Anna Borgqvist: "Bara vuxna män som styr allt"

Anna Borgqvist är upprörd över hur svensk damhockey styrs – och hur utveckligen ser ut. Det säger hon i en intervju med hockeysverige.se.
– Det kan inte bara vara män som styr den här sporten. Därför får vi kriga på där vi är nu, säger den tidigare landslagsstjärnan.

På söndag kan du läsa en intervju med Anna Borgqvist om sitt hockeyliv där hon bland annat spelat flera VM och OS. Hon lyfter också upp vad hon anser vara ett problem inom svensk damhockey.

Bland annat saknar hon en stark röst på Svenska Ishockeyförbundet som brinner för damhockeyns utveckling.
– Det är bara vuxna män som styr allt. Jag vet inte hur många möten jag suttit på
– ”Men okej, tjejerna? Varför är det bara manliga medarbetare?”
Snälla, nu är det dags att vakna.
– ”Hur vet ni vad dom här juniortjejerna känner?”
– ”Ja, men alltså…”
– ”Ni kan lika gärna vara tysta för ni vet inte. Jag har stått i dom där skridskorna och vet exakt hur det känns. Fråga mig i stället och frågar ni inte kommer jag berätta det för er.”
– Jag är riktigt jobbig att ha att göra med eftersom jag tycker att det ska vara bättre. Det kan inte bara vara män som styr den här sporten. Därför får vi kriga på där vi är nu. Jag vill jobba med tjejer som vill någonting, men det är ett jävla krig varje dag. Tjejerna som jag och Denise (Husak Asp) har nu är helt fantastiska ”Vi kör”.

Hur ser du på återväxten bland våra tjejer runt om i landet?
- Den är positiv eller? Jag tycker ändå det går åt rätt håll. Om vi ser till TV-pucken så känns det som det blir bättre och bättre. Det finns många duktiga tjejer, men vi måste ta hand om dom.
- Ett sätt är hockeygymnasierna, att tjejerna får gå och träna på skoltid. Vad jag uppfattar med dom som är med i TV-pucken så vill dom gå på hockeygymnasium. Då måste det finnas bra fungerande hockeygymnasium för tjejer. Där det finns bra ledare som fattar vad det handlar om och får tid att jobba med dom.
- I juniorserien här i Stockholm är det inte alltid givande matcher, men det är lika bra vi spelar dom för det blir bättre och bättre med åren. Det känns positivt, men det handlar om vad vi gör med allt det bra. Vi har ett U16-landslag och ett U18-landslag, men det är ett stort steg upp till Damkronorna. Det kanske borde finnas något mer så man kan gå hela trappan. Du ska inte komma med Damkronorna för tidigt heller för då kan ditt intresse dö ut.

“Så fort det kommer en ny tränare så…”

Är ett U22-landslag, vilket man har i Kanada och USA, en idé?
- Ja, jag tror det. Vi måste också få dom äldre att vilja fortsätta spela. Det läggs idag mycket pengar på dom utländska spelarna. Dom är absolut duktiga, men dom mediokra importerna, lägg inte pengarna där. Lägg dom pengarna på våra svenska spelare så dom får bättre förutsättningar och spelar några år till.

Finns det för många lycksökare bland ledarna inom damhockey, personer som vill göra ett avtryck men inte har torrt på fötterna för det?
- Förmodligen är det alldeles för många. Samtidigt blir jag inte förvånad. Så fort det kommer en ny tränare går det bara ett kort tag och sedan är den borta av en anledning.
- Ledarna som gjort det bra hänger i under många år. Jag vet inte hur många säsonger Jared (Cipparone) har på sitt cv. Han har hjärtat på rätt ställe och då kommer du långt. Samma sak med Madeleine Östling. Hon har också varit med länge. Det finns många bra där ute, men du måste vilja det här för tjejernas skull och ha ett genuint intresse för dom.