Hat och hot – SHL-spelarnas vardag: ”Vi har ett problem”

Följ HockeySverige på

Google news

Hat och hot mot SHL-spelare har blivit vardag på sociala medier, visar en undersökning som ligan har gjort. Hur kan man jobba för att motverka den utvecklingen? Under SHL:s upptaktsträff hölls en paneldebatt där olika lösningar diskuterades.

Luleås Mathias Bromé vittnar om ett allt tuffare klimat mot SHL-spelare på sociala medier.
Foto: Emma Wallskog / BILDBYRÅN

STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)

Se paneldebatten i videospelaren!

En undersökning som SHL gjorde bland sina spelare efter förra säsongen gav ett nedslående besked.

Inte mindre än 60 procent av alla som hade svarat på ligans enkät uppgav att de hade upplevt hot och hat via sociala medier under det senaste året. Så sent som i juni fälldes också en privatperson för olaga hot efter att ha hotat en SHL-spelare.

Under SHL:s upptaktsträff förra veckan diskuterades spelarnas situation utanför isen under en paneldebatt, där även SHL-domarnas utsatthet var ett av ämnena.

Medverkande:
* SHL-domaren Marcus Linde
* TV4:s Chief Sports Officer Johan Cederqvist
* Luleås forward Mathias Bromé.

Mathias Bromé om hot mot SHL-spelare: ”Får känna att jag lever”

Mathias Bromé är en av spelarna som varit mest verbal kring de hot och det hat som många av SHL:s spelare får utstå efter matcher.

– Det har blivit en vardag, tyvärr, menar Bromé.
– Alltså, jag tror egentligen att det är mer än (60 procent) egentligen. Jag tror att många nog bara kryssar nej också. Och vi har ett problem med sociala medier. Så man får välja själv om man går in och läser eller inte, men det är ju sjukt att vi inte ska kunna läsa.

Hur gör du själv?
– Alltså, jag brukar kolla ibland. Jag får känna att jag lever också, så ja.

Du har ju tidigare uttalat dig själv om liksom klimatet som har blivit. Och du har ju varit med om några klubbyten där det har varit lite känsligt. Kan du beskriva vad det är du möts av i dina DM?
– Nej, men det är ju mycket är att de går på ens familj, alltså med ens barn och det är det som tar mest. Sen om de skriver att jag suger på hockey, det är väl skitsamma. Men när man har gått på familjen och har fått brev, handskrivna brev hem till familjen, morsan och farsan… Det är väl sådana grejer som tar mest på en som hockeyspelare. Sen så säger många att det tillhör sporten, men det gör inte det egentligen. Så vi har ett problem.
– Men det är också när det har varit en situation på isen om någon domargrej, då är det oftast de grejerna som eldar på sociala medier. Då är det någon som skriver något och så är det någon som följer på och sen då är det igång.

Det var en person som faktiskt dömdes i somras för olaga hot mot en SHL-spelare. Har du varit nära att anmäla någonting någon gång som du har fått till dig?
– Vi hade situationer när jag spelade i Örebro, om vi skulle gå vidare eller inte. Men det är också så här: det blir så jävla mycket energi att lägga på det också. Ibland är det bättre att bara radera och gå vidare. Sen finns det säkerhetspersoner i SHL också som tar hand om det och hjälper till också.

Finns det något sätt att få bukt med det här?
– Ja, bank-ID på sociala medier… Jag vet inte. Oftast har de som skriver någonting innanför västen, druckit en bira innan de skriver på Twitter. Men bank-ID skulle väl få bort det mesta, tror jag.

Marcus Linde. Foto: Emma Wallskog / BILDBYRÅN

Lösningen: Dialog och diskussion

Marcus Linde, hur tror du siffrorna skulle se ut om om det hade gjorts en likadan undersökning för domarna?
– Ja, nej, jag har ingen exakt statistik på det, men jag vet ju att det förekommer och till och med allvarliga fall och det är en tragedi för de individerna och en katastrof för sporten i stort, men jag tror att det är svårt att påverka alla idioter som finns där ute. Men vi inom sporten måste fundera på vad vi skickar ut till dem. För ibland lägger vi ju bränsle på det där lite grann, och det är väl det vi kan göra inom sporten.

Hur ser dialogen ut mellan er media, spelare, ledare och liga?
– Jag vill så ofta som det bara går poängtera att på isen, spelarna är helt fantastiska. De är arga på oss ibland, vi är inte alltid överens och så vidare, men de håller nästan alltid en jädrigt bra dialog med oss domare. Så på isen så är klimatet nästan bäst inom hockeyn. Det är det här runt omkring som är ett stort problem och där måste vi vara lite smarta vad vi liksom släpper ut. ¨

Vad kan vara en lösning på det här?
– Till exempel det vi gör nu, alltså diskussion. Vi domare berättar hur vi upplever och så vidare. Jag tror att det får alla inom inom sporten att tänka till lite grann, så att dialog och diskussion är nog det viktigaste. Ändra en kultur.

Johan Cederqvist, när du när du hör det här, vad är din reaktion på det? Och när du ser de här siffrorna utifrån din roll och utifrån TV4:s roll i allt det här?
– Här jag tror jag att vi traditionella medier har en jätteviktig roll att fylla där, inte minst för att visa vad som egentligen gäller. Att ta diskussionen på ett rätt sätt. Låta domare komma till tals och göra någon sorts slutsats, kanske i sändningen. Var det rätt, eller var det fel? Gjorde domaren ett misstag? Här ska det sluta med en slutsats, att det är lite skitsamma. Alla försökte göra det så bra som möjligt och det var det här som gällde. Där kan vi vara duktiga på det. Sen så måste vi såklart så för ett bra, en bra ton i det, ett bra språkbruk och allt det där. Det hoppas och tror att vi gör.

Kommer ni göra något annorlunda eller tror att det finns någonting vi kan göra annorlunda för att motverka trenden och kanske se en ljusning?
– Det kommer att ske förändringar under säsongen och det sker gradvisa förflyttningar hela tiden i hur vi gör saker. Så det kommer helt säkert. Det är ingenting vi har pratat om väldigt specifikt att nu ska vi reducera domarsnacket till 50 procent av vad som var förra säsongen. Vi får se vad som händer, men vi måste som sagt följa en plan som handlar om att låta domarna komma till tals, att utbilda våra tittare om vad som gäller. Och tas oss an de olika situationerna och diskussionerna på ett på ett schysst sätt.

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: