Troja-tränarens besked om framtiden i dubbla rollen

Jens Gustafsson, 51, har en bakgrund i Frölunda och Örebro.
Till hösten ska han som huvudtränare – och sportchef, leda Troja-Ljungby i Hockeyallsvenskan.
Nu svarar han om dubbla rollerna – efter uppflyttningen från Hockeyettan.
– Initialt kommer jag att ha kvar dem, säger han till Hockeysverige.

Finalserien mot Hudiksvall är nu avklarad och det står klart vilken division Troja-Ljungby spelar i nästa säsong.

Nämligen Hockeyallsvenskan.

Då har tränare Jens Gustafsson och hans lag sett till att fira rejält.


– Det var så klart festligheter på torget med alla fans och så var det en krog i stan som vi var på. Där var det bra drag och sedan fortsätter det väl här under veckan, framförallt på fredag och lördag är det planerat en del. Man får nog hänga med på ett hörn, men där är jag inte chef utan då är det spelarna som styr upp, säger han.

Troja-Ljungby hade en svacka under Allettan, men har i slutspelet varit dominanta på vägen mot Hockeyallsvenskan.

Jens Gustafsson sätter betyg på lagets insats under säsongen som helhet.

– Den är klart godkänd, vi hade en hög och jämn nivå under grundserien som vi vann också. Jag tycker vi spelade bättre än vad vi fick resultat för i Allettan där vi var spelmässigt bra men gjorde inte så mycket mål. Vi drabbades av sjukdomar och skador och det var otroligt jämnt i den serien, när man summerar den så blev vi femma, men slutade tre poäng bakom Mariestad som blev tvåa.

”Vi behöver bygga på med spetsspelare”

Men under slutspelet besegrades Tyresö/Hanviken (och Visby/Roma) med 3–0 i matcher. Och i finalserien väntade Hudiksvall som man slog i femte matchen med 5–1 på bortais.

Nu har man uppfyllt sin Hockeyallsvenskan-dröm, ett år tidigare än visionen sade.

Hur bra är ert lag i den hockeyallsvenska kontexten?

– Det är självklart att vissa förändringar som behöver ske. Men det är många som har spelat i Hockeyallsvenskan förr i lite mindre roller som när de var yngre och inte fått fotfäste. Isak Salqvist i Västervik, Wahlgren-bröderna (Max och Joel) har varit i allsvenskan i MoDo och Kristianstad. Filip Lennström har spelat i SHL och Hockeyallsvenskan och Jonathan Wikström i HV71. Därför har vi har en ganska bra stomme att börja bygga ifrån. Men sen behöver vi bygga på med någon spetsspelare, men gillar inte det ordet egentligen. Det är inte bara offensivt som är spets utan även defensivt. Vi behöver tydliga roller i defensiven och anfallet och värva erfarenhet från högre ligor. 

Vilka spelare skulle du säga behöver kliva fram och ta nästa steg om ni ska bli framgångsrika nästa år?

– Jag tror att många i laget har potentialen till det. Men det är för tunt att luta sig mot att alla ska etablera sig som ordinarie hockeyallsvenska spelare. Sen är det svårt att peka ut att den eller den ska ha genombrott. Det blir en ny situation för oss som lag och som klubb. I Ettan är vi alltid storfavoriter och man är en maktfaktor på division 1-nivå där man väljer spelare på högsta hyllan. Det blir en annan verklighet nu där man kommer att vara betydligt bakom. Om vi är Djurgården, Björklöven eller MoDo i Ettan är vi bakom dem i allsvenskan. Vi kommer inte kunna spela med pucken och föra matcherna lika mkt som i Ettan. Så då behöver vi skruva lite på laget utifrån en sådan förändring och ett annat matchande.

”De utgör en stomme”

Jens Gustafsson har inte bara varit tränare utan även ansvarig för sportchefsrollen och värvningarna i laget. Men ingen är ännu klar för laget, berättar han.

– Vi har inte gjort klart med någon utifrån än, nej. Det är inga problem utan det kan ta lite tid att komma i gång när man inte vet vilken division man ska spela i nästa år.

Hur viktigt är det att få behålla en sådan som Carl Wäng?

– Det är han, (Carl) Ehrnberg, (Carl) Ernstig, (Adam) Arvedson och (Jonathan) Wikström och (Axel) Håkansson som är några som sitter på kontrakt nästa år som utgör en stomme. Det är klart det är viktigt.

Beskedet om framtiden

Att kombinera sportchefsrollen med tränarrollen är inte så vanligt i svensk elithockey. Gustafsson berättar om hur han har upplevt det.

– Det har varit helt okej och man är ofta rätt involverad som tränare i lagbygget ändå oavsett om man är med sportchef eller ej. De brukar inte ta in en spelare som tränaren inte tror på ändå. Det har varit helt okej när det gäller bara a-laget men sen blir man involverad i andra frågor i föreningen vilket tillhör sportchefsrollen.

Vad sker framöver, kommer du att behålla båda rollerna i Hockeyallsvenskan?

– Det är för tidigt att svara på här just nu, men initialt kommer jag ha kvar dem. Sen är det så att min tränarroll inte kommer att vara aktiv så man är ju bara sportchef i april, maj och juni. När säsongen väl börjar kommer det kanske bli mer jobb men så stor skillnad är det inte. Rinken är lika lång och bred i hockeyallsvenskan och det spelas hockey där med. Det är väl inte annorlunda att bygga kontakter på allsvensk nivå, det blir nog inte tuffare på det sättet. Jag vet ju hur det är på allsvensk och SHL-nivå. Men det där får vi återkomma till längre fram och just nu sitter jag på dubbla poster och vi kommer nog inte göra en förändring nu. För att inte tappa mark med vårt lagbygge är det bästa vi kan göra att jag iallafall fortsätter till efter sommaren och sen börjar jag som tränare när vi går på is. 

Vidare berättar han att han inte kommer att ha någon semester. I stället kommer han eventuellt att jobba lite utomlands ifrån under sommaren i så fall.

– Nu är det bara inspirerande när man ska upp en nivå. Det hade varit tyngre att ha dubbla roller och börja om på noll i Ettan och tappar spelare. Det här är en livsstil, inget sju till fyra jobb. Sportchefsjobb kan vara var som helst i världen. Jag kan ha semester och förhandla med en agent när jag sitter i en pool i Kanarieöarna, säger han och skrattar.