pådet för varje år. Egentligen är det största motgången att jaginte har speciellt bra självförtroende.
- När jag nu kom tillLeksand fick jag en nystart. Här fick jag av tränarna ”Vitycker om dig som du är både som hockeyspelare och person”. Detgav också mig självförtroende jämfört med att bara blinedtryckt.

TILLFÄLLIGHET ATT DET BLEV LEKSAND


Att det blev just Leksand var mest avtillfälligheter.
- Vi fick kontakt med Kevin Törnblom så viåkte dit och snackade det med honom. Sedan blev det att jag flyttadedit. Allt blev väldigt hastigt. Egentligen skulle jag börja iSolna, men det blev Leksand istället.

Hur var det attflytta in i ett litet hus på Leksands Strand som 16-åring?
-Jag kände ingen. Samtidigt är jag en person som inte har svårt attlära känna nya personer eller ta in nya vänner. Jag har aldrighaft problem med det utan såg det bara som något spännande.

Annie Silén spelade inga matcher i SDHL förra säsongen,men svarade från sin backposition för fyra mål och totalt sjupoäng på 15 matcher i Division 1.
- Jag började iDamjuniorerna. Veckan efter jag flyttat dit var jag med damerna ochtränade. Sedan har jag kört mellan lagen fram och tillbaka, menframförallt kört matcher med Damjuniorerna. Däremot spelade jaginte något med Damlaget.
- Jag fick vara med och träna ochutvecklades också mycket av det. Uffe sa att han såg en potential imig, vilket kändes bra även om jag inte spelade någon match iSDHL.

Vilka förväntningar har du på nästa säsong?
-Det skulle vara riktigt kul att få vara med damlaget ordentligt. Jagtror det på ett sätt blir ett läroår för mig, men samtidigt skajag visa att jag vill vara med, spela och ta en plats i det härlaget.
- Jag måste lita på mig själv och jag vet att jag kan.I sommar har jag kört stenhårt och är här ute på skottrampen ochskjuter i princip varje dag. Jag kör för att ta en plats. Bara föratt jag är yngst betyder det inte att jag ska få minst speltid.

Ni tappar stora delar av stommen från förra säsongen,kan det innebära att du istället kan få chansen till en stor rolli laget?

- På ett sätt är det positivt eftersom det är enstörre chans för mig att få spela i fall inte exempelvis Maja Nylén Persson inte är med. Samtidigt är hon en otroligt duktighockeyspelare.
- Det är tunga tapp, men nu då vi tränattillsammans känns det som ett bra lag. Dessutom har vi fått innågra nya spelare även om jag ännu inte har så bra koll på dom.Vi får lita på att Lars (Stenmark) vet vad han gör.
- Dessutomhar vi spelare kvar som exempelvis Elin Lundberg, Madde Hall och Hanna Sköld som är landslagsmässiga och inte är några spelareviker ner sig bara för en del har slutat. I stället ser dom sinchans att ta en ännu större roll nästa säsong.

Finnsäven juniorlandslaget med i tankarna?
- Jag var med pårussinlägret i våras. Sedan ska jag vara med i Uppsala och efterdet åka till Tjeckien för att spela fyranationersturneringen. Detser jag verkligen fram emot. Jag ska verkligen visa att jag ska ha enplats i truppen till JVM, avslutar Annie Silén.