Håkan Södergren är inte bara en av Djurgårdens bästa spelare genom alla tider. Han tillhör även kategorin en av Sveriges bästa och mest folkkära spelare. Uppväxt i Rosersberg inte allt för långt från det som idag är Arlanda Flygplats. Flygplatsen öppnade 1962 medan Södergren är född 1959.
Hans meritlista kan göras lång. Världsmästare 1987, Svensk Mästare 1983, 1989, 1990 och 1991, två OS-brons 1984 och 1988, JEM-guld 1977 och TV-puckmästare 1976. Lägg därtill att Håkan Södergren vann Guldpucken 1987.
Säsongen 77/78 debuterade Håkan Södergren för Djurgården i Elitserien, men några minnen från själva debuten har han inte.
– Jag minns ingenting ifrån den faktiskt. Jag hade varit med på träningsläger redan säsongen innan debuten. Tanken var att jag skulle debutera i den sista Ahearne Cup som spelades, men jag var lite missförstådd i en juniormatch så jag blev avstängd även från Ahearne Cup.
Missförstådd?
– Ja… jag fick väl matchstraff.
Desktop ad in article Mobile ad in article
GICK FRÅN AMATÖR- TILL PROFFSHOCKEY MED DJURGÅRDEN
Debutåret fanns stjärnor kvar i laget som Björn Palmqvist, Stig ”Stickan” Larsson, Sören Johansson, Peder Nilsson, Claes-Göran ”Myggan” Wallin med flera.
Hur togs ni så kallade ungtuppar emot av de här stjärnorna?
– Jag lirade faktiskt ihop med ”Stickan” Larsson och ”Björne” Palmqvist första säsongen i a-laget. Det var jag, Tommy Mörth, Clas Norström och Thomas Eriksson som kom upp i a-laget samtidigt. Det jag kan säga är att vi inte var speciellt populära när vi kom upp som ungtuppar och tacklades på träningarna och körde järnet hela tiden.
Du, Tommy Mörth, ”Classe” Norström och Thomas Eriksson kommer alla från Djurgårdens lag födda 1959. Vad gjorde just den här generationen så stark?
– Varför vet jag nog inte, men det var vi, Kiruna AIF med ”Micke” Andersson och Lasse Karlsson samt Timrå med bland andra Mats Näslund som var de lag som slogs om JSM-guld och andra turneringssegrar på juniorsidan.
– Det var flera bra killar förutom oss fyra, exempelvis Göran Olsson, som senare spelade i Södertälje, ”Micke” Andersson, ”Rödtopp”, ni vet som spelade i Hammarby i fotboll, och min allra bästa kompis Stephan ”Lillis” Lundh och vi vann även TV-pucken det året.
– Hela generationen med killar födda 1959 var stark i Stockholm. I AIK hade du till exempel Anders Wallin.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Vilken är din största framgång med Djurgården under dina 14 A-lagssäsonger där du skördade fyra SM-guld och gav dig Guldpucken 1987?
– Det är nog SM-guldet 1983. Det var då drygt 20 år sedan Djurgården hade vunnit sitt senaste SM-guld och nu hade jag fått vara med stora delar av tiden från det att Djurgården tagit sig upp i Elitserien igen 1977 fram till SM-guldet.
– Sen är det kul att ha fått vara med under hela den tiden från att från att hockeyn övergick från amatörstatus i Sverige till att spelarna blev proffs i sina svenska klubbar. Ni vet, jag var med på den tiden som vi i Djurgården bara körde två träningspass i veckan och två matcher.
KUNDE HAMNAT I BUFFALO
Vad betydde det för dig att få utmärkelsen Guldpucken?
– Det är faktiskt det enda pris jag har framme idag. Det står hemma hos mamma och pappa i Rosersberg. Mest beroende på att det var för tungt att släpa med sig till Oslo där jag bor numera.
– Självklart var det kul att få Guldpucken eftersom det var ett pris som förbundskaptenerna med flera delade ut som ett tecken på att man gjort något bra för svensk ishockey.
Du har tillhört Djurgården under nästan hela din karriär, vad har klubbkänsla betytt för dig under karriären?
– Alltifrån jag var 6–7 år och fick en Djurgårdströja, visserligen fotboll med nummer nio på ryggen – ”Knivsta” Sandberg – har jag varit Djurgårdare. Och jag kommer alltid att vara djurgårdare.
Tommy Mörth flyttade bland annat till Malmö och Thomas Eriksson till Philadelphia och senare Västerås. Har det aldrig funnits anbud som lockat dig att byta klubb?
– Det var tal om att jag skulle till Buffalo Sabres i NHL och vid något tillfälle även till Bern i Schweiz. Men det blev inte så till slut utan den sociala biten avgjorde.
– Jag har alltid trivts bra i Stockholm och alltid haft mycket jobb och projekt vid sidan av ishockeyn här i stan, så det är ett medvetet val att jag tackat nej till anbud från andra klubbar.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Här kan du beställa "Stickan" Kennes bok, "Hockeyadeln"
