Hindret nya Hovet ska röja: ”Vi kan inte konkurrera”

Nya Hovet kan innebära en ekonomisk boost för både AIK och Djurgården. Nu hoppas klubbarna att det även kan få fler talanger att stanna i Stockholm.

• ”Vi kan inte konkurrera med resten av Sverige.”
• Vill öka intresset hos flera målgrupper.
• Det händer nu med Tallkrogen-projektet.

HOVET (HOCKEYSVERIGE.SE)

Under onsdagen presenterades planerna för ”Nya Hovet”. En ny hockeyarena i Globen-området som ska göra att både Djurgården och AIK kan mäta sig med klubbar i Sverige och Europa. Men då pratar vi inte bara om faciliteterna, utan även att kunna mäta sig ekonomiskt.

En knäckfråga, som ser ut att lösa sig, är driften av Stockholmslagens hockeyarena. Något man skulle ta över efter Stockholm Live, och som därigenom skulle kunna ge en rejäl ekonomisk boost genom evenemangsupplevelser och ”hospitality”. Läs mer om det här.

– Det är en överlevnadsfråga både för AIK och Djurgården, menar AIK:s vd Stefan Gustavson när hockeysverige.se ställer frågorna.

Men frågan om driften och affärsmodellen för nya Hovet handlar dock inte bara om A-lagen, utan hela verksamheterna.

Så kan nya Hovet få talangerna att stanna

Djurgården har under de senaste åren nått stor framgång med sin juniorsida, men AIK ligger lite efter i antal medaljer och producerade spelare till NHL. Något som delvis varit på grund av att klubbarna ute i landet lockar iväg många av stockholmstalangerna.

Nu lyfter Stefan Gustavson en potentiell förändring av detta som en positiv del i bygget av nya Hovet.

– Det viktigaste med en ny arena är såklart ekonomin. Vi behöver en bra ekonomi för att kunna bedriva en bra ungdoms- och juniorverksamhet. Idag försvinner de flesta juniorerna från Stockholm, fast vi producerar mest spelare, därför att vi inte har råd att behålla dem, säger Gustavson och fortsätter.
– Vi kan inte konkurrera med resten av Sverige på samma sätt som vi skulle vilja. Både AIK och Djurgården skulle vilja ha upp många fler egna produkter i sina lag och kunna behålla spelare från Stockholm. Det har med ekonomi att göra. Samtidigt ger det såklart ännu bättre förutsättningar att bedriva ännu bättre junior-, dam- och flickverksamhet.

Rent konkret, var kan de pengarna hamna för att få talangerna att stanna?
– Det handlar om ekonomiska förutsättningar, men såklart faciliteter också. Det finns jättefina erbjudanden ute i landet som inte vi kan möta riktigt. Det är en kombination, skulle jag vilja säga. Det hänger väldigt mycket på ekonomi i många delar, att vi har anläggningar, att vi kan vara med och se till att de utvecklas på det sättet. Precis som det görs i resten av Sverige och i andra länder. Vi vill vara med och konkurrera på lika villkor.

Vill öka intresset hos flera målgrupper

Djurgårdens Matthias Sånemyr lyfter samtidigt det faktum att ”Gamla Hovet” är mer för ”hardcore-fans”. En ny arena kan därmed öka intresset hos flera målgrupper, menar han.

– Det funkar på 3 arena i fotbollen så det borde kunna fungera för oss att hitta den balansen, så att vi också kan tillgodose fler behov. Att barn och ungdomar växer in i det här, och fortfarande kan se sina idoler här ute på isen, samtidigt som de själva vill spela och tycka ”det här är häftigt, där vill jag också vara”. Det finns ingenting negativt med det här, bara positivt. Men såklart en sorg den dag vi lämnar Hovet.
– Det är ju förhoppningen, men Stockholm är Stockholm. Det är utmaningen med ytor och tillgänglighet och sådär. Vi får se, fortsätter vd:n senare om att locka kvar talanger med bättre faciliteter.

Det händer nu med Tallkrogen-projektet

Samtidigt kommer Stockholm att förlora en isyta när ”Gamla Hovet” rivs. Detta trots att man tidigare pratat om att göra om den till en träningsanläggning.

– De investeringar som krävs för att hålla nuvarande Hovet vid liv är… Det går inte att motivera om man också ska bygga en helt ny hockeyarena. Träningsmöjligheterna för barn- och ungdomsidrotten måste vi lösa i det större pusslet i hela staden, säger Emilia Bjuggren (S).

Det arbetet pågår parallellt med projektet ”Ny Hovet”, där idrottsinvesteringarna dubblerats under den här mandatperioden.

– Det finns ju med, även om det inte är med i det isolerade projektet nya Hovet, säger Bjuggren.

Djurgården har sedan tidigare sitt projekt i Tallkrogen, med plan att bygga två nya ishallar. Det lades dock på is när beskedet kom om att Hovet inte skulle rivas till säsongen 2028/29, som planerat.

– Nu kan vi börja prata om det igen. Hovet har varit den första dominobrickan i spelet kring hur vi ska kunna sköta hela vår verksamhet och samla hela Djurgårdsfamiljen på ett och samma ställe. Men när dom gick ut och sa att Hovet inte skulle rivas, då stannade alla andra projekt också, säger Sånemyr.
– Nu när det här är klart så kan vi börja diskutera hur vi ska jobba med vår träningsverksamhet och var vi ska belägga vår träning framåt, här och nu, men också om är fyra, fem, sex, eller vad det nu kan vara, år framåt innan Hovet försvinner. Nu kan vi äntligen börja detaljplanera lite, sen får vi se.