En stolt lillebror efter VM-guldet: ”Nu var det hans tur”

Efter flera tunga finalförluster fick Filip Forsberg igår skjuta VM-guldet till Sverige. Då blev det livat hos familjen Forsberg.
–  Jag tror att det var jag och pappa som skrek mest, berättar lillebror Fredrik för hockeysverige.se.

Filip Forsberg fick äntligen sitt första (men inte sista?) VM-guld. Det var dessutom han som fick lägga den fjärde, och som det skulle visa sig, Sveriges sista straff. Anders Nilsson passade som bekant på att ta Schweiz fjärde straff. I och med att Oliver Ekman-Larsson hade satt den tredje straffen samtidigt som Schweiz hade missat sin tredje så innebar Vancouver-målvaktens räddning att guldbucklan fick flyga tillbaka till Sverige.

Vi framför TV:n hade en tuff kväll, men en som hade en ännu tuffare afton var Fredrik Forsberg. Han satt på läktaren i Köpenhamn tillsammans med pappa Patrik, mamma Carina, Filips flickvän Jennifer och hennes pappa Janne och följde dramat.
– Pulsen var faktiskt hög under matchen, skrattar Fredrik Forsberg när hockeysverige.se får en intervju med honom då han är på väg tillbaka hem till Karlskoga.
– Jag har varit med tidigare om att det är jobbigare att sitta på läktaren än att spela och så var det verkligen nu. Otroligt nervöst faktiskt. Bland det värsta jag har varit med om.

Fredrik Forsberg är inte bara imponerad över dramatiken i finalen, han tycker även att det svenska laget gjorde en bra match.
– Jag tycker killarna gör en bra match. Schweiz visade att dom är ett bra lag och förtjänade den här finalplatsen. Schweiz var otroligt bra defensivt och hade farliga kontringar. Dom var farliga men det gick vägen till slut.

Hur ser du på brorsans insats i finalen?
– Jag tycker att han var bra. Det syntes att han ville det här otroligt mycket. Ibland kanske det var lite farliga dribblingar, men det så han spelar. Det syns verkligen när Filip är ”där” och det var han verkligen igår, så det var skönt att han fick göra ett mål till slut.

MAMMA VÅGADE INTE TITTA

Målet kom alltså i den fjärde straffomgången. Filip Forsberg mot Schweiz målvakt Leonardo Genoni.
– Nu var jag ganska förberedd på att han skulle lägga en straff. Jag var väl nervös (skratt). Filip har ändå varit ganska het på straffar i NHL. Jag hoppades och visste att han skulle lägga den ungefär som han gjorde. När Olivers straff hade gått in när han sköt så blev jag faktiskt lite lugnare inför Filips straff.

Filip Forsberg och Jacob de la rose.

Vågade du se straffen eller tittade du bort?
– Jag vågade, men mamma hon tittade ner i golvet. Hon klarade det inte, men jag måste säga att det var fantastiskt då pucken gick in.
– Jag tror att det var jag och pappa som skrek mest. Mamma hörde väl på oss att det blev mål. Det var grymt häftigt, berättar Fredrik Forsberg som han med att träffa sin storebror efter matchen.
– Vi träffade honom på kvällen efter matchen. Han var lycklig. Filip har så många finalförluster i bagaget. Jag tror att det är tre, fyra stora finaler som han har torskat så nu var det hans tur. Det sägs att man måste förlora några finaler innan man får vinna sin första. Jag är så himla glad för hans skull och han är väldigt värd det här guldet.

Filip missade Stanley Cup-finalen, som många trodde att Nashville skulle gå till, tror du att VM-guldet blir som ett plåster på det såret?
– Jo, det tror jag. Det sa alla tre Nashville spelare när dom kom till VM, att dom kom dit för att vinna ett guld. Det levde dom upp till så jag är säker på att alla tre är otroligt lyckliga och glada just nu.

TRE LEKSINGAR

Filip Forsberg är inte Fredrik Forsbergs enda tidigare lagkamrat som var med och vann VM-guld. I laget spelade som bekant även Oliver Ekman-Larsson och Jacob de la Rose.
– Det är också sjukt, att lilla Leksand har tre av sina tidigare spelare i ett VM där det egentligen bara är NHL-spelare. Jag tycker att det visar att Leksand är en bra klubb som kan producera och fostra spelare. Dessutom är det fantastiskt roligt att dom fått vinna det här guldet ihop.

Hur är känslan över att din storebror nu kan titulera sig världsmästare?
– Jag har följt honom hela vägen, sett finalerna han har torskat. Jag såg både på isen och efter matchen hur lycklig han var. Klart att jag då blir otroligt stolt över honom. Speciellt efter att jag har sett allt arbete han har lagt ner och alla motgångar han haft med alla finalförluster och så vidare.
– Jag är otroligt glad för hans skulle och det är en otrolig prestation av både honom och laget.