Så sent som i natt blev Filip Forsberg återigen matchvinnare för sitt Nashville Predators, när de 6-5-besegrade Carolina Hurricanes efter förlängning. Forsberg sköt då sitt 16:e mål och levererade sin 35:e poäng för säsongen. Håller han uppe sitt nuvarande snitt över hela säsongen kommer han landa på 44 mål och totalt 96 poäng - vilket skulle göra säsongen till hans bästa i karriären. Han toppar den interna poängligan med nio poängs marginal.
Den svenske stjärnan gör just nu succé i Nashvilles förstakedja, intill nyförvärven Gustav Nyquist och Ryan O'Reilly. Trion har bildat en av NHL:s bästa kedjor under säsongsinledningen.
– Vi har haft ett bra stäm hela säsongen, säger Filip Forsberg i en exklusiv intervju med hockeysverige.se.
– Vi har spelat väldigt bra tillsammans. De är veteraner och riktigt duktiga spelare, och jag tycker vi ser hockeyn på ett likadant sätt. Vi vill hålla i pucken och inte ge bort den i onödan. Vi vill vara starka på pucken och försöka hitta varandra. Jag vill ge mycket credd till dem, givetvis, säger Forsberg.
Ett efterlängtat svensktillskott
Nashville har alltid varit en svenskklubb under Filip Forsbergs år där, men på senare tid har de försvunnit en efter en. Mångåriga Nashvillespelare som Viktor Arvidsson och Mattias Ekholm har trejdats till Los Angeles respektive Edmonton, och det blev heller ingen fortsättning för Rasmus Asplund som anslöt under förra säsongen. Desktop ad in article Mobile ad in article
Hur skönt är det att ha Gustav Nyquist i laget?
– Det är roligt, såklart. Historiskt har vi alltid haft många svenskar, och jag tror vi varit minst tre under hela tiden jag varit här. Framför allt hade ju Mattias Ekholm varit här ända sedan jag kom. Ett tag var vi uppe i sex svenskar i laget, så det är klart det varit en förändring på senare tid.
– Jag känner Gustav lite sedan tidigare, och det har varit kul att lära känna honom och hans familj lite bättre också. Han har varit ett bra tillskott.
“Definitivt varit en nystart”
Överlag är det mycket som är nytt i Nashville, som förra säsongen missade slutspel för första gången sedan 2014. Andrew Brunette är ny coach, och David Poile har lämnat över GM-klubban till Barry Trotz efter 26 (!) år på posten. Dessutom är som sagt Mattias Ekholm borta, precis som Ryan Johansen och Matt Duchene.
Känns det som att det är en nystart för Nashville Predators som klubb?
– Ja, så är det. Framför allt eftersom vi både har en ny GM och en ny coach. Det blev en inkörningsperiod för alla under träningslägret och de första tio matcherna. Då var allting nytt. Så det har definitivt varit en nystart och det tog några veckor innan vi kom in i det. De senaste veckorna har vi spelat bättre och då kom resultaten också.
– Dessutom har vi en del nya spelare, framför allt på forwardssidan, och en del nya, unga spelare från Milwaukee (AHL) som tar för sig.
Slutspelsmissen förra säsongen var inte speciellt oväntad, om vi ser till de många skador Nashville Predators hade. Ett gäng av lagets framträdande spelare var borta, vilket gjorde att mer okända namn som Tommy Novak, Juuso Pärssinen och Luke Evangelista fick ta oväntat stora roller. Desktop ad in article Mobile ad in article
En av de skadade var just Filip Forsberg. Han spelade sin sista match redan i mitten av februari, då han ådrog sig en hjärnskakning efter en duell med Philadelphias finske back Rasmus Ristolainen. Det var sjätte säsongen i rad som Forsberg ådrog sig en skada som gjorde att han missade ett gäng matcher.
– Det var tråkigt. Framför allt när laget var inne i en slutspelspush och det är den roligaste hockeyn på året. Det är klart det var tufft - men det är också tyvärr en sak som kommer med det här jobbet. Det finns många fördelar, men det där är nackdelen, berättar Forsberg.
– Men jag hade ett bra supportteam runt laget och med frun och familjen och allt sånt. Det här är sånt man behöver ta sig igenom, och det känns som att jag tog mig ut på rätt sida.
TV: Situationen där Forsberg skadades
“Man har ju hört skräckhistorier”
Från början bedömdes skadan vara “dag till dag”, sen “vecka till vecka”, och till slut stod det klart att säsongen var över.
Är du förvånad över att det tog så lång tid att komma tillbaka?
– Det är svårt att säga. Man hoppas ju alltid. Man lever på hoppet. I början ville man ju bara komma tillbaka och spela, framför allt efter som matcherna var så viktiga. Sen, ju längre man går så…
– Vi låg ju på gränsen till slutspel, och (Juuse) Raros stod väl på huvudet de sista 40 matcherna. Det var han som höll oss vid liv, för det var ju inte bara jag som var skadad. Vi hade fem, sex till spelare borta. Egentligen var det otroligt att vi hade chansen hela vägen in, men det var ju mycket tack vare honom. Desktop ad in article Mobile ad in article
Filip Forsberg fortsätter:
– Vi visste att om vi inte skulle få tillbaka spelare skulle det bli tufft i slutspelet oavsett vilket, men har man en målvakt som honom har man alltid chansen. Så vi gjorde allt vi kunde för att jag skulle komma tillbaka. Tyvärr blev det inte så - och vi missade slutspel.
Nashvilles stora forwardsstjärna berättar att han ändå kom ganska lindrigt undan, även om skadefrånvaron blev långt.
– Det är klart att det påverkade mig lite, men man man ju hört riktiga skräckhistorier om folk som inte kan gå ut för att det blir för mycket med ljus och ljud och sådär. De första dagarna efter smällen var det väl lite känsligt, men jag kunde ändå leva ett vanligt liv. Om man nu kan säga så när jag inte kunde vara med och spela, säger han med ett lätt skratt.
– Det finns ju folk som fått värre smällar och mår värre i vecka - men sen kan komma tillbaka och allt är lugnt. För mig var det lite mer lindrigt, men långvarigt i stället.
“Känner inte att jag är skadebenägen”
Efter att ha spelat alla 82 matcher under sina första tre hela NHL-säsonger har Filip Forsberg missat 15, 18, sex, 17, 13 och 32 matcher de sex följande säsongerna.
Är det frustrerande?
– Ja, det är klart det är frustrerande. Men det har inte varit så mycket att göra något åt, heller. Jag ska inte ta ut något i förskott, och det är klart att alla förstår att ingen vill ha en hjärnskakning, men skadorna har kommit efter olyckliga smällar. Det hade varit skillnad om man hade dragit ljumsken eller baksidorna eller något sådant. Hade man dragit på sig återkommande förslitningsskador hade man haft större problem.
– Jag känner liksom inte att jag är skadebenägen eller så, utan det har varit mer otur. Desktop ad in article Mobile ad in article
Är det bara otur, eller kan man lära sig att agera på annorlunda sätt i olika situationer?
– Det är lite både och. Man lär sig av allt, både det bra och det dåliga. Men exempelvis smällen jag fick förra säsongen var ju maximalt oflyt. Där var det huvudet som fick den första “impacten” på isen. Det var en smäll som egentligen händer flera gånger per säsong, men då landar man lite bättre och får upp en arm eller vad det kan vara. Nu var det max-oflyt. Men man lär sig av allting.
Den här säsongen har Nashvilles solklara poängkung spelat samtliga 30 matcher - och just nu ligger Predators på en av de två wild card-platserna till den västra konferensens slutspel. De spelar igen redan i natt, mot Winnipeg Jets. Winnipeg innehar just nu den sista direktplatsen till slutspel i Central Division - och har två poäng ner till just Nashville.
