Succébacken: ”Många som tyckte jag var dum i huvudet när jag gick hit”

Han valde bort Leksand för ett på pappret mindre attraktivt alternativ. Det gav Oskar Nilsson både genombrott och SHL-avancemang. Hockeysverige.se begav sig till Oskarshamn för att möta en av nyckelspelarna i det som kallats ”en av de sämsta nykomlingarna genom tiderna”.
— Jag tycker inte att det är orealistiskt att tänka slutspel, slår han fast.

OSKARSHAMN (HOCKEYSVERIGE.SE)
När Oskar Nilsson i höstas vände hem efter tre säsonger i norska Frisk Asker bestämde han sig direkt för att sätta höga mål.
— Det funkade ju. Det känns bra att jag har lyckats och jag är stolt över det faktiskt, berättar han för hockeysverige.se gällande det faktum att han äntligen nått SHL.

LÄS MER: Återvände till Hockeyallsvenskan – för en sista satsning mot SHL

Han har precis avverkat ett intervallpass i gymmet när vi slår oss ner för intervjun. Faktiskt det andra passet för dagen, trots att klockan bara hunnit till lunch. Oskar Nilsson berättar att det han lyckades med under fjolårssäsongen gör honom stolt och han kan med rätta vara stolt. Inte nog med att han var en av de tongivande spelarna när Oskarshamn mycket överraskande tog klivet upp i SHL i våras. Dessutom utsågs han till hela allsvenskans bäste back. Varför kom det stora lyftet just nu? Vid 27 års ålder, han fyllde 28 i april. En stor del kan tillskrivas den sista säsongen i Frisk Asker berättar han.
— Jag tror att det är mycket mentalt. Jag har reflekterat ganska mycket över det här och vi har haft lag där jag har fått ta ganska mycket ansvar på alla plan. År ett, de mätte ju inte minuter, men det var ju vartannat byte i stort sett varje match.

FICK CHANSEN ATT LEVA UT

Oskar Nilsson tycker att hans offensiv blev lidande när han klev in i seniorhockeyn. En nivå där det är viktigt att ta ansvar åt båda hållen.
— Sista året i Frisk Asker så hade vi ett bättre lag och mycket bredare backsida där det var lite mer uttalat, eller jag tog den rollen, att jag skulle vara mer offensiv. Det fick jag mycket självförtroende av när jag klev in i den här säsongen, säger han och menar sin första i Oskarshamn.
— Jag har alltid känt att jag är en offensiv spelare i grund och botten. Men jag har tränat mycket på defensiven när jag tagit ansvar där i Norge. Men sista året fick jag chansen att leva ut och spela bara på spelsinne och ha kul. Utan att ha pressen att det är mitt jobb att vinna matcher. Jag hade väl mognat i mitt sätt att tänka också tror jag.

Han hade intresse under sista säsongen i Norge från SHL och förhoppningarna var att det skulle gå i lås redan då, då han tyckte att han gjort sin bästa säsong hittills i karriären.
— Jag var lite förbannad och frustrerad då. ”Vafan, jag gör min bästa säsong och så händer det ingenting”.
— Jag hade kunnat tänka mig att åka till DEL eller finska ligan, men fick inget konkret.

TACKADE NEJ TILL LEKSAND

När hockeysverige.se besöker Oskarshamn bjuder staden på ett fantastiskt sommarväder och lägg därtill att det var studentfirande i staden. Backen ser ut att trivas rätt gott när han blickar ut över fotbollsplanen i anslutning till ishallen vi befinner oss vid.
— Vi tog ett sent beslut om allsvenskan, jag och tjejen. Jag sa åt henne att ”Vi provar ett år till. Ge mig en chans till.”

Han beskriver det hela som ”en lång historia” om hur valet av klubb gick till. Tillslut var det bara Leksand och Oskarshamn kvar, ett faktum som väcker viss munterhet hos Nilsson då det var de bägge som tillslut gick upp till SHL.

Vad var det som fällde avgörandet, (Per) Kenttä eller?
— Jo, det var det. Helt klart. Det gick ganska snabbt där, jag var på någon semester och Kenttä hade varit på mig från dag ett. Men han hade tålamod också, han känner ju mig och visste vad som var viktigt för mig och hur min situation såg ut, förklarar backen.
— Leksand bestämde sig…Jag vet inte, men när såna där storklubbar bestämmer sig så tror de ju att det är klart liksom. Så Leffe Carlsson var ju besviken när jag sa nej.

Per Kenttä och Oskar Nilsson har tidigare kamperat ihop i Asplöven. Foto: Johanna Lundberg / Bildbyrån

Oskar Nilsson blickar ut över löparbanorna som omger fotbollsplanen och fortsätter berätta:
— Kenttä var rolig där faktiskt, det var en rätt rolig grej. Jag satt i Grekland med tjejen och hade ju fått på bordet av Kenttä och på bordet av Leksand. Leksand var ju på som fan och ville göra det officiellt…och jag hade ju inte ens sagt ja. Han (Leif Carlsson) försökte stressa och då sa Kenttä: ”Men vafan håller du på med, ska du spela i SHL så kommer du ju hit”, berättar Nilsson med en klockren Kenttä-imitation på karaktäristisk norrbottniska och skrattar.
— Det var många som tyckte jag var dum i huvudet när jag gick hit, men jag hade faktiskt gjort lite research och sett på Håkan (Åhlund) och (Fredrik) Hallberg, vad de hade gjort för jobb i Pantern och jag kände att jag skulle passa in i det.

”AIK SER SIG SJÄLVA SOM BÄST”

Han berättar att han växte med förtroendet i Oskarshamn.
— Jag kom in ganska bra i gruppen också. De gav mig ganska snabbt ett ”A” och jag kände mig trygg direkt. Självförtroende är ju så skört, det är känsligt. För mig som är en spelare som är väldigt laglojal, så ser jag mig själv, så lät de mig bygga vidare på det i gruppen. Vi hade mycket bra människor i gruppen och det spelade absolut in.
— Samtidigt har ju…Jag tycker Hallberg, vår backtränare, har varit väldigt tydlig med hur han vill spela mig i olika situationer. Jag tror mycket inom hockeyn är rollfördelning och jag tror det är en stor anledning.

Många gamla Oskarshamnsspelare man pratar med berättar samma sak som dig, att det är en härlig grupp att vara i här i Oskarshamn.
— Jag tror att det blir lite…jag har sagt det tidigare, när man spelar i små städer och i lag som är lite uträknade då får man ihop gruppen på ett annat sätt. Det blir som vi mot världen litegrann. Det är inte som i många storklubbar, AIK speciellt, där är det mer att ”de är ju bäst”. De ser sig själva som bäst. Här är det mer avslappnat, fast ändå fullt fokus på vad vi ska göra.
— Det är väl det som är en hårfin gräns tror jag. Jag kommer ihåg när jag spelade i Asplöven, där var det också väldigt avslappnat, men där tippade det nästan över och blev lite oseriöst. Men här tycker jag att vi har en bra gräns på det, att man får vara sig själv och göra det du är bra på.

Fiskmåsarna skränar och står i, men skänker en idyllisk sommarkänsla till Arena Oskarshamn samtidigt som Nilsson fortsätter resonemanget.
— Sen att man tar in ledartyper också som kan ställa krav. Man kan inte bara ha tränare som står och skriker och ställer krav, utan du måste också ha ett driv inifrån gruppen och det tror jag man får när det är liksom ”vi mot världen”.

MER SHL-INTRESSE I ÅR

Succésäsongen inbringade 6 mål och 24 assists från Nilssons klubba i grundserien. Personbästa för honom på allsvensk nivå och han kom trea i backarnas poängliga. I kvalet blev det 1+7.

Efter din fina säsong, kunde du välja och vraka bland SHL-klubbarna då, eller hur såg det ut?
— (skratt). Nej, inte riktigt. Så var det inte. Men det är klart, det var ju betydligt mer intresse i år än vad det var ifjol om man säger så.
— Jag vill inte säga vilken klubb det var, men jag hade på bordet och skulle bara skriva på. Det var under serien mot Timrå. Men då sa jag ”kan vi ta detta efter?” och efteråt så…Det var kanske ingen som trodde att vi skulle slå ut Timrå. Så när vi slog ut dem så tog de en annan back.

Oskar Nilsson hade större intresse runt sig i år än ifjol. Foto: Henrik Skoglund

När ni blev klara för SHL, kände du då att det var rätt självklart att du skulle bli kvar här?
— När vi väl var klara så sa jag åt agenten att jag ville njuta och fira en vecka i alla fall, för han ville ju göra klart. Hade jag varit snabb där och verkligen velat dra så hade jag nog kunnat göra det med en helt okej roll.
— Men ju längre det gick så kände jag att…häftigt att vara med och skapa något här. Jag tror hårt på vårat spelsystem och jag tror hårt på vad man kan göra i en grupp. ”Skills-mässigt” kommer vi vara sämst, alltså sämst på papperet. Men vad man kan göra visade vi år, att det går och det vore häftigt att kunna göra det på högre nivå också.

UTRÄKNADE AV ALLA

Succésäsongen till trots. När vi befinner oss i början av juni så skränar olyckskorparna lika högt som fiskmåsarna i Oskarshamn gällande klubbens jungfruresa i SHL. Klubben har målats ut som en av de sämre nykomlingarna genom alla tider och jumboplatsen verkar kunna delas ut utan att en enda match behöver spelas.
— Vi är ju uträknade, vi gillar ju den situationen. Vinner vi tio matcher så är det bra liksom, och det är en härlig känsla, säger Oskar Nilsson och spricker upp i ett leende innan han blir allvarlig.
— Jag kan inte riktigt förstå hur vi kan bli så uträknade. Jag tycker till exempel inte att vi har gått upp på tur eller på tillfälligheter. Eller på någon enskild spelare som varit…som till exempel kommer jag ihåg när Karlskrona gick upp, de hade någon femma som var helt sjukt bra.
— Så har inte vi haft det. Vi har haft ett kollektiv och kan vi behålla det kollektivet och få in spets så tror jag att vi kommer göra det bättre än många andra nykomlingar.

Han säger att det kanske är enklast att sätta den orutinerade nykomlingen sist.
— Det är klart att det är lätt att räkna ut Oskarshamn och sätta dem sist, säger han innan han utvecklar sina tankar:
— Ju högre upp man kommer så ser jag det som, och det har jag lärt mig nu de här åren jag spelat, att det skiljer mindre och mindre på varje spelare. Kan du då få ihop en grupp, då tror jag du kan ta dig jävligt långt alltså, säger han med intervjuns allvarligaste blick.

ANDRA FÅR AXLA ROLLERNA

Oskar Nilsson har Rutviks SK som moderklubb, men kom upp genom närliggande Luleå HF:s ungdoms- och juniorverksamhet. Totalt har det blivit sex SHL-matcher och en assist. Den senaste matchen gjorde han säsongen 13/14 när han var på lån en match från det då allsvenska Asplöven. Men han ser hösten som den ”riktiga” SHL-debuten.
— Jag försöker väl fortsätta på den inslagna vägen och sikta högt. Vi har ju pratat om det redan nu och vi ska gå för play-in. Vi går ju inte för att vinna fyra matcher utan vi siktar högt och jag tror att alla tror att det är möjligt.
— Personligen så ser jag mer att…nu är man tillbaka lite i det där igen, nu ska vi vinna matcher. Så jag tar väl den rollen som behövs känns det litegrann som.

Jonas Engström är en av de som lämnat Oskarshamn efter avancemanget. Foto: Bildbyrån

Ni vann mycket ifjol och har stora delar av kärnan kvar, kan man spinna vidare på det i SHL?
— Ja, det tror jag. Sen har vi tappat (Joakim) Hillding och ”Enga” (Jonas Engström) som var viktiga i gruppen faktiskt. Det är andra som får axla de rollerna nu. Sen om vi kan spinna vidare? Jag tror och hoppas ju på det i alla fall. I alla fall i början, men det är ju en helt ny situation för många och jag tror att alla har förstått att det inte är individualister som kommer göra det här. Vi är ett lag och vi måste jobba som det.
— Det är viktigt nu att vi som varit med sedan tidigare kan fasa in de nya som kommer i samma tänk.

Nu har du nått SHL, hur tänker du framåt?
— Mitt egna mål är att etablera mig för det första. Men sen handlar det också om att steppa upp i rang om man säger så. Både ekonomiskt, men också så du kanske kan bli värvad till ett etablerat lag och vara en topp fyra-back där. Det är väl så jag ser den här säsongen.
— Lyckas vi etablera oss som klubb här så är ju det drömmen. Då har man ju visat, vi som förmodligen kommer spela mycket, att man håller på den här nivån. Det är det som är målet, att etablera Oskarshamn och en själv.
— Men det är svårt när man kommer in i en ny liga att säga siffror eller vad man ska sikta på. Jag tror att det är svårare att bli SHL:s bäste back än allsvenskans, säger han och skrattar.

”OREALISTISKT ATT TÄNKA SM-GULD”

Vi återgår till att prata om lagets chanser i SHL och Nilsson citerar Gunde Svan när han inleder sitt resonemang.
— Ingenting är omöjligt. Får vi ihop gruppen och spelsystemet så tror jag att det är många här som kan skjuta i höjden och bli ganska attraktiva.
— Jag tycker det var många som steppade upp i kvalet och visade individuella ”skills”, det var därför vi gick upp. Sen är det väl orealistiskt att tänka SM-guld, men jag tycker inte att det är orealistiskt att tänka slutspel. För det är små marginaler, man såg ju vilka som hamnade i kval. Timrå hade ju länge häng på att slippa det.

Oskar Nilsson fortsätter med att ondgöra sig över att vissa lag hajpas mer än andra och i farten avslöjar han känslan från den allsvenska finalen i våras.
— Jag är så irriterad på det där. Speciellt när vi mötte AIK i kvalet. Det är den där ”hajpen”. AIK var redan klara och de hade redan skrivit AIK på bucklan kommer jag ihåg, säger han och tillägger att han menar bildligt, att det var känslan som gavs i samband med prisutdelningen som tog en väldig tid.
— Man märker det runtomkring när man är i den där bubblan att det bara är storlagen som gäller. Det är kul att slå hela etablissemanget på näsan. Det är fantastiskt och jag hoppas vi kan göra det igen, för den känslan är större än att vinna något.

Intervjun lider mot sitt slut. Några bilder knäpps och Oskar Nilsson visar runt lite i katakomberna i Be-Ge Hockey Center. I delen som huserar a-lagets utrymme pågår det en ombyggnation. Innan vi skiljs åt avslutar Oskar Nilsson med att berätta vad han tror driver många att stanna i klubben.
— Vi var uträknade hur många gånger som helst under kvalet mot AIK och Timrå, jag tror att det är drivkraften för många här. Att många stannar.