"Förstår hur lyckligt lottad jag är som får arbeta som hockeyspelare"

30 december 2007. Leksand möter Nybro hemma i Ejendals Arenainför dryga 6000 åskådare. I Leksand debuterar en 18-åring från Avesta. Nyligenditkommen från Brynäs. I slutet av matchen, när hemmalaget leder med 5–0, fårAvestasonen sätta dit 6–0 pucken bakom Antti Jokela. 

18-åringen är Kenny Källström och det här var alltså för 13 säsonger sedan. Numera är han en avVästerås viktigaste kuggar i klubbens jakt på en plats i SHL.
– Jag började min juniorkarriär i Brynäs. Leksand hade redan funnits lite påradarn eftersom dom ville att jag skulle gå på hockeygym där. Brynäs blev interiktigt det jag trott och jag ville söka mig vidare, berättar 30-åringen då vises i hans hem i Västerås för en intervju, ett hem som på ett så där härligtvis visar att det även bor små barn där.
–  När jag kom till Leksand fick jagprova på A-laget ganska snabbt. Klart att dessutom få göra mål så där direktvar ingenting jag hade räknat med. Det var verkligen en sjuk upplevelse att iförsta matchen i allsvenskan göra mål.

Foto: Ronnie Rönnkvist

BLIVIT EN STÖTTEPELARE MER ÅLDERN

Målet är något som Källström alltid kommer att minnas ävenom det inte är något han går runt och gottar sig i varje dag.
–  Jag tänker inte på målet så ofta. Somhockeyspelare levar man mycket i nuet. Klart att när du tar upp målet får jagdirekt i huvudet hur målet gick till. Det kanske inte var snyggaste målet ikarriären, säger Källström med ett leende.

Hur har din roll förändrats som hockeyspelare sedan dendagen?
–  Oj, oj, oj… Ganska mycket. Rollenjag har idag är mer defensivt lagd. Jag spelar mycket boxplay och i viktigadefensiva lägen. Med åldern har jag också blivit en stöttepelare i laget ochsom en lagpappa.
–  På så vis är det en extrem skillnad påmin roll om vi går tillbaka och jämför med den tiden. Då var jag mer enoffensivt präglad back som skulle göra poäng till vilket pris som helst.
–  Under resans gång har jag kommitunderfund med vilken spelare jag vill vara. Samtidigt har jag fått hjälp avtränare som sagt vad dom sett hos mig och bollat det lite mot vad jag själv tycker.Den rollen jag har idag, som är mer defensiv, trivs jag jättebra med. Samtidigthar jag en offensiv sida som jag lite för sällan visar, men jag kanske bordegöra det lite oftare.

Desktop ad in article Mobile ad in article

FICK KÄNNA PÅ EN NY HOCKEYKULTUR  

Kenny Källström har varit resande i hockey under många år.Efter fyra säsonger i Leksand blev det först ett inhopp i Karlskrona och efterdet en sväng till Frankrike och Strasbourg. 

–  Det var en ganska tung tid efter attjag fått lämna Leksand tidigare än vad som var tänkt. Jag var väldigt besvikendå. Säsongen innan hade jag gjort det bra och hade helt andra planer försäsongen då jag fick lämna.
–  Jag hade lite andra klubbar på gång,men av lite olika anledningar löste det sig inte med någon av dom. Iställethamnade jag i Karlskrona och fick vara med om att gå upp där. Samtidigt trivdesjag inte med varken mig själv eller hockeyn. Det kändes inte bra med någonting.
–  Då dök det upp möjligheter att spelautomlands. Strasbourg var ett av dom alternativen. Då visste jag också att detskulle lite andra svenskar dit, Victor Rollin Carlsson och Fredrik Abrahamsson som hade spelat i Almtuna. Dessutom kom Jesper Olsson från Kallinge/Ronnebydit.
–  Det här gjorde att jag kände entrygghet att åka utomlands och känna på en ny hockeykultur.

Desktop ad in article Mobile ad in article

Släppte besvikelsen snabbt efter att du kommit dit ner?
–  Ja, det gjorde den. När jag gicktill Strasbourg fick jag en jättestor roll och blev back nummer ett där ganskadirekt. Dessutom hade jag en tränare (Daniel Bourdages) som trodde jättemycketpå mig. Han uppskattade mig som person och hockeyspelare så där återfann jagglädjen till hockeyn litegrann.
–  Elva matcher in på den säsongen pajadejag axeln. Då blev det ett tillbakslag och elva månader utan hockey ochoperation. Sedan fick jag börja om.

Vad betydde det för dig som person att komma iväg tillFrankrike då du var så pass ung?
–  Det var nyttigt. Framförallt ocksåatt få vidga vyerna hockeymässigt. Det var många som sa till mig då jag sedan skulletill England ”Vad ska du dit och göra? Dom bara slåss där och det är enriktigt dålig hockey”.
–  Så var det inte alls. Engelska liganär bra. Nu har jag spelat i allsvenskan och Division 1 här i Sverige. Jämförjag med allsvenskan så är det spelare i England som håller en extremt högklass. Samtidigt har den ligan expanderat mer och mer tack vare publikintressetsom är kring matcherna.

Foto: Daniel Eriksson/Bildbyrån

"DET VAR STRUL DÄR"

När Kenny Källström valde att återvända till svensk hockeyefter två säsonger i utlandet hamnade han i hårt satsande Östersund där haninledningsvis fick nuvarande assisterande förbundskaptenen, Markus Åkerblom,som coach.
–  Tanken från första början var att jag efterEngland skulle till Italien. Jag hade kontakt med två klubbar där. Ena sprackdet med ganska snabbt då dom inte fick fram pengar till kontraktet. Nu tjänadeinte jag jättemycket pengar, men det var strul där. Efter det gick det långtmed en annan italiensk klubb. Det här var då det fortfarande fanns Serie A iItalien. Tanken var att stanna en säsong till utomlands, men det blev inte så.
–  Då hörde Markus Åkerblom av sig tillmig. Vi hade lite gemensamma bekanta från Leksandstiden. Jag åkte upp ochträffade dom där uppe och fick ett jättebra intryck av både Markus och JörgenSjälin som var tränare och sportchefen, Kjell-Åke Andersson.
–  Jag pratade ihop mig lite med mintjej, Åsa. Hon ville helst att jag skulle spela i Sverige eftersom vi bottifrån varandra ett år. Hon bodde kvar i Avesta och jobbade somfastighetsmäklare då jag var i England. Klart att det fungerade med en timmesflyg och så vidare, men vi kände att det vore bäst om vi båda var på sammaställe.

Desktop ad in article Mobile ad in article

"TRIVDES EXTREMT BRA DÄR UPPE"

Kenny Källström valde att tacka ja till Östersund där hanblev kvar under tre säsonger.
–  Jag trivdes extremt bra där uppe ochjag tycker att jag utvecklades mycket. Då jag kom till Östersund hade jag varitutomlands och haft sommarträningar själv, vilket var på ett helt annat sätt.
–  När jag kom upp dit, jag tycker attdom tre säsongerna gjorde mig väldigt, väldigt gott både som hockeyspelare ochi det privata livet. Bland annat blev jag pappa under mitt andra år iÖstersund, vilket också var något jag och Åsa hade pratat om, att det kundevara dags att bli föräldrar. På så vis var det ett lätt beslut att stanna däruppe.

Landade du i dig själv på något vis när ni flyttade upptill Östersund?
–  Östersund är det stället jag käntmig absolut mest hemma på innan jag kom hit till Västerås. Alla personerruntomkring hockeyn och människorna i Östersund är vänliga, tillmötesgående ochvälkomnande.
–  Sedan fick Åsa ett väldigt bra jobbdär som hon trivdes med. Hon fick även mycket vänner där och vi trivdes, somsagt var, extremt bra. Trivs man så bra kommer det gå bra med hockeyn. Det är ialla fall en förutsättning för att jag ska kunna prestera.

Foto: Jesper Zerman/Bildbyrån

"EN STOR CHOCK FÖR HELA STADEN"

Ni valde att flytta till Västerås efter Östersund, vardet närheten till Avesta som drog i och med att ni blivit föräldrar?
–  Ja, så var det. Jag hade gjort tresäsonger där och det var en ganska tydlig målsättning från föreningen att viskulle sikta uppåt. Vi ville vara med och hugga på allsvenska platserna. Klubbeninvesterade ganska mycket i det här för att ta det här steget och vi fickväldigt fina förutsättningar.
–  Jag kände efter dom här tre åren attdels bodde vi 60 mil från våra föräldrar, men dels ville jag också ha en annanutmaning hockeymässigt. När Västerås dök upp och jag pratat med Patrik Zetterberg, kändes det bra direkt.

Hur mådde det Västerås du kom till med tanke på attklubben då degraderats till Hockeyettan?
–  Klart att det hade varit en storchock för hela staden att ha åkt ur Hockeyallsvenskan. Utan att vara insatt idet så förstår jag att det slog hårt mot klubbens ekonomi. Klart att det blirså när man åker ur.
–  Det kom in nytt fräscht folk, PatrikZetterberg som sportchef, en ny styrelse och ny klubbchef samtidigt som Thomas Paananen blev kvar som tränare. Intrycket jag fick av Västerås var att detaldrig var stressat eller att vi måste tillbaka till vilket pris som helst förannars skulle det vara kört.
–  ”Z” och Paananen förklarade klubbensfilosofi, vart dom stod någonstans, spelidé och allt möjligt.

Desktop ad in article Mobile ad in article

"90 PROCENT AV TRÄNARNA HAR VARIT MOTSATSEN TILL HONOM"

Thomas Paananen stod också för ett ledarskap Kenny Källströminte hade upplevt tidigare.
–  Det var helt nytt. Vid några tidigaretillfällen hade jag varit med ett lite liknande tänk, men jag skulle säga att90 procent av tränarna jag haft har varit motsatsen till honom.
–  Thomas styrkor är att han sermänniskan bakom hockeyspelaren. Han ser till varje individ, är mån om att allaska må bra och trycker alltid på det positiva.
–  Har man haft en lite tyngre period somlag eller person då vill han alltid ”Titta på dom här tre matcherna, kollapå grejerna du gör fantastiskt bra och försök göra dom bättre”. Det härblev en liten chock då jag kom till Västerås, ”Ska han inte skälla på mig?”.Jag var van vid att om jag gjorde något dåligt så fick jag höra det.
–  Det var ett helt nytt ledarskap förmig och nu känns det som att det är så här ledarskap ska vara.

Källström fick vara med om att ta upp Västerås iHockeyallsvenskan igen. När frågan kommer om hur han minns den dagen då alltblev klart skakar han på huvudet och tystnar en stund innan han beskriver sinakänslor kring avancemanget.
–  Det var helt sjukt. Det är min absolutlyckligaste dag som hockeyspelare. Ingenting är i närheten av att toppa dendagen. Jag kände en brutal glädje och eufori. Det är som alla säger svårt attbeskriva. Jag blev glad, ledsen…, alla känslor kommer på en gång.
–  Folk hade såklart en förväntning påatt vi skulle prestera. Sådana förväntningarna hade vi på oss själva också.Däremot pratade vi aldrig under säsongen om att vi skulle gå upp. På något visväxte vi som grupp under hela säsongen.
–  I slutet, när allt skulle avgöras, varvi som bäst, men sett över hela säsongen var vi inte det. Vi hade något i vårtlag som vi kunde ta fram då det gällde som mest. En riktigt häftig känsla.

Thomas Paananen.Foto: Ronnie Rönnkvist.

HOPPAS PÅ FORTSÄTTNING I VÄSTERÅS

Västerås har bara en säsong i Hockeyallsvenskan med siginför den här säsongen. Trots det är det många som tippar att laget kan redannu vara med och slåss om en plats i SHL.
–  Först och främst är det kul att folk tyckeratt vi gör bra saker i Västerås. Dom ser naturligtvis tillbaka på förrasäsongen som vi gjorde fantastiskt bra lagmässigt, men även individmässigt. Vifick maximal utveckling på extremt många spelare som gjorde personbästa. 
–  Till den här säsongen, vi har intepratat någonting internt om SHL. Vårt mål är att ta oss till slutspel. Sedanfår vi därifrån skaffa oss ett så bra utgångsläge som möjligt för att vara medlänge i slutet av säsongen och tävla på allvar.

Kontraktet med Västerås går ut efter säsongen, hur går dinatankar framåt?
–  Hockey just nu är det roligastejag vet. Det är enda yrket jag har i huvudet för tillfället. Jag älskar attkomma ner till hallen och göra jobbet varje dag. Det är vad jag brinner för.Det här känns jag byggt på ju äldre jag blivit och jag förstår bättre hurlyckligt lottad jag är som får arbeta som hockeyspelare. Det är väldigt få somfår den chansen.

Desktop ad in article Mobile ad in article

Har det här med att familjen växt och du blivit pappagjort dig till en bättre hockeyspelare?
–  Ja, jag tror det. Jag är en extrem grubblare.Det kan vara över smågrejer ”undrar vad han tyckte om det där eller att detdär inte kändes bra”.
–  Jag är fortfarande noga, kollar igenommina byten och så vidare, men jag tror Thomas ledarskap också har fått mig atttänka lite annorlunda. Visst, alla gör misstag och sådana grejer, men detgäller att fokusera på det man gör bra och göra det ännu bättre. Misstagen ärsådant som händer. Det är bara att ta lärdom av dom och gå vidare.

Och din nästa säsong?
–  Mina tankar är att göra det så brasom möjligt så jag får vara kvar i Västerås. Jag trivs extremt bra i föreningenoch allt runtomkring. Västerås är grymt bra för oss och känns som hemma, såmitt mål är så klart att få vara kvar, avslutar Kenny Källström med ett leendeinnan det är dags för honom att hämta hans och Åsas två barn på förskolan.