Almtunas galna lyft: 301 procent bättre

Vi har varit vana vid att se Almtuna ligga precis på gränsen när det gäller ekonomin. Nu är läget ett helt annat. På bara ett par år har Uppsalaklubben lyft sig på alla fronter.

De senaste året har vi översköljts av nyheter om klubbar i HockeyEttan och HockeyAllsvenskan som haft det kämpigt med ekonomin. Vi har sett klubbar dra sig ur serien, klubbar som inte ens vetat om de kunnat fullfölja säsongen, och en hel del klubbar har också tvingats sälja sina bästa spelare.

Almtuna IS har av tradition tillhört den kategorin klubbar. 2022 tvingades de lägga ner sitt damlag och så sent som i juni 2024 kom beskedet att man gått back tolv miljoner (!) på två år och 21 miljoner på tre år och verkligen var på ruinens brant. På tre år hade man dessutom tappat 36 procent i omsättning och 100 procent i det faktiska resultatet.

Almtuna var nära konkurs

Trots det lyckades de hålla sig kvar i HockeyAllsvenskan – och faktiskt gå till slutspel två av tre säsonger. Med en budget som var lägst eller näst lägst i serien slutade de en säsong så bra som sjua. Samtidigt hade man stora problem bakom kulisserna och konkurshotet hängde över den mångåriga allsvenska klubben. Ett aktieägartillskott från en enskild person, på 7,5 miljoner kronor, var det som i slutändan räddade Almtuna IS från konkurs.

Men sedan dess har klubben genomgått en smärre förvandling.

Häromåret kom klubbdirektören Tobias Pehrsson hem till Almtuna efter sju år i Djurgården. Han, tillsammans med den dåvarande sportchefen Nicklas Danielsson, sjösatte projektet ”Vision 2030” som Hockeysverige.se tidigare skrivit om. Ett långsiktigt projekt som kortfattat gick ut på att Almtuna vid 2030 skulle ha ökat antalet licensierade spelare, betalande medlemmar och åskådare samt få en tydligare satsning på dam- och flickishockeyn. Dessutom ska deras lag ges förutsättningar att spela i de olika högstaserierna.

– Jag ska vara ärlig och säga att jag var chockad över hur läget var.  Jag tror ingen av oss riktigt förstod hur allvarligt det var, sade Nicklas Danielsson om läget i klubben.

Klubbdirektör Pehrsson sjösatte en tiopunktsplan för att nå effekter både kortsiktigt och långsiktigt. I åtgärdsplanen återfinns ledord som ”kontinuitet”, en uttalad jämställdshetssatsning, en tydligare kommunikation och en starkare organisation. Almtuna är fortfarande en liten klubb med allsvenska mått mätt. Snittlönen för spelare ligger långt under den snittlön som totalt finns i HockeyAllsvenskan och spelarbudgeten den gångna säsongen låg på lite knappt 4,5 miljoner kronor. Långt, långt bakom jättarna Björklöven, MoDo, Södertälje och de övriga topplagen. Men för första gången på många år har Uppsalas enda elitlag i ishockey fått någorlunda ordning på ekonomin. Och man har också fått ett lyft som får beskrivas som mer eller mindre unikt.

Siffrorna visar Almtunas lyft

Bryter vi ner Almtunas siffror de sex senaste åren ser vi tydlig hur den ekonomiska trenden vänt – rejält.

• Säsongen 2021-22: Rörelseresultat –4 177 000 sek, omsättning 22 954 000 sek. 
• Säsongen 2023-24: Rörelseresultat –7 946 000 sek, omsättning 15 448 000 sek. 
• Säsongen 2022-23: Rörelseresultat –8 740 000 sek, omsättning 19 500 000 sek. 
• Säsongen 2023-24: Rörelseresultat –7 946 000 sek, omsättning 15 448 000 sek. 
• Säsongen 2024-25: Rörelseresultat –1 526 000 sek, omsättning 20 414 000 sek. 
• Säsongen 2025-26: Rörelseresultat +1 834 000 sek, omsättning 22 768 000 sek. 

Efter ett gäng tuffa år har Almtuna två raka säsonger med +45% i ökad omsättning och +301% i förbättrat resultat. Ett ekonomiskt lyft som ingen annan klubb i svensk hockey kan matcha. AIS har också den största procentuella omsättningsökningen sista två åren.

– Vi kan inte göra annat än jämföra med oss själva. Det är det enda som är relevant, säger klubbdirektören Tobias Pehrsson till hockeysverige.se apropå det snabba lyftet och den procentuella ökningen.

På gårdagens årsmöte framgick det att det senaste årets ekonomiska lyft kom via 690 948 kronor från aktiebolaget medan moderföreningen gjorde ett positivt resultat på 806 000.

Grundade investeringsbolag

En viktig del i lyftet har varit grundandet av investmentbolaget Sport Invest Uppsala AB. Ett bolag som liknar det som Tobias Pehrsson fick jobba med i Djurgården. Sport Invest Uppsala grundades av storinvesteraren Ulf Rosén. I ett dokument som Hockeysverige.se tagit del av beskrivs bolaget enligt följande:

”Sport Invest Uppsala AB erbjuder en begränsad grupp investerare möjlighet att teckna sig för köp av befintliga eller i framtiden emitterade stamaktier –bolaget har endast en aktieklass. Erbjudandet riktar sig till finansiärer i egenskap av privatpersoner, men även en möjlighet att teckna stamaktier via sina bolag.

Prisidé per aktie är satt till 90 sek. Sport Invest Uppsala AB riktar sig till investerare där minsta teckning är satt till 3 333 aktier till totalt värde om 299 970 sek”.

Det går också att läsa att ”Med engagemang i Sport Invest Uppsala AB stöttar man även Svensk och lokal idrott genom ett årligt stipendium som stöttar unga idrottare att kunna satsa än mer på sin karriär, utbildning & idrott”.

”Beteende slår strategi”

Tobias Pehrsson berättar för hockeysverige.se också om parollen ”Beteende slår strategi” som han och klubben jobbat efter sedan han återanställdes i Almtuna för två år sedan.

– En organisation där det finns en väl genomarbetad strategi – men beteenden i organisationen är avvikande – kontra en organisation där det finns begränsning i strategi, men starka önskvärda beteenden finns bland människorna…Vilken organisation kommer att vända en trend? Vilken organisation kommer uppnå hållbarhet ekonomiskt, socialt, sportsligt och varumärkesmässigt? Det är alternativ två, säger han och fortsätter:
– Du måste ta bort alla möjliga avvikande beteenden. Det spelar ingen roll vem det gäller. Personer som pratar negativt, blickar bakåt, har egna intressen, brister i ödmjukhet, inte har förmågan att lyssna, och inte heller lyckas få människor att samverka måste bort, helt enkelt.

Pehrsson menar att han försöker jobba med det motsatta.

– Vi vill att Almtuna IS präglas av människor som pratar positivt, blickar framåt, har ett ödmjukt förhållningssätt, lyssnar på andra och involverar fler att samverka. Det är ur de beteendena du kan bygga en ny kultur. Och ur detta kommer du kunna vända en trend.

Förra säsongen var första gången på länge som Almtuna kunde säga nej till bud på deras spelare. Nu har man ett positivt eget kapital och kan också för första gången på länge börja bygga något som kan kallas för långsiktighet.

– Går man tillbaka till hur det var för fem år sedan, fyra år sedan, tre år sedan och var vi stod för två år sedan till där vi är nu…då känner man lite ”wow”. Men vi, det är ju inte bara jag som jobbat för det här, har visat att man med minimala resurser kan ställa om ekonomin snabbt och öka omsättningen samtidigt som man minskar kostnaderna.
– Det handlar inte om att vi räddats av någon enskild person, utan det handlar om hur vi utvecklat och gjort om vår operativa drift.

Nu ska arenan renoveras – till slut

Varje gång det pratas ekonomi och Almtuna nämns också det låga intresset från åskådarplats och den undermåliga Gränby Ishall som det under flera decennier pratats om behöver rustas upp och byggas ut. Förra året snittade Almtuna 870 åskådare i en stad med drygt 200 000 invånare. Ingen annan klubb hade under 1100 i snitt och bara fyra andra klubbar hade under 2000 i snitt. Samtidigt har Almtuna sett fotbollsarenan Studenternas byggas om – och fotbollsintresset i staden har ökat markant. IK Sirius har gått från kvartersklubb till ett lag med ett stort lokalt och nationellt intresse, och man toppar som bekant fotbollsallsvenskan i överlägsen stil efter att ha spelat in 28 av 30 möjliga poäng under våren. Och till hösten är det också tänkt att Gränby Ishall – till slut – ska få lite kärlek.

Uppsala kommunstyrelse har nämligen beslutat att skrota planerna på en ny stor evenemangsarena i Gränby, som varit planen under många år, och istället satsa ungefär 350 miljoner kronor på att utveckla befintliga Gränby ishallar till ett issportcentrum. Satsningen på ett issportcenter i Gränby innebär bland annat att A-hallen, där Almtuna huserar, får högre publikkapacitet, och att publikupplevelsen förbättras. I augusti är det tänkt att arenan till sist ska byggas ut.

Enligt Vision: 2030 ska publiksnittet i Gränbyhallen vara uppe på 1500 om fyra år. Det blir såklart också en nyckel om klubben ska fortsätta lyfta.

Source: Almtuna IS @ Elite Prospects