Öppnar upp om sina problem: "Höll på att knäcka mig"

En höftskada stoppade Colin Wilson från spel redan efter nio matcher under den gångna säsongen, men den 31-årige amerikanen har brottats med större problem än så under sin karriär.

För The Players' Tribune, en hemsida där innehållet skapas av spelarna själva, berättar Wilson om sina stora problem med tvångssyndrom. 

– Det går inte att överskatta den påverkan som det har haft på min karriär och mitt liv. Det kontrollerade mig och höll på att knäcka mig för alltid. Det fanns en tid då jag aldrig trodde att jag skulle kunna berätta min historia på det här viset, men här är jag, skriver Wilson.

PROBLEMEN BÖRJADE TIDIGT  

Problemen började redan i ung ålder, då han på ett smått tvångsmässigt sätt räknade träden i skogen från den plats i baksätet av föräldrarnas husbil. Ett rätt harmlöst beteende, men det var bara början på ett mycket, mycket större problem.

Som junior- och collegespelare oroade sig Wilson konstant för att bli skadad, trots att han inte drogs med några större skadebesvär. Men det var inte förrän Wilson klev in i NHL hösten 2009 som problemen först uppmärksammades.

Nashvilles lagledning hade noterat att Wilson betedde sig tvångsmässigt i samband med lagens flygresor, där han bland annat alltid såg till att plocka undan allt skräp i gaten, prata med piltonerna och kliva på planet sist av alla.

– Problemet rotade sig i en rädsla för att flyga som jag haft sedan jag var ett litet barn, men nu hade det vuxit till en rutin. Jag behövde ha kontroll på situationen. Jag kände att jag var tvungen att ha ett finger med i spelet kring vad som skedde, skriver Wilson.

Colin Wilson under sin tid i Nashville.

MIXADE DROGER MED ALKOHOL  

De värsta problemen upplevde amerikanen under en av sina största stunder i hockeykarriären, då han spelade Stanley Cup-final mot Pittsburgh Penguins med sitt Nashville Predators. 

– Allt jag kan säga är att under finalen 2017 så träffade jag botten. Min hjärna sprängdes. Jag var bara ett skal av den personen jag är i dag. I tre eller fyra år fram till dess hade jag tagit Xanax och Seroquel för att hjälpa mig att sova. En är beroendeframkallande och gör dig hög, den andra beskrev jag som ett läkemedel som skulle söva en häst. Ena dagen tog jag Xanax, den andra dagen Seroquel, skriver Wilson och fortsätter:
– Under det slutspelet hade jag börjat festa mer och jag blev avdomnad från smärtan. Kombinationen av medicinen och alkoholen tillsammans med min obehandlade OCD... Då nådde jag botten.
– De här drogerna hade skrivits ut på recept till mig för att hjälpa mig, men det gjorde de inte alls. De gjorde så att jag förlorade mig själv. Tvångssyndromen, bristen på sömn och pressen att spela slutspelshockey, de där pillren blev förstärkte bara allt och tog mig till ställen jag aldrig ville komma till.

KARRIÄREN KAN VARA ÖVER  

I samband med det slutspelet hade nära och kära samt Nashville Predators märkt av att Wilson inte längre var sig själv. Wilson hade förvisso pratat med en terapeut under säsongen när läget var som värst, men efter finalförlusten 2017 började Wilson jobba allt intensivare med sig själv.

Den stora vändningen kom när han introducerades till receptbelagd psykedelisk medicin. Wilson skrev att det fick honom att se en helt annan sida av sig själv – och att han efter att ha träffat en specialist, som han introducerades till 2019 under sin tid i Colorado, för första gången i sitt vuxna liv kände att det var någon som förstod honom.

Vidare skriver Wilson att huruvida han kommer att spela hockey igen är ett oskrivet kort. Höftskadan ger inte med sig, men även fast han kan ha förlorat kampen mot skadorna så har han vunnit en annan, mycket viktigare kamp för livet.

Läs hela Wilsons berättelse om sina problem här.

TV: Tar ut tidernas mest skrämmande NHL-lag