Några lag har knappt en spelare på plats till nästa säsong. Andra lag är i princip färdiga redan nu. De hockeyallsvenska lagen är minst sagt i olika faser i sina truppbyggen.
Men hur bra står de sig, både kvantitativt och kvalitativt, jämfört med varandra?
Det ska jag försöka ta reda på i den här ytterst rörliga lagrankingen.
FOTNOT 1: Notera att rankingen i första hand är baserad på spelare som officiellt presenterats av klubbarna, senast onsdag tredje juli, och att rykten inte tas med i beräkningarna.
FOTNOT 2: Den senaste rankingen gjordes den elfte maj - siffran inom parentes var lagets ranking då.{{ PAYWALL LIMIT }}
14. Tingsryd (11)
Även om det här i första hand är en ranking som baseras på spelarna som är presenterade går det ju inte att helt bortse från det som pågår utanför isen, där Taif går igenom en ekonomisk kris och verkligen får kämpa för att behålla elitlicensen.
Det gör att man inte heller kunnat lasta på med speciellt många nyförvärv. Sedan senast har kommit in på backsidan, medan , , och anslutit framåt. Det är i första hand spelare som håller väldigt hög HockeyEttan-nivå, men är mer svårlästa i HockeyAllsvenskan. Tomasino bör däremot kunna vara en spetsspelare, sett till det cv han har i Frankrike.
Tingsryd har två målvkter, tre backar och åtta forwards på avtal.
13. Vimmerby (14)
Vid min senaste ranking hade de bara en målvakt och tre utespelare (bekräftade) på kontrakt. Nu har de en målvakt och 20 utespelare på avtal. De sitter med nio backar och elva forwards på avtal. Dessutom har de hittat en tränare (Piva Johansson) sedan sist. Det går med andra ord framåt rejält!
Tyvärr är det här en trupp som i stora drag andas HockeyEttan snarare än något annat. är en spännande värvning, men annars har Vimmerby främst jobbat med att förlänga med spelare från förra årets trupp.
Det blir en kamp för allsvensk överlevnad.
12. Almtuna (13)
Som vanligt vid den här tiden på året har Almtuna ett ganska ihåligt lag. Vi vet att de brukar presentera sin trupp under sommaren, och att de successivt brukar klättra på den här rankingen och att de snarare hamnar runt slutspelsstrecket än kvalstrecket. Det lär bli samma sak i år.
Just nu har de två målvakter, fyra backar och fem forwards bekräftade. Sedan senast har målvakten och forwarden presenterats. Olofsson tror jag blir backup bakom , men Schlyter kan säkert få en framskjuten roll.
Det viktigaste nyförvärvet är dock Marcus Ragnarsson, som kliver in som assisterande tränare till . Hans rutin kommer betyda massor.
11. Kalmar (13)
Kalmar har två målvakter, fem backar och sju forwards på avtal. Sedan senast har de gjort klart med några nordamerikaner, men också med spännande . Johansson har en jättehög allsvensk potential, och kanske kan det här miljöombytet vara det han behöver för att slå igenom på allvar?
Målvakten är en annan intressant värvning. Målvaktsparet med honom och ser hur spännande ut som helst.
Jag ser också fram emot att se collegesvensken i Sverige.
10. Östersund (10)
Med en målvakt, sex backar och tio forwards på avtal börjar Östersund närma sig en ganska färdig trupp. Vid den senaste rankingen hade man precis värvat Linus Videll, och precis efter den senaste rankingen anslöt . Man vet aldrig riktigt vad man får av Eriksson, men har ju så mycket hockey i sig. Han gjorde trots allt 20 mål så sent som förrförra säsongen och borde kunna få ut en hel del i Östersund. Det är en smart värvning.
Östersund borde inte vara lika dåliga som ifjol. Det finns dock två osäkra punkter.
- Vem bildar målvaktspar med Andreas Ljunggren?
- Är Mikael Holmqvist verkligen rätt person att leda laget?
9. Västerås (9)
Västerås har kommit ganska långt i sitt lagbygge till kommande säsong, men förutom att de satt ihop ett spännande målvaktspar och att de värvat ett par vassa forwards ser jag ingenting som pekar mot att Vik ska lämna den där undre halvan de tillhört de två senaste åren. Det här är en klubb som famlar i mörkret och inte riktigt vet vad de vill vara eller vad som ska ta dem närmare den topp de själva tycker de ska tillhöra.
Sedan senast har de lastat på med fem (!) nya forwards. , Anton Gradin och Jacob Hayhurst är riktiga värvningar, och Svante Sjödin och Simon Zether är två spännande lån. Anton Gradin tycker jag är en jättebra värvning, han behövs i detta Västerås, och Jacob Hayhurst ser väldigt spännande ut på pappret. Faller han väl ut kommer VIK i alla fall ha en finfin forwardssida. Hayhurst, Gradin, Rosdahl, Komarek…ja, spetsen ser bra ut.
Däremot känns backsidan åter för svag.
Överlag känns det mer som ett Karl Helmersson-lag än det man hade ifjol, i alla fall.
8. Nybro (8)
Nybro har kommit långt i sitt lagbygge, och ser definitivt ut att kunna utmana om topp-sex även kommande säsong. De ser inte ut som ett bottenlag i år heller.
De har två målvakter, sex backar och tolv forwards på avtal. Sedan senast har de exempelvis värvat , VM-spelaren och NHL-meriterade . De har också förlängt med förra säsongens succéback .
Sportchefen Mikael Aaro har tagit vid där Rasmus Aro slutade, och bygger ett superspännande lag.
7. Södertälje (6)
Nicolai Meyer är på ingång, men fram tills dess att han är presenterad håller vi honom utanför den här rankingen. Jag har lite svårt att gå igång på Södertäljes lag i år. Det känns som att man tappat lite momentum.
Var det Den Stora Chansen som Södertälje vaskade under våren? Jag får den känslan. Även om Emil Georgsson och Magnus Bogren är kompetenta herrar får jag känslan att Södertälje kommer vara sämre nästa säsong.
De har gjort några bra värvningar sedan senast, , och , men det ser inte ut som värvningar som gör SSK till en uppflyttningskandidat.
Man har just nu två målvakter, sju backar och 14 forwards på avtal.
6. AIK (7)
AIK har två målvakter, sju backar och tolv forwards på avtal. Det är alltså bara något enstaka namn ifrån att vara fulltaliga.
De har förvisso tappat Mathew Maione och Richard Gynge, men de har ersatt dessa spelare bra med , Scott Pooley och . Det är tre beprövade spelare på allsvensk nivå. Tre spelare som kommer kunna betyda massor för AIK kommande säsong. Även har presenterats sedan senast, och det känns som en klockren värvning.
Niklas Persson har alltid varit en sportchef som velat värva spelare som kan ligan sedan tidigare, och det spåret har han verkligen kört hårt på i år. Därför tror jag AIK kommer kunna vara ett topp sex-lag.
Men målvaktssidan och tränarsidan gör att jag inte tror de blir ett absolut topplag.
5. Mora (5)
Mora har gjort klart med backarna och samt forwarden sedan den senaste rankingen. De har nu två målvakter, åtta backar och 13 forwards på avtal. De är med andra ord så gott som klara.
Det här är ett bra lag. Ett spännande lag. Spelare för spelare ser man riktigt intressanta ut. Det jag ser som svagheten är att de har många spelare som inte spelat i ligan tidigare. Men sportchefen Andreas Hägglund brukar pricka rätt där.
Jag tror Mora kommer vara “hipstervalet” när experter och krönikörer ska tippa en uppflyttningskandidat till kommande säsong. Men jag håller dem strax bakom de allra, allra bästa lagen. Jag tror dock de trivs ganska bra där.
4. BIK Karlskoga (1)
Senast var BIK etta - men det berodde främst på att de var så gott som klara med sitt lag medan övriga lag hade mängder med hål. Det är ju tjusningen med power ranks, att lag kan åka hiss från gång till gång.
BIK har bara värvat backen och forwarden sedan senast. De har därmed två målvakter, åtta backar och 15 forwards på avtal. Och jodå, BIK kommer bli att räkna med även nästa säsong - även om de på pappret ser ut att vara strax bakom de allra, allra bästa lagen.
Eftersom de byggt ett lag som i stora drag påminner om det man ställde upp med den gångna säsongen är det fullt rimligt att ha dem som en outsider om de absoluta topplatserna. Det enda frågetecknet jag har rör målvaktssidan, som består av Lars Volden och Samuel Jonsson.
3. Djurgården (4)
Senast hade Djurgården två målvakter, sju backar och nio forwards på avtal. Nu har man plockat in tre nya backar (men tappat Axel Andersson) och tre nya forwards (plus att Linus Eriksson och Victor Eklund förlängt), så nu ser vi mer hur Djurgården egentligen kommer se ut.
Backvärvningarna, , och , ser bra ut. Sissons borde vara en toppback ligan. Men det är forwardsvärvningarna som ögonen omedelbart dras till:
Fredric Weigel. Tyler Kelleher. .
Tre av ligans allra största profiler. Något annat går inte att hävda, såklart.
Weigel och Axelsson är två artister som vi inte riktigt vet var de står. Weigel kommer göra sina poäng, absolut, men är han verkligen en toppspelare? Dick Axelsson känns det dumt att ens gissa vad han kan uträtta. Kelleher vet vi däremot precis vad vi kommer få se av. Han är en av ligans bästa offensiva spelare, och lär kunna göra 50 poäng.
Hur bra Djurgården kommer vara, det återstår att se. Men temperaturen runt Hovet höjdes däremot runt 800 grader efter de senaste värvningarna.
2. Oskarshamn (2)
Oskarshamn inledde Silly Season med att göra klart med spelare som man vet funkat i HockeyAllsvenskan förut. Typ Tomas Rydén, , , med flera.
Sen bytte de kurs helt och hållet.
Förutom värvningen av har de gått hårt på det nordamerikanska spetsspåret sedan den senaste rankingen. Nyförvärven, framför allt , ser spännande ut. Men det finns ju alltid en risk med att gå den vägen. Utöver nordamerikanska spetsspelare har de också lånat in några spännande talanger, som exempelvis Axel Landén.
IKO har tre målvakter, åtta backar och tolv forwards på avtal. Och nog ser det här ut som ett topplag.
1. Björklöven (3)
“Om jag får gissa är Björklöven det lag jag kommer ha som etta när jag gör nästa ranking Jag tror de får leva med att återigen kliva in i säsongen som favoriter, när det väl kommer till kritan”
Så skrev jag i rankingen jag gjorde i maj (då var “Lilliz” den enda tunga värvningen de hade gjort). Och mycket riktigt - nu är Björklöven etta. Förutsägbart nog.
Men har man värvat Mathew Maione, , Fredrik Forsberg, och lånat in Alfons Freij är det såklart svårt att för oss andra att göra annat än peka ut Björklöven som huvudfavoriten här och nu. De har två målvakter, sju backar och elva forwards på avtal så de är inte helt klara med laget ännu, men jag gissar att det i första hand är spelare som ska vara lite längre ned i laget som ska in nu.
Det kommer komma kritik mot att Per Kenttä återigen värvar in två nordamerikanska legoknektar i Maione och Theocharidis. Det är också två hyperoffensiva backar med brister defensivt. Om det räcker i ett slutspel får vi se. Men i en grundserie har jag svårt att se något annat än att de bara tuggar på och springer ifrån konkurrenterna.
Det här blir laget att slå, som det ser ut.
