I våras gjorde Anton Lindholm sin andra VM-turnering. Första gjorde han redan 2016. Mellan turneringarna har han hunnit med både NHL och KHL-spel. Men för tillfället är utlandsspel ett avslutat kapitel. I höst kommer vi få se 27-åringen från Varuträsk iklädd Leksandströjan.
– Varuträsk ligger ungefär en och en halv mil väster om Skellefteå. Mellan Skellefteå och Boliden där gruvan är, berättar Anton Lindholm då hockeysverige.se träffar honom för en intervju i ett både soligt och blåsigt Leksand.
– Vad Varuträsk är mest känt för? Oj… Undrar om inte Hanna Marklund är lite kopplad dit, Varuträsk och Åliden. Att hon började sin resa där.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Varuträsk IF är Anton Lindholms, liksom Hanna Marklunds, moderförening.
– Det var där jag startade, ett duktigt blandlag. Jag började spela med dom som var födda 1990 (Lindholm född 1994) för att få ihop nog med spelare för ett fotbolls- och hockeylag. Det var typ Björnliga-nivå på det.
– När jag sedan skulle spela med spelare i min egen ålder fick jag leta mig mer inåt stan. Då kan jag ha varit åtta, nio år.
Spelade du även fotboll länge?
– Till det att jag var 16 år. När jag började spela hockey stan var det i den mindre klubben, SK Lejon, och inte i Skellefteå AIK:s pojklag. Där var det inte lika uppbundet på somrarna så då fick jag möjligheten att även spela fotboll.
I Varuträsk?
– Nej, i Stämningsgården.
Har vunnit SM-guld
Storebror Johan Lindholm är två år äldre än Anton Lindholm och spelade under flera säsonger i bland annat Medle.
– Jag har fått följa honom under uppväxten. Pappa var tränare där så jag fick möjligheten att träna dubbelt. Både med dom i min årskull och hans. Jag fick även spela matcher med det laget när dom saknade folk.
– Klart att ha en storebror… Dom flesta lillebröder vet hur det är hemma, att man får ta mycket stryk och lära sig tåla grejer (skratt). Lära sig livets hårda skola.
Så han ställde dig i målet och sköt?
– Det har hänt. Det var så jag till en början fick vara med, men det blev aldrig någon målvakt av mig, säger Anton Lindholm med ett leende.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Redan säsongen 2011/12 debuterade Anton Lindholm i Skellefteås elitserielag.
– Det var såklart nervöst att kliva in i A-truppen. Jag var ganska ung, men jag kände igen några sedan tidigare. Då var spåret man hade kommit in på att det skulle vara många spelare underifrån. Från juniorlaget.
– Klart att jag inte tog jättestor plats i omklädningsrummet när jag kom dit och fick spela med stora grabbarna. På träningarna bad jag nog inte om ursäkt att jag var där, vill jag minnas.
– Det var speciellt eftersom jag växt upp i stan och sedan fick jag chansen att prova på och spela med laget jag tittat på under uppväxten.
Säsongen 2013/14 var Anton Lindholm med om att vinna SM-guld efter att ha fått sitt nationella genombrott i slutspelet.
– Det jag minns starkast därifrån är gruppkänslan och hur den gruppen var i omklädningsrummet. Det var aldrig någon panik eller känsla av oro utan en solid känsla av att det skulle gå vägen om vi fortsätter göra det vi gör.
– Många gånger gick vi in inför tredje och kunde ligga under med två puckar, men det var aldrig någon som var orolig. Känslan var ”Okej, men nu gör vi tre…”.
Gläds med “Avs” framgång
Sommaren 2014 draftades Skellefteå-backen av Colorado, något han inte var förberedd på.
– Nej, det var jag inte. Jag hade haft någon intervju, men det var inte så att jag frågade agenten om jag skulle vara på plats. Agenten ringde mig en kväll och sa att jag blivit draftad. Det var sjukt roligt och häftigt då jag var ung. Det var ett kvitto på att det gått bra.
– Sedan är det inte där ens karriär bestäms utan det är egentligen där det hårda jobbet började.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Blev det en kick för dig, att du nu skulle försöka ta dig till NHL?
– Jag insåg att det kanske inte var så otroligt långt bort som jag först hade trott.
Säsongen 2016/17 kom så NHL-debuten för Anton Lindholm.
– Det var nervöst. Vi spelade mot Detroit hemma i Colorado, Pepsi Center. Dom två lagen har som en gammal rivalitet som går tillbaka till då lagen hade sina storhetstider och turades om att vinna Stanley Cup.
– Det är alltid upphaussat kring matcher och mycket fans från båda sidor. Jag tror att jag spelade den matchen med (François) Beauchemin. En franskkanadensisk back som hade spelat länge i ligan. Det passade mig bra att få spela med en rutinerad.
Vad betydde Gabriel Landeskog för dig under din tid i organisationen?
– Han var en stor trygghet. Vi var inte så många svenskar i den organisationen då. Det var han och Carl Söderberg. För mig var det en stor betydelse att ha en svensk där som även var ledare i laget. En som jag kunde prata lite under radarn med om hur jag skulle gå till väga med vissa saker.
Colorado vann Stanley Cup 2022 vilket givetvis Anton Lindholm gläds åt.
– Det var sjukt välförtjänt. Colorado har ett grymt lag på alla positioner och det har bara varit en tidsfråga innan dom skulle få lyfta den där bucklan.
Var det en speciell känsla i hjärtat när det var just Colorado som lyckades vinna Stanley Cup?
– Jag har ändå spenderat mycket tid i den organisationen, så det är klart. Dessutom känner jag en del av spelarna som var med och vann. Då känns det såklart extra roligt.
Så här långt har du spelat 66 NHL-matcher, är du stolt över det du presterat eller besviken över att du inte fått fler chanser där?
– Jag vet inte om jag stannat upp och reflekterat över det. Som hockeyspelare är man driven att få spela med bästa förutsättningarna i bästa ligan.
– Besvikelse är fel ord, men jag kan känna att jag kanske skulle knutit näven i fickan.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Åkte du till Europa för tidigt?
– Det är lätt att vara efterklok. Jag är helt klart en bättre hockeyspelare nu än vad jag var då, har betydligt mer kött på benen och skinn på näsan. Kanske hade jag klarat bättre av att flytta idag. Fram till det att jag åkte över hade jag hela mitt liv bott i Skellefteå.
– Så till viss del, kanske. Sedan ångrar jag inte att jag for heller för det har varit en jädra häftig upplevelse.
Tackade nej till fortsättning i KHL
Inför säsongen 2021/22 skrev i stället Anton Lindholm på för Minsk, det belarusiska laget i KHL.
– Jag kände att jag ville prova den ligan också. När jag pratade med agenterna, vi hade anbud från just Minsk, sa dom att det är en europeisk stad så jag skulle komma att trivas vid sidan av isen.
– Minsk var ett lag med mycket importer. Eftersom dom är utanför Ryssland fanns det ingen importgräns. Sedan såg jag vilka svenskar som hade skrivit på där (Adam Almquist, Lukas Bengtsson, Mario Kempe, Malte Strömwall, Mattias Tedenby) så jag visste att det skulle bli en rolig säsong.
Blev det en rolig säsong?
– Hockeymässigt, ja. Vi hade sjukt skoj. Det var, som sagt var, många importer, svenskar, kanadensare men även någon tjeck och slovak.
Och socialt?
– Bra. Klart att det blir så med många svenskar att man umgås med dom. Importerna var ganska sammansvetsande och tajta. Även flickvännerna och fruarna som var med.
– Sedan ska deg sägas att belaruserna och ryssarna vi hade i laget var bra. Dom släppte in oss och ville vara en del av lagkänslan.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Med tanke på att du avslutade säsongen med VM-spel, tog du kliv i karriären hockeymässigt under din säsong i Minsk?
– Jag tror största grejen är att KHL är en spretig liga. Många olika stilar, storlek på rinkar och otroligt många bra spelare som är framför allt individuellt skickliga.
– Jag tog kliv i att spela en fri och ganska lössläppt hockey, att lära mig adoptera mitt spel till kväll för kväll. Jag fick spela mycket på känsla.
Fanns alternativet hos dig att återvända till KHL kommande säsong?
– Nej! Dom frågade om jag ville stanna, men nej.
“Klart att vi hade en dialog”
Ny klubbadress blev alltså Leksand och inte Skellefteå, vilket många trott.
– Jag vet att Leksand har en väldigt god koll på mig, vad jag är för slags spelare och vad dom förväntar sig av mig. Jag har jobbat med Björn (Hellkvist) tidigare (Malmö) och gillar honom väldigt mycket. Även om det bara var under några veckor fick jag känslan för vad han är för hockeytränare och står för.
– Leksand är en hockeykommun och folk jag pratat med och som bott här tidigare har sagt att dom trivts bra. Bland annat ”Zacke” (Patrik Zackrisson, bilden). Även (Pierre-Édouard) Bellemare trivdes jättebra då han var här.
– Det är en blandning av det, att jag inte behöver fundera så mycket på vad dom förväntar sig och vilken roll jag ska fylla. Dom har så pass bra koll att det kommer bli bra.
Hörde Skellefteå av sig?
– Klart att vi hade en dialog, men vad jag vet hade jag inget konkret på bordet från Skellefteå då jag skrev på för Leksand.
Du kommer från Varuträsk, då blir Leksand som att flytta till storstan…
– (Skratt) Ja, precis.
Socialt, hur ska det bli för dig och Lovisa att flytta till Karlsarvet och leva i Leksand?
– Ja, tror att vi kommer trivas. Vi kommer från små samhällen. Lugnet och den familjära känslan som är i bygden tror jag passar oss.
– Jag kommer kunna lägga stort fokus på hockeyn eftersom det inte finns så mycket runt om. När jag varit här och spelat tidigare och av det jag hört så är det en grym atmosfär. Folk brinner för hockeyn.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Du pratade med Patrik Zackrisson innan…
– Det kanske mest var Lovisa och Caroline ha ha…
Vilka signaler fick du därifrån?
– Att dom trivts hur bra som helst, är familjärt och harmoniskt på något vis. Även att dom har sjukt roligt inom laget.
Du spelade VM i våras, finns landslagsspel med i tankarna även kommande säsong?
– Det är inte primära fokuset, men efter våren som varit har jag fått en försmak och vet hur roligt det är att vara med på turneringarna.
– Först och främst är jag väldigt sugen på att bli en bättre hockeyspelare och utvidga mitt spel. Historiskt sett har det varit fokus defensivt. Klart att det är den rollen jag kommer fylla i Leksand också eftersom det är vad som blivit mitt adelsmärke och jag är bra på. Klart att jag även vill vara med och bidra i andra ändan också.
Du har varit en sväng i Leksand tidigare och kom igår (läs lördag) kväll tillbaka hit, vad är dina första intryck?
– Dalarna visar sig från sin bästa sida. Senast jag var här var det också bra väder.
Har du med dig det vädret i bilen när du kommer?
– (skratt) Ja, det verkar så. Det är fint här nere. Sedan är det osett hur det ser ut på vintern, men jag kommer från ett ganska mörkt och stilla ställe som Skellefteå är på vintrarna så det kommer inte bli någon chock om det är snö, kallt och blåsigt någon dag, avslutar Anton Lindholm samtidigt som damspelaren Lisa Östman kommer och hälsar, men den intervjun återkommer vi till senare i veckan.





