SOLNA (Hockeysverige.se)
När Hockeysverige.se gjorde reportaget ”Brödrakampen” i mars 2018 då Leksand skulle möta Timrå hette Erik Karlsson, just bara Karlsson i efternamn. Sedan dess har 29-åringen från Lerum spelat i finska ligan, flyttat till Örnsköldsvik, skrivit på för MoDo och bytt efternamn till Jinesjö Karlsson.
– Jag har gift mig sedan jag träffade dig senast. Det måste varit några år sedan vi var där uppe. Jag spelade i Timrå då. Nu är det Jinesjö Karlsson, säger MoDo-anfallaren med ett leende då hockeysverige för en intervju. Desktop ad in article Mobile ad in article
Din flickvän jobbade som fotomodell, hur har det fungerat då ni båda haft väldigt resande yrken?
– När jag var i Sundsvall och Timrå, men även i Liiga i Finland och hon bodde i Milano fick vi ta tiden då vi hade ledigt, sätta oss på flyget och pendla.
– Oftast var det hon som kunde ta ledigt lite mer än vad jag kunde göra. Hon har alltid ställt upp och kommit för att hälsa på då hon kunnat. Nu har vi bott tillsammans i snart tre år så det känns ganska mycket skönare nu.
Erik Jinesjö Karlssons bror är Anton Karlsson som den här säsongen kommer spela för Storhamar i Norge. Där har han inlett med två mål och totalt fem poäng på fem matcher.
– Såklart att jag följer honom mycket. Det blir lite skillnad nu för tiden eftersom han har tre barn, hockeyn och fullt upp. Samtidigt har jag också fullt upp.
– Vi pratar på telefon med varandra ett par tre gånger i veckan, hälsar på barnen och pratar lite med varandra.
Hur kunde det se ut på garageuppfarten i Lerum då ni växte upp?
– Fruktansvärt (skratt). Det kunde vara allt från glada miner till blodiga ögonbryn, slagsmål och allt sådant. Garageporten är nog inte heller så snygg. Jag tror den fortfarande är halvtrasig. Desktop ad in article Mobile ad in article
Uppskattad tid i AHL
Kan du haft nytta av i hockeykarriären att ni jämt tävlade mot varandra?
– Ja, det tror jag absolut. Det var ändå där någonstans man lärde sig att tävla och ville vinna. Vinnarskallarna kom fram.
– Sedan var det mycket puck och klubba, stå i mål… Ofta var det han som fick stå i mål och jag som sköt eftersom han var lillebrorsa. Klart att jag har tagit med mig mycket därifrån.
Erik Jinesjö Karlsson draftades 2012. Efter två och en halv säsong i elitserien med Frölunda valde han att åka över till USA. Där fick han inleda i farmarlaget Charlotte i AHL. Det blev två säsonger i AHL, en tid han idag uppskattar mycket.
– Den tiden betydde väldigt mycket för mig både som person och hockeyspelare. Jag var inte mer är 20 år då jag flyttade till andra sidan av jordklotet och redan då skulle vara fullblodsproffs.
– Framför allt betydde den här tiden mycket för mig som människa. Jag fick utveckla och ta hand om mig själv ännu mer och i en tidig ålder. Klara mig själv, bo själv, käka, vila och sköta allt ordentligt.
Trots två säsonger i farmarlaget kom aldrig chansen för honom att spela i NHL.
– Klart att vara så passa nära, men inte få spela… Jag fick ändå vara med på två NHL-camper och spela fyra försäsongsmatcher där jag fick möta Sidney Crosby och Jevgeni Malkin. Det var fräckt att få göra det.
– Målet var absolut att ta sig till NHL, men besviken skulle jag inte säga att jag är. Om jag ska ångra någonting skulle det i så fall vara att jag hade lite för bråttom med allting. Jag skulle gärna ha stannat hemma och spela hockey på seniornivå något år innan jag åkte över till USA.
Med facit i hand, var du inte riktigt redo hockeymässigt att ta det här ganska stora steget i den åldern?
– Jag tror inte att jag riktigt var det, inte att ta klivet för att spela i världens bästa hockeyliga i alla fall. Hade jag fått två, tre år hemma till hade chansen kanske varit större. Jag säger inte att jag hade lyckats, men jag menar att chansen hade varit betydlig större. Desktop ad in article Mobile ad in article
Fortsatte utomlands
Erik Jinesjö Karlssons andra utomlandsresan var till KooKoo i finska Liiga. Där kom han att stanna under tre säsonger och få lite av ett nytt genombrott.
– 170 jäkligt roliga matcher. KooKoo, laget, jag hade en fantastisk tid där. Jag fick spela mycket och målet var att ta laget till slutspel, vilket jag lyckades med under två av dom tre åren som jag var där.
– Det var extremt roligt att få vara med på en resa med ett lag som varit i botten och sedan ta dom till slutspel. Hockeyn var också rolig där. Det var ganska likt Hockeyallsvenskan med fart och fläkt. Mycket kunde hända. Ena dagen var det 7-4 och dagen efter 3-3 och sudden. Charmig intensiv hockey.
Under sina tre säsonger i KooKoo svarade han för 17 mål och totalt 66 poäng.
– Andra året i AHL skadade jag mig. Jag bröt två revben, hade en fraktur i ett av dom och punkterade lungan. Då kände jag att sedan jag var 15 år hade min karriär varit rakt upp med A-laget tidigt, Junior-VM, två JVM-silver, draftad, NHL-kontrakt och då var jag bara 20 ”bast”.
– När jag skadade mig och gjorde valet att tänka efter lite och komma på att jag faktiskt gör det här för att hockeyn är det bästa jag vet och är så jäkla roligt var viktigt.
– Släppet tror jag kom då jag gick till Timrå. Säsongen där var väldigt roligt och vi gick upp till SHL, vilket blev ett lite genombrott i min karriär på seniornivå. Jag har tagit med mig sjukt mycket från Timrå-tiden till den spelare jag är idag.
.jpg)
Gav avancemanget ett stärkt självförtroende?
– Klart att det gjorde. Jag kände redan där att mitt spelsätt och som jag är som människa hade en stor del av det vi gjorde. Att vi var så många vinnarskallar och kunde driva på varandra… Klart att nu då jag är hemma i Sverige igen vet jag vad som krävs och behövs för att gå hela vägen. Jag kan hjälpa och pusha alla spelare till att ta det steget för det är något väldigt roligt.
Hur upplevde du att bo och leva i Kouvolan?
– Ganska tråkig stad. En industristad. Själva staden var inte så mycket att hänga i julgranen. Hockeyn och att jag trivdes bra i laget var det som gjorde att jag stannade under dom tre år jag var där. Desktop ad in article Mobile ad in article
"Ville vara med på den resan"
Varför stannade du inte längre?
– Jag kände att jag ville komma hem till Sverige igen efter fem år utomlands. Jag var i kontakt med MoDo ganska tidigt och tyckte att klubben har något spännande på gång. Jag ville vara med på den resan MoDo gör.
Varför valde du spel i Hockeyallsvenskan när det fanns alternativ i SHL för dig?
– Hockeyallsvenskan är en väldigt rolig liga att spela i. Många hungriga spelare, mycket fart och fläkt vilket jag trivs med och tycker är roligt. Sedan gillar jag att ha en bra roll i ett lag, en roll där jag känner mig behövd hela tiden.
– I det läget som är nu så kunde MoDo erbjuda mig det. På den vägen är det.
.jpg)
Är en viktig roll i Hockeyallsvenskan viktigare än att riskera en tredje eller fjärde lina i SHL?
– Så kan det vara. Jag vill spela mycket, fortfarande utvecklas och ta kliv. Det får jag göra i MoDo.
Erik Jinesjö Karlsson svarade för nio mål och totalt 34 poäng på 50 matcher under sin första säsong för MoDo i Hockeyallsvenskan. I kvalet blev det två mål och totalt elva poäng på 13 matcher.
– Det var en skitkul säsong. Bra gäng, bra grabbar, bra ledare och mycket nytt för hela klubben. Mycket nytt och fräsch som kom in. Jag tycker att alla drog sitt strå till stacken och gjorde ett bra jobb. Vi fick ihop en riktigt bra säsong. Synd bara att den tog slut lite för tidigt. Desktop ad in article Mobile ad in article
Tålamod är nyckeln
Varför räckte ni inte hela vägen?
– Jag kan inte svara på det, men man brukar säga att derbyn är sina egna matcher. Det kan gå lite hur som helst.
– Det kändes också så. Vi fick någon skada och tappade en eller två spelare. Då orkade vi inte mot ett riktigt bra Björklöven.
I kväll startar en ny säsong, vilka förväntningar har du på den?
– Höga förväntningar, vilket jag tror dom flesta i Örnsköldsvik har. Vi ska fortsätta med vårt spel. Vi är ett skridskostakt lag och bra på att vända spelet så vi ska försöka fortsätta där vi avslutade förra säsongen, men göra det ännu bättre.
Hur viktigt är det för MoDo att inte stressa fram något utan att våga ha tålamod och bygga på lång sikt?
– Det är jätteviktigt för hela MoDo och Örnsköldsvik att ha tålamod. Jag tycker att vi bevisade förra säsongen att vi ha något bra på gång. Om det sedan tar ett, två eller fyra år är svårt att svara på.
– Som jag sa fick vi in bra och fräsch förra säsongen och köper alla sin roll, spelsystemet och så vidare tror jag att det kan bli bra i långa loppet. Desktop ad in article Mobile ad in article
