De tog Sveriges första VM-guld: ”Firade med knackwurst och en bira förbundet bjudit på”

I år är det 70 år sedan Tre Kronor tog sitt första VM-guld, 1953.
För att fira detta jubileum ger vi er en repris på när backlegendaren Lasse Björn tog med oss till turneringen i Schweiz, där det blev guld efter att varken USA eller Kanada dykt upp.

Sedan 1938 har Sverige i hockeysammanhang gått under namnet Tre Kronor. Men det dröjde till 1953 innan det första VM-guldet i ishockey bärgades. För övrigt samma år som den före detta förbundskapten Pär Mårts föddes.

Turneringen spelades i Schweiz. Närmare bestämt i Basel och Zürich. Kanada och USA fanns inte med eftersom det hade varit kurr mellan ett amerikanskt och ett schweiziskt lag året innan. Det medförde att lag från USA inte var välkomna till Schweiz. Kanada uppskattade inte det, tog amerikanernas sida i konflikten och bojkottade turneringen de också. Sovjet kom inte med i den internationella storhockeyn förrän 1954. Därför var det bara Tre Kronor, Västtyskland, Schweiz och Tjeckoslovakien som deltog i VM-turneringen det året.

Hockeysverige.se har tagit hjälp av backjätten Lasse Björn för att få en bild av resan till guldet 1953.
”Ingen kan ta ifrån oss att vi var dom första världsmästarna i ishockey från Sverige. Trots att inte Kanada och USA deltog så vill jag nog minnas att det skrevs en hel del om turneringarna hemma i Sverige.

Jag spelade i backpar med Sven Thunman från landet, rättare sagt Södertälje. En försynt och fin kille som efter sin karriär som spelare blev en av landets bästa hockeydomare. Det var annars först till VM 1949 som det kom med spelare i Tre Kronor som inte var från stockholmstrakten vilket jag även då räknar Södertälje. Till den här turneringen minns jag att både ”Isak” (Hans Isaksson) i målet, ”Sigge” Bröms och ”Stöveln” Öberg var uttagna av Uttagningskommittén för att vara med oss och spela.

Vi var ganska överlägsna i alla matcherna i turneringen. Vi hade slagit Tjeckoslovakien i första matchen med 5–3. Siffrorna ljuger lite eftersom vi ledde ganska tidigt i matchen med 5–0 eller om det var 5–1. Antagligen hade vi slagit tjeckerna även i den avgörande matchen om nu dom hade ställt upp. Lennart Hyland tyckte efter matchen att 10-1 hade varit mer rättvist än dom 5–3 som det nu blev.

Turneringen avgjordes på ett annorlunda vis då presidenten i Tjeckoslovakien Klemens Gottwald avlidit och det tjeckiska laget fick inte ställa upp och spela den avgörande matchen eftersom landssorg hade utlysts. Vi gick på stan och firade med en knackwurst och en bira som förbundet bjöd oss på.

Jag minns när vi gick runt på stan i Zürich för att ha något för oss medan vi väntade på vad som skulle hända. Då kom radions Lennart Hyland och Bassen Sköld knallande och då berättade vi för honom att vi var världsmästare vilket han inte hade en aning om.”

Det sägs att du sjöng fram budskapet till Hyland och Bassen Sköld?
”Haha… ”Vill du se en världsmästare så se på mig…” på Zarah Leander-manér. Dom trodde väl jag var lite knäpp, men dom hade som sagt var ingen aning om att vi var världsmästare då.

Det vart ett herrans liv på alla som köpt biljett till vår avslutningsmatch mot tjeckerna så vi spelade någon sorts träningsmatch mot Schweiz istället och därefter blev det prisceremoni. (Åke) ”Plutten” Andersson, som lagkapten, fick kliva upp på pallen och ta emot bucklan på samma sätt som jag själv fick göra i Moskva 1957. Tyskarna fick silver och schweizarna fick brons. Det var jäkligt synd om killarna i Tjeckoslovakien då finalen spelades på lördagen. Deras plan hem till Prag gick först på söndagsmorgonen. Dom försökte få dispens att spela men icke. I stället satt dom på läktaren och såg vår träningsmatch mot Schweiz.

Schweiziska och tyska tidningar hyllade oss och tyckte att det aldrig hade spelats bättre hockey i Europa tidigare. Någon tidning skrev väl också att en värdigare världsmästare än Tre Kronor aldrig tidigare vunnit ett VM. Vi kunde inte rå för att ”kotknackarna” från Kanada och USA inte ville lira i VM.

En viktig anledning till att vi vann guldet var ”Isak” i målet. Han var fantastiskt bra i hela turneringen. Framförallt i första matchen då vi hade lite trögt att komma igång.

Överledaren Torsten Dahlin och vår tränare ”Masen” Jansson hade ordnat skinka och ägg på Hotel Central framåt kvällen och minns jag inte helt fel så fanns det nog några flaskor ”skumpa” också. Vi skiljdes ganska sent den kvällen efter både tal, lekar och sång. Ett härligt minne även om det är över sextio år sedan.”

Tre Kronors matcher:
Schweiz 9-2
Målskyttar: Sven Tumba 2, Åke Andersson 1, Göte Blomqvist 1, Erik Johansson 1, Hans Öberg 1, Gösta Johansson 1.
Västtyskland 8-6
Målskyttar: Göte Blomqvist 3, Stig Carlsson 1, Erik Johansson 1, Sven Tumba 1, Stig Tvilling 1, Sigurd Bröms 1.
Tjeckoslovakien 5-3
Målskyttar: (Åke Andersson 2, Hans Öberg 1, Stig Tvilling 1, Gösta Johansson 1)
Schweiz 9-1
Målskyttar: Hans Tvilling 2, Lars Björn 1, Göte Blomqvist 1, Stig Carlsson 1, Sven Tumba 1, Hans Öberg 1, Gösta Johansson 1, Sigurd Bröms 1.
Västtyskland 12-2
Målskyttar: Hans Tvilling 3, Göte Blomqvist 2, Sven Tumba 2, Göte Almqvist 1, Stig Carlsson 1, Hans Öberg 1, Stig Tvilling 1, Sigurd Bröms 1.