Hockeyettans grundserier är avslutade och i mellandagarna startar allt om igen med en ny serieindelning. Då har de bästa lagen kvalificerat sig för spel i de så kallade Allettorna medan de som hade det lite tyngre under hösten får spela vidare i vårserierna.
Men hur står sig lagen inför det som komma skall och vilka slutsatser kan man dra av den höst som har passerat? I fyra artiklar lyser vi nu igenom de fyra serierna och analyserar samtliga lag utifrån punkterna ”framgångsfaktor”, ”förbättringspotential”, ”nyckelspelare” och ”slagkraft”.
I dag den avslutande delen: den södra Allettan.
Läs också: LAG för LAG: Hockeyettan norra vår
Läs också: LAG för LAG: Hockeyettan södra vår
Läs också: LAG för LAG: Allettan norra
Karlskrona
Framgångsfaktor
Offensiv vinner matcher, defensiv vinner mästerskap. En klyscha som är lika trist som den är sann. Under tränaren Magnus Sundquist ledning har KHK kastat den naiva gladhockey man försökt ägna sig åt i några säsonger på soptippen och istället stramat upp försvarsspelet. Man har förstås målvakterna och backarna till att spela ett starkt defensivt spel, men insatsen i grundserien var ändå synnerligen imponerande. Alla vet vad de ska göra och tummar inte på insatsen. Det är svårt att skapa chanser på Karlskrona och ännu svårare att göra mål mot laget. Bibehåller man effektiviteten i det defensiva agerandet kommer det fortsatt vara oerhört svårt att besegra laget. Det är den definitiva nyckeln.
Förbättringspotential
Mycket av energin går förstås till att i första hand göra rätt för sig i defensiven och 67 mål framåt på 18 matcher i grundserien är för all del inte ett svagt facit. Men med tanke på vilka stjärnspelare Karlskrona har i truppen har offensiven så här långt den här säsongen inte varit i närheten av så spetsig som den borde kunna vara. Det är flera spelare man kan förvänta sig en större produktion ifrån än vad som än så länge har kommit och det kommer behövas om laget ska kunna nå målsättningen om att avancera hela vägen till Hockeyallsvenskan.
Nyckelspelare
Ifjol var veteranen en besvikelse. Han tog klivet ner i Hockeyettan för att leda laget, men producerade modest och hade varken lyster eller klipp i åkningen. Nytändningen vi sett den gångna hösten är därför enormt glädjande. Alexander Bergström har sett ut att ha roligt och spelat en offensivt lysande hockey. Med den erfarenhet han har i bagaget förväntas han gå i bräschen för Karlskronas mission att nå allsvenskan och det har han verkligen gjort under hösten
Slagkraft
Laget kommer säkerligen förstärkas ytterligare innan sportchefen Michael Sundlöv känner sig klar, men redan i nuvarande utförande är Karlskrona det lag som får bära det största favoritskapet för att ta klivet upp. Man har en namnstark trupp, ett fungerande försvarsspel och är det lag som genomgående har varit bäst i ligan under hösten. Lägstanivån har varit imponerande hög. Kvalserien är ett måste och väl där ska motståndarna överträffa sig själva för att ta sig förbi Karlskrona. I alla fall om de håller skallarna kyliga och fortsätter på sin inslagna väg.
Kristianstad
Framgångsfaktor
I grund och botten har skåningarna ett lag med spetsspelare i samtliga lagdelar och en stomme som hållit fanan högt under hösten. Framförallt har man en gedigen centersida med spelare (Dennis Svensson, Georg Weigelt och Kevin Wennström) som kan göra ett gott dagsverke i banans båda riktningar. Det har varit en nyckel till den pålitliga defensiven under grundserien och då kommer också den offensiva leveransen som en följdeffekt.
Förbättringspotential
Kristianstad är sårbara. Man har i stort sett inte spelat med full trupp på hela säsongen och det har varit en väldig ruljans med spelare in och ut ur truppen. I en grundserie fungerade det uppenbarligen trots turbulensen, men det kommer det inte göra i en Alletta. I Kristianstad måste man se till att bredda upp truppen så att man kan mönstra ett fullt lag och inte slita för hårt på sina viktigaste spelare och samtidigt försöka hitta en trygghet. Det funkar inte i längden att byta spelare som andra byter kalsonger. Fortsätter det vara svängdörrar i truppen kommer det förr eller senare ta ut sin rätt på spelet.
Nyckelspelare
Dennis Svensson, fw
Kaptenen valde att följa med skeppet ner i Hockeyettan och har gjort ett starkt avtryck under grundserien. Han gör inte flest poäng i laget men lägger ner ett gediget arbete och visar en hel del grit. Att det är Dennis Svensson som ska gå i bräschen för Kristianstads nybygge är det ingen som helst tvekan om.
Slagkraft
När truppen är fulltalig är Kristianstad ett lag som verkligen är att räkna med. Man har målvaktsspelet (Wictor Ragnewall) och spetsspelarna för att vara med och bråka med Hockeyettans riktiga storheter. Att flera av pjäserna har erfarenhet från allsvenskan skadar naturligtvis inte heller nu när det väntar en Alletta med väldigt tufft motstånd. Huruvida laget i slutändan blir en seriös utmanare om en allsvensk plats eller inte hänger mycket på hur sportchefen Christoffer Malm sköter sig innan transferfönstret stänger den sista januari. Kristianstad måste bli bredare för att vara ett riktigt topplag.
Halmstad
Framgångsfaktor
Halmstad har en fantastisk grupp. Trots ett ganska blekt material på papperet lyckas gänget säsong efter säsong överträffa sig själva och det är mycket på grund av att alla köper sina roller till hundra procent och offrar sig för varandra. Den här säsongen spelar man framförallt ett väldigt framgångsrikt försvarsspel. Jacob Crespin är en av Hockeyettans bästa målvakter och Halmstad har hittat ett sätt att agera framför honom som gör att han träffar sin högsta potential. Boxplay i grundserien var dessutom fullständigt lysande med en procent på 94%.
Förbättringspotential
Det går inte att blunda för att truppen är tunn och att det är få spelare som står för det mesta i offensiven. Robin Dahse, Victor Gagic och Viktor Bernhardtz utgör en sylvass förstakedja, men skulle någon ur trion gå sönder eller spelet för den delen börjar klicka då finns det inte mycket där bakom. På något sätt måste Halmstad få in fler av sina arbetare i poängprotokollet på regelbunden basis och i samma veva finns det förbättringspotential i powerplay.
Nyckelspelare
Det är inget snack om att det är Crespin som ska göra det för Halmstad. Den skicklige målvakten står i stort sett allt och skulle han gå sönder rämnar det för Hammers. De få gånger han saknats har laget inte sett alls lika tryggt ut som när han vaktar kassen. Keepern måste hålla sig hel och frisk och fortsätta leverera på samma höga nivå.
Slagkraft
På papperet? I jämförelse med de kommande motståndarna har Halmstad gubbe för gubbe ett lag som knappt ens kan tänkas ta sig till slutspel. Men så kommer det förstås inte bli. Hammers har en miljö som gör att de ständigt överträffar sig själva och med den arbetsmoral som finns i truppen kommer de så klart bli en jobbig motståndare även den kommande våren. Nederlagstipsen lär fortsätta komma, men potentialen att nå en topp fem finns där.
Vimmerby
Framgångsfaktor
Vimmerby spelade ett briljant powerplay i grundserien och landade på den imponerande procenten 36,54% när allt summerades. Kan man bibehålla i alla fall i närheten av den effektiviteten blir det ett segervapen även i Allettan. Vimmerby har dessutom i och med värvningarna av de rutinerade pjäserna Christoffer Törngren och Jakob Heljemo skaffat sig en imponerande bredd. Det är många som kan göra det framåt och det är många som kan jobba hårt bakåt. Laget kommer bli riktigt jobbigt att möta i Allettan
Förbättringspotential
Vimmerby hade en väl fungerande hierarki i grundserien och lyckades få många spelare att bidra i spelet. En lagmaskin om man så vill. Nu är rekryteringarna av ”stjärnorna” Christoffer Törngren och Jakob Heljemo förstås något som i det stora hela ska göra laget bättre, men det blir samtidigt en prövning när hierarkin ska omprövas. Är det någonstans Vimmerby möter en utmaning är det i att hitta rätt och få alla att prestera på samma höga nivå.
Nyckelspelare
Jakob Karlsson, fw
Han blir inte yngre, men spelar snudd på sin bästa hockey för tillfället. Jakob Karlsson är den självklare härföraren. En kapten som leder genom exempel, har en karaktär av ledarskap omkring sig och dessutom utgör en tredjedel av lagets vassa förstakedja. En given nyckel.
Slagkraft
Om Vimmerby var en dark horse innan rekryteringarna av Törngren och Heljemo kliver de fram som ett lag som kan förväntas i alla fall vara med och störa de riktiga storheterna högt upp i Allettan-tabellen efter värvningarna. Utöver att laget har fungerat riktigt bra över hela isen under hösten har man ju dessutom ett målvaktspar i Scott Hector och Robin Christoffersson där båda spelat riktigt vasst.
KRIF
Framgångsfaktor
Det är Mikael Tisell som coachar KRIF, med andra ord är det defensiven först som gäller. Blekingarna kommer spela ett tight försvarsspel med en duktig keeper (Emil Cederlund) längst bak och sedan försöka kontraslå när tillfällena uppenbarar sig. Det är det enda sättet de kan bli framgångsrika på. Man har inte material till något annat i jämförelse med de kommande motståndarna i Allettan södra.
Förbättringspotential
Även om det är defensiven som är den riktiga nyckeln till KRIFs framgång måste man ändå ha en offensiv som levererar när lägena uppenbarar sig. Det var lite si och så med den varan under grundserien. Bortsett från några blixtrande matcher när Sebastian Borg var inlånad från Kalmar hade gänget svårt att få pucken i nät. Ingen klev riktigt fram som den där pålitliga avslutaren som är ett ständigt hot. Flera av ryggradsspelarna börjar bli till åren komna och påläggskalvarna är mer av arbetarkaraktär. Men summa summarum, KRIF måste hitta ett sätt att bli spetsigare.
Nyckelspelare
I och med att laget bygger mycket av sitt spel på ett stabilt försvarsspel är det naturligtvis också viktigt att ha en målvakt det går att lita på. Man måste bygga en trygghet mellan försvar och keeper som gör att alla vågar spela ut. I KRIF är Emil Cederlund extremt uttalad etta och har kompetensen att kunna vara en av ligans bästa. Han måste spela på sin topp om laget ska nå framgång.
Slagkraft
KRIF är inte ett lag som kan räknas bort. Man har inte materialet till att vara ett topplag, men är samtidigt ett gäng som på sina bra dagar kan störa precis alla motståndare. Har spelarna tålamodet att praktisera tränare Tisells defensiva idé fullt ut i match efter match kan de faktiskt bli en riktigt knölig nöt att knäcka. Att det skulle kunna räcka till slutspel är rimligt, men förvänta inte så mycket mer än så.
Mariestad
Framgångsfaktor
Offensivt är Mariestad ett riktigt potent lag. Man förfogar över vad som var hela Hockeyettans förmodligen bästa förstakedja (Jesper Lindén/Ludwig Wistén/Oscar Tellström), spelade ett powerplay som landade på 31.75% och har offensivt skickliga spelare i så väl andra som tredjeformationen som skulle kunna kliva fram om det börjar hacka för förstalinan. Lägg till det ett gäng backar som kan slå rappa förstapass och som också har en stor del i det offensiva. Mariestad har helt enkelt alla verktyg för att spela en vass offensiv hockey och göra många mål.
Förbättringspotential
Mariestad stämplade ut tidigt i grundserien och när Allettan-platsen var så gott som klar och man inte behövde förta sig såg det lojt ut långa stunder. Lite för lojt för att det ska kunna kännas bekvämt. Det kan ha varit den mänskliga faktorn i att det är svårt att motivera sig när matcherna i stort sett inte gäller någonting, men den har andra i så fall hanterat betydligt bättre. Det kan också handla om lite halvskev självbild och då är det betydligt värre. Börjar det smyga sig in en känsla i spelartruppen att Mariestad ”är the shit”, då kan det snabbt barka utför. I Allettan krävs fullt fokus och stenhårt arbete varje dag.
Nyckelspelare
Jesper Lindén, fw
Den mångfacetterade forwarden borde förstås spela i Hockeyallsvenskan. Han har alla verktyg för att vara bofast där och har tackat nej till möjligheter att ta klivet. I den omtalade förstakedjan öser samtliga in poäng och bidrar med spetsegenskaper, men ska en spelare pekas ut som viktigare än andra är det Lindén. Han är galjonsfiguren som ska leda Mariestad till kvalserien.
Slagkraft
Får Mariestad allting att stämma är de ett av Hockeyettans bästa lag med en matchvinnarkeeper (Tobias Sandberg), en välkomponerad backsida och mängder av offensiva hot samt en spetslina i offensiven. Möjligtvis saknas den fysiska nyansen som laget tidigare varit ganska känd för i årets upplaga, men det ska kompenseras med offensiv briljans. Mariestad vill äga puck, de vill driva matcher och lyckas de med det ska de hålla till på den övre halvan i Allettan-tabellen.
Skövde
Framgångsfaktor
Den enskilt viktigaste anledningen till att Skövde gjorde en så fin grundserie som slutade med serieseger är att man till den här säsongen byggt ett brett lag. Framförallt forwardssidan är föredömligt bred och det är inte bara kroppar utan synnerligen habila pjäser som plockats in. Följaktligen har laget klarat av att ha skador och sjukdomar utan att det påverkat den sportsliga leveransen i någon större utsträckning. Att inte vara särskilt skadekänsliga och kunna bibehålla en hög nivå även med nyckelspelare borta blir förstås en viktig faktor även i tuffa Allettan. Dessutom har klubben för första gången på flera år två målvakter som kan bära laget i Carl Hjälm och Felix Tengvall.
Förbättringspotential
Skövdes forwards är skickliga, men är de tillräckligt tuffa? Tidigare upplagor har saknat karaktärerna som bitit ifrån och blivit bättre när matcherna blivit tuffare och årets gäng har inte blivit testat. Det flöt på i grundserien, men nu måste laget visa att det även är mentalt starkt om det ska kunna lyckas i Allettan. Bitvis hade man också problem med passningsspelet genom mittzonen i grundserien. Det blev bättre med tiden, men när tempot skruvas upp blir det en nyckel. Passningsspelet måste fungera.
Nyckelspelare
Kristoffer Söder, fw
Han gör inte mest poäng och är inte den som syns mest på isen, men Kristoffer Söder är med sin rutin från både SHL och Hockeyallsvenskan lagets viktigaste pjäs. Han är den där typen av gnuggare som kör på i det tysta och gör sin omgivning bättre. I ett lag som inte riktigt bevisat sig mot tufft motstånd blir han en nyckel.
Slagkraft
Tittar man bara på papperet ser Skövde ut som ett lag som borde kunna placera sig någonstans i mitten av Allettan-tabellen. Man har målvakterna, helt okej backar och en bred forwardssida med många offensiva hot. Två saker talar dock emot. Dels historiken där Skövde har en lång rad av nedvik och misslyckade Allettor bakom sig. Laget brukar alltid bli sämre efter jul och det är naturligtvis alla i föreningen medvetna om. Det blir ett ok. Dessutom har ekonomin varit kärv, klubben har haft problem med likviditeten med släpande löner som följd. Sådant kan påverka negativt. Det blir med andra ord en utmanande vår.
Tranås
Framgångsfaktor
Tranås blir något av en underdog i Allettan, men de kommer att vara väl förberedda. Tränaren Phil Horsky är inte en herre som lämnar något åt slumpen, han har satt en stenhård kravbild i föreningen och höjt nivån på laget. De offensiva hoten är inte jättemånga, men det intensiva sättet laget spelar hockey på är ruggigt jobbigt för motståndarna och med tanke på att det är ett vältränat lag kommer de orka spela det med kontinuitet. Tranås kommer gå ut i Allettan och bara köra och det kan ta dem en bra bit.
Förbättringspotential
Defensiven har inte varit dålig, men den har heller inte varit bländande och det är där den största förbättringspotentialen finns. Målvaktsspelet har inte varit på den nivå laget behöver och efter några avhopp, delvis till följd av den tuffa kravbilden, har man gått ganska kort om folk. Det vill till att sportchefen Stefan Fransson lyckas med sina värvningar av ersättare om den defensiva nivån ska kunna bibehållas som tillräcklig i spetsserien.
Nyckelspelare
Backen har haft ett riktigt stort genombrott under hösten och skyfflat in poäng. Att han var bra visste man i Tranås på förhand, men att han skulle vara så bra som han varit kommer som en överraskning. Det blir viktigt att han inte kroknar, utan fortsätter leverera på en hög nivå om Tranås ska bibehålla sin fina offensiv.
Slagkraft
Jämför man trupper på papper mäter sig inte Tranås med särskilt många av sina kommande motståndare gubbe för gubbe, men de har utvecklats till ett hårt arbetande kollektiv som offrar sig för varandra. De gasar på och spelar en intensiv hockey som det kan vara svårt att freda sig mot. Det gör förstås att Tranås blir ett jobbigt lag att möta i Allettan. Det är inte alls otroligt att laget skulle kunna arbeta sig hela vägen till en mittenposition och i ett slutspel bör dess hockey passa utmärkt.
HC Dalen
Framgångsfaktor
Här snackar vi ett kompetent kollektiv, alla jobbar för varandra i HC Dalen och det gör det till ett jobbigt lag att möta. Defensivt har man haft sina främsta förtjänster under grundserien och framförallt har man haft riktigt vasst målvaktsspel av unge Oskar Blomgren.
Förbättringspotential
HC Dalen har en tunn och ganska trubbig trupp. Jämfört med tidigare upplagor har man tappat många spelare som levererat poäng framåt, utan att lyckas ersätta dem. I en Alletta måste laget hitta sätt att få igång fler spelare och få in energi i offensiven. Den leverans man hade i grundserien var på tok för modest för att kunna vinna matcher åt laget i spetsserien. Om det sker via tillskott utifrån eller att man skruvar på den befintliga spelidén återstår att se. Det finns spelare med potential att göra poäng i truppen, inte minst på backsidan, men frågan är om det räcker till.
Nyckelspelare
Kalle Hult, fw
Energiforwarden är en av ganska få rutinerade spelare i truppen. Han har varit med förr och vet vad som krävs och kommer naturligtvis bli viktig som vägvisare ur den aspekten. Han har dessutom en spelstil som fysisk retsticka som alltid blir mer och mer viktig ju tuffare matcherna blir.
Slagkraft
Ska HC Dalen bli framgångsrika i Allettan måste alla spelare spela på topp. Man måste få ut så mycket man bara kan ur kollektivet och förmodligen också ha lite medstuds i ryggen. Visst finns det spelare med utvecklingspotential i truppen, men känslan är att den kommande våren handlar mer om att vara med för att skapa bra förutsättningar för framtiden än att det är just den här säsongen laget ska utmana uppåt i tabellen.
.jpg)
Visby/Roma
Framgångsfaktor
Gotlänningarna har varit ganska bra i grundserien, men känslan är att det ändå finns mer att kräma ut i varje lagdel. Det om något kan väl bli en riktig framgångsfaktor i Allettan. Målvakten Filip Lindblad brukar vara den typ av spelare som växer när det börjar gälla som mest och den här hösten har Visby spelat in ett flertal ganska unga spelare som vuxit in i kostymen och blivit bättre och bättre. Man har en forwardssida proppad av jokrar med potentialen att plötsligt börja blomma. Då kan Visby bli riktigt farliga.
Förbättringspotential
Backsidan är den enskilt svagaste lagdelen hos ögänget. Dels för att man varit lite skadedrabbade under grundserien och gått kort om folk. Dels för att det väl egentligen bara är Tim Bothén som kvalar in i kategorin toppback i Hockeyettan. Defensivt klarade man att reda ut det i grundserien, men måste steppa upp i Allettan. Offensivt fick man dock för det mesta väldigt lite leverans från backplats under säsongens första halva.
Nyckelspelare
Anton Johansson, fw
Under fjolårssäsongen var centern den spelare i Troja-Ljungby-truppen som växte som mest när matcherna blev som tuffast och var framförallt en väldigt viktig pjäs när laget spelade i kvalserien. Den typen av karaktärspelare är alltid enormt viktiga. Johansson har tillhört Visby/Romas bästa den gångna hösten och kan han göra samma lyft även kommande vår blir han lagets i särklass viktigaste spelare.
Slagkraft
Det är bökigt att åka till Visby och gotlänningarna har ett gäng som med stor sannolikhet bara kommer bli bättre ju längre säsongen lider. Man har kanske lite bättre spets i år än vad som var fallet ifjol, men i det stora hela ser det ut ungefär som vanligt. Som ett lag som klarar sig genom Allettan helt okej och som ingen sen helst vill välja i slutspelet.
