Här i Sverige förknippas Börje Salming stark med Brynäs. Där blev det tre säsonger, lika många som i AIK. Den klubb han kom att spela efter han återkommit till Sverige efter sin numera historiska NHL-karriär där han främst spelade för Toronto, men även en med Detroit.
– Redan efter VM 1989 i Globen så hade jag bestämt mig för att flytta hem till Sverige även om vi stannade ett år ytterligare i Amerika. Jag hade bestämt mig för att sluta spela hockey och bosätta mig i stockholmstrakten. Familjen kände att det kunde bli ett för stort steg att flytta direkt från en storstad som Toronto till en för liten stad. Vi var överens om att Stockholm skulle passa oss bra.
– Anders Hedberg var sportchef i AIK då och han ringde mig… jag vet inte hur många gånger det var.
– I alla fall tänkte jag till slut att ”va tusan det kan var kul att prova på att spela ett år i AIK”. Det blev tre säsonger och det är en tid som jag är jäkligt glad för. Inte bara för att det var kul att spela med AIK utan även för att jag kunde knyta till mig många affärsrelationer för framtiden och verksamheten som jag har i dag även om det fanns en del galningar också.
Desktop ad in article Mobile ad in article
“Tror att det blev väldigt omtalet här hemma”
Ett annat stort minne för Börje Salming var Canada Cup 1976. Tre Kronor slutade på en fjärde plats och den turneringen var Salmings återkomst i landslaget efter VM-succén 1973.
– Vi hade ett jäkla fint lag och hela turneringen var grymt bra. Det var första gången som alla dom bästa spelarna i världen var samlade i en och samma turnering, så det här var väldigt stort. Jag var på toppen av min karriär och visst gjorde jag en bra turnering (Börje togs ut i turneringen All-Star Team).
– När vi skulle spela hemma i Toronto mot USA fick jag den här ”standing ovation” vilket har uppmärksammats stort här hemma i Sverige. Där borta var inte sådana här tillfällen helt ovanliga. Jag tror att det blev väldigt omtalat här hemma eftersom det inte fanns någon direkt rapportering från NHL till Sverige. Det kunde hända att någon tidning i New York skickade några resultat till en svensk tidning. Svenskarna förstod helt enkelt inte att det hade gått ganska bra för mig och Inge i Toronto.
– Självklart var det här ett stort ögonblick för mig men när jag stod där på isen så tyckte jag nog mest att det var pinsamt.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Här kan du beställa "Stickan" Kennes bok, "Hockeyadeln"
