- “Kändes som serielunk - i 58 minuter”
- Följer det med in i nästa match?
- “Då vet jag inte vilka som ska stoppa Brynäs”
- Brynäs sanslösa defensiv.
- Är serien över nu?{{ PAYWALL LIMIT }}
Vad hände med grisiga Karlskoga?
Efter en ganska het förstamatch trodde/hoppades jag att en del av den hettan skulle följa med in i kvällens match. Men så blev det egentligen inte. Bortsett från en inledande tackling från Viktor Lennartsson från (de hade ju ett par uppgörelser i match ett) hände det inget speciellt däremellan, och jag blev överlag förvånad över att Karlskoga inte alls var lika grisiga som i match ett. I stället var det, något oväntat, Brynäs som klev upp i det fysiska spelet jämfört med den första matchen. Jag trodde man skulle göra mer för att ta sig innanför skinnet.
Medan match ett verkligen kändes som en slutspelsmatch kändes match två långa stunder som en vanlig match i lunken. Tråkigt, för jag trodde verkligen att framför allt Karlskoga skulle fortsätta på den inslagna vägen.
Det var först efter Brynäs 4-1-mål i tom bur som det började hända saker. Otto Stenberg gick i fejd med någon i Brynäsbåset, och sen brakade det loss efter egentligen alla avblåsningar under matchens sista minuter. De sista två minuterna släppte de loss all inneboende frustration.
Frågan är ifall något av det följer med till nästa match - eller om nästa match återigen blir en halvtrött historia i 58 minuter. Det är jag mest spänd på inför nästa match.
Annan domarnivå
Men det var kanske tur att man inte spelade på samma säött idag som senast. Till skillnad från domarduo Enroth/Laksola i match ett valde nämligen domarduon bestående av Stefan Johansson och Filip Sandstedt att vara betydligt mer aktiva med pipan tidigt i matchen, genom att plocka ut Albert Lyckåsen redan efter 7:48.
Det var helt enkelt en mer normal domarnivå idag.
Det gjorde att hettan försvann i 58 minuter, men att de spelförstörande momenten också försvann en del.
Förstakedjans återuppvaknande
Trots att Brynäs vunnit sex av sex matcher under slutspelet har inte den fruktade förstakedjan med Anton Rödin, Miks Indrasis och Johan Larsson nått samma höga höjder som man gjorde under grundserien.
Fram tills idag.
Idag var kedjan dominant från första bytet, och de skapade chans på chans på chans. Miks Indrasis missade öppet mål (eller ska vi säga att Marcus Hellgren Smed gjorde en kanonräddning?), Johan Larsson fick ett friläge och kunde ha gjort 1-0, Anton Rödin sköt i ribban… Jag inbillar mig att deras xG var ganska hög.
Till sist kom också målet när Anton Rödin stod för en läcker soloprestation och tog sig förbi ett par spelare innan han pricksköt 1-0. Det var faktiskt hans blott andra poäng i slutspelet. Men ikväll var han bäst på isen.
Hittills har det snarare varit andrakedjan, den med Tyler Vesel, Tyler Kelleher och Greg Scott, som drivit Brynäs offensiv det här slutspelet. Skulle även förstakedjan nå samma nivå som i grundserien…då vet jag inte riktigt vilka som ska kunna stoppa Brynäs.
Brynäs defensiv
1, 1, 1, 1, 2, 1
Det är antalet insläppta mål för Brynäs i deras sex slutspelsmatcher. Sju insläppta mål på sex matcher är sannerligen något som imponerar, även om de “bara” mött tabellåttan och tabellsjuan i slutspelet. Inte minst eftersom det är ett lag som under stora delen av säsongen faktiskt haft problem med spelet i egen zon.
Vad gör Brynäs så bra just nu då? Dels tycker jag de sätter det tidiga försvarsspelet bättre. Dels är de bra på att checka fast motståndet, men de är också vassa på att stänga mittzonen. Det spelar ingen roll om du är lite sämre i egen zon om du förhindrar motståndarna från att komma dit. Och det är något som Brynäs gör betydligt bättre just nu.
Faktum är att den starka defensiven hållit i sig sedan slutet av grundserien. Senast man släppte in mer än två mål var mot just BIK Karlskoga nä'r de vann med 6-3 den 23:e februari. Sedan dess har Brynäs spelat tolv matcher med max två insläppta mål. Totalt har de på dessa tolv matcher släppt in 14 mål.
Det är faktiskt det som imponerar allra mest med Brynäs just nu.
Är serien död nu?
Det är klart att det ska extremt mycket till för att BIK Karlskoga ska vinna fyra av de kommande fem matcherna mot det Brynäslag som har 16 (!) raka segrar (15 av matcherna efter ordinarie tid), som snart får tillbaka Linus Ölund efter avstängning och som tycks vara i total harmoni.
Men är det något jag lärt mig om detta Karlskogalag är det att de aldrig kommer ge upp. Vi minns ju alla att det var ett lag i dunderkris tidigare under säsongen, men det skakade man av sig och spelade som ett topplag under säsongens andra halva.
Därför törs jag inte slå fast helt och hållet att den här serien är avgjord. Men jag vet heller inte riktigt vad Karlskoga ska ta sig till för att vinna fyra matcher mot det här laget. De har fått bra målvaktsspel, de hänger med helt okej i spelet, de hade ett drömläge och ledde med 2-0 en bra bit in i match ett.
Och ändå står man här med 0-2 i matcher.
BIK behöver att Otto Stenberg och Eskild Bakke Olsen som varit mer eller mindre osynliga de här matcherna, kliver fram rejält på fredag. De får också hoppas på att Hampus Platos 1-3-reducering idag kan vara det som får hans slutspel att komma igång på allvar. De får också hoppas på att de får med sig några fler powerplay och verkligen får igång sitt spel där.
Det borde finnas åtminstone en halv nivå till i detta BIK-lag. Och då kan man definitivt slå detta Brynäs. I en eller ett par matcher i alla fall.
Men fyra? Jag är tveksam.
