MJÖRNBERG: Måste bli bättre på att tala väl om ligan…men till vilken gräns?

Klubbarna skriker efter en ligasponsor och nya friska pengar in i verksamheten. Samtidigt tar de ofta första bästa möjlighet att medialt tala om när det sker beslut man inte tycker är särskilt bra. Det kan tyckas kontraproduktivt. Alla måste nog bli bättre på att tala bättre om Hockeyettan, men till vilken gräns?

Idag gästar Hockeyettans nye sportchef, den tungt SHL-meriterade Stefan ”Skuggan” Nilsson, min podcast och levererar ett tydligt statement – ”Vi måste bli bättre på att prata positivt om ligan”.

Det kan tyckas som en självklarhet, men blir ganska intressant om man borrar lite djupare i den rutinerade ledarens resonemang. För hur låter det egentligen när Hockeyettans klubbar kliver ut i de mediala rubrikerna?

Jo, för det mesta handlar det ju om upprördhet och synpunkter på saker man inte är nöjda med.

Det hör så klart till den mediala dramaturgin att tidningarna tycker det är betydligt mer spännande att skriva om det som skaver än att allt är frid och fröjd. Men det är ändock ett faktum att när Hockeyettan hamnar i de lite större rubrikerna är det för att någon klubbledare är arg eller i alla fall missnöjd.

Den nye chefen är alldeles för rutinerad för att i klarspråk säga att klubbarnas yvighet är direkt skadlig för trovärdigheten i diskussion med potentiella ligasponsorer, men den matten kan man ju lägga ihop helt själv.

För klubbarna har ju egentligen en enda riktigt stor förväntan på sin ligaorganisation – att den ska dra in nya fräscha pengar till sina medlemmar. Det är liksom egentligen hela poängen med dess existens.

Men Hockeyettan är skadat gods. Man lider fortfarande extremt mycket av debaclet med ATG där ligaorganisationen och Boden drivna av några prestigetuppande farbröder med destruktiva egon dundrade långt in i juridikens snåriga kammare innan precis allt mynnade ut i att det bara fanns förlorare.

Trovärdigheten är inte på topp. Var hän ligaorganisationens representanter än kommer möts de av frågor om huruvida klubbarna verkligen är enade och ligan något att ta på allvar. Då hjälper det så klart inte att klubbrepresentanter i tid och otid offentligt ylar om saker de tycker är dåligt.

Det blir lite kontraproduktivt att efterfråga nya sponsorer och fräscha pengar, men samtidigt orera om hur dåligt allt är i tidningarnas rubriker.

Det här är så vitt jag förstår en diskussion som pågår internt i ligan för tillfället och det finns poänger i det ”Skuggan” säger om att låta bli att ta saker i media.

Han själv presenterades och prisade det nya serieupplägget i ungefär samma veva som ett gäng östserieklubbar medialt gick ut och rasade över hur dåligt det var. När han nu talar om vikten av att tala mer positivt om ligan har vi den senaste tiden för att ta några exempel kunnat läsa hur representanter från klubbar som Tingsryd, Alvesta, Karlskrona och Mörrum kastat pessimistiska kommentarer om det föreslagna spelschemat i lokalmedia. Det blir nästan lite komiskt.

Samtidigt är den nye bossen skolad i den extremt välkammade SHL-miljön som lite för ofta tenderar till att bli könlös. Där allt är medietränat trams och identiteten blir allt mer svår att urskilja.

Så vill vi förstås inte heller ha det. Att Hockeyettan är en så charmig liga handlar inte bara om att det är väldigt rolig hockey som spelas. Det bygger lika mycket på att det är rock’n’roll, att folk vågar säga vad de tycker och att kanterna är taggigare än i många andra sporter och ligor.

Nu talar jag givetvis i egen sak eftersom jag sitter på andra sidan bordet och tillhör det skrå som gärna målar upp färgstarka scenarion och älskar de där starka åsikterna som är som klippta och skurna för rubriker. Men en verklighet där allting hanteras internt och där ingen gör några utspel för ”the benefit of det större kollektivet” skulle vara synnerligen tråkig.

Det kanske skulle kunna landa en storsponsor, men frågan är om det hade gjort Hockeyettan mer intressant?

Oavsett nyanserna är grundtanken nog ändå en sådan som de allra flesta skulle kunna ställa sig bakom.

Alla som hyser någon form av varma känslor för Hockeyettan måste nog bli lite bättre på att tala positivt om ligan. Också. För de stora åsikterna och breda penseldragen vill vi förstås ha kvar.

* * *

Hela poddavsnittet med Hockeyettans nya sportchef Stefan ”Skuggan” Nilsson. Där han snackar om att vara ett smeknamn även i chefsposition, att lämna Luleå för Stockholm, skillnaden i att vara sportchef för en liga istället för en klubb, att ta klivet från SHL till tredjeligan, arbetsuppgifterna, det som överraskat honom mest i nya rollen, vad som är bra med det nya serieupplägget, att juniorerna underskattar Hockeyettan, ligans stora utmaningar, intern kritik och att det gnälls för mycket i media, transparens, ligans rykte, om 40 lag är ett bra antal för en fungerande liga, sportslig rättvisa, olika syn på vad som är ”bra för svensk hockey”, rörligheten mellan serierna, den nya disciplinnämnden och väldigt mycket mer. Det hör ni i poddapparna eller här.

* * *

Apropå negativa rubriker kom under förmiddagen beskedet att varken Alvesta eller KB65 beviljas någon elitlicens och därmed degraderas från Hockeyettan.

I Alvestas fall för att siffrorna inte är tillfredsställande och dispensåren förbrukade, det är väl kanske inte så mycket att säga om. Men för nykomlingen KB65 lyder motiveringen att klubben inte inkommit med tillräckliga underlag och heller inte bedöms ha den organisatoriska kraft och kompetens som behövs för att spela i Hockeyettan.

Ganska likt hur det lät kring nykomlingen Bäcken ifjol alltså. Göteborgs-klubben avancerade ju till Hockeyettan på sportslig väg för att sedan tvingas vända i dörren på grund av okunskap om vilken typ av underlag licensnämnden krävde att få se.

Det väcker återigen frågan om information och kommunikation. Även Köping degraderades ju för några år sedan för att de inte hade papperen i ordning och skickade in rätt underlag till nämnden.

Vad får division 2-klubbarna egentligen för information om vad som måste skickas in för att klara en licensprövning? En gång är ingen gång, men när det händer två säsonger i rad med både Bäcken och KB65 framstår det ju som att någonting i kommunikationskedjan brister. Är det ligaorganisationen eller förbundet som på ett pedagogiskt sätt bör lyfta upp spörsmålen och guida de nya klubbarna? Kan det vara så att ansvarsfördelningen inte är tydlig och därför faller mellan stolarna? Det uppstår som sagt en del frågetecken.

Nu har Alvesta och KB65 två veckor på sig att överklaga licensnämndens beslut, men det ska oerhört mycket till för att saken ska ändras. Det är bara om det begåtts något formellt fel i den första prövningen som beslutet kan rivas upp.

Räkna således med att det är division 2 som väntar för Alvesta och KB65 nästa säsong. Näst på tur att få frågan står Kungälv och Norrtälje, men de kan formellt inte få någon fråga förrän vi vet hur det blir med eventuella överklaganden.

Det återstår att se hur de ställer sig till spel i Hockeyettan och att ställa om budget och spelartrupp någon gång i mitten av juli.