Backtalangen nobbade SHL: ”Vill inte ta förhastade beslut för att en storklubb vill ha mig”

Han hade chansen att gå till SHL, men valde Hockeyallsvenskan och Leksand för att få mer speltid och en bättre utvecklingskurva. Hockeysverige.se har träffat backtalangen Calle Själin för ett samtal om mognad och att ta beslut som ger bäst utdelning på lång sikt.
– Jag vill vara redo när jag flyttar och inte ta några förhastade beslut bara för att det är någon storklubb som vill ha mig, säger han.

LEKSAND (HOCKEYSVERIGE.SE)
Farfar Kent Själin spelade i högsta serien med Modo och Hammarby. Även pappa Jörgen har en elitseriematch med Modo på sin CV. Brorsan Pontus inleder nu sin tredje säsong i Luleå.

När juniorlandslagsbacken Calle Själin skulle lämna Östersund och välja klubb inför den här säsongen valde han spel i Hockeyallsvenskan med Leksand. Detta trots att han hade flera anbud från olika SHL-klubbar.
– Först och främst ville jag stanna hemma lite längre och bli mognare. Sedan fick jag anbud från SHL. Jag ville lira A-lagshockey och steget till SHL är lite för stort för mig just nu, säger Calle Själin till hockeysverige.se när vi ses i Tegera Arena för en intervju samtidigt som lagkamraten Anton Karlsson och hans dotter tittar förbi och hälsar.
– Jag känner att jag kan utvecklas mer som person och framför allt som spelare här i Leksand och Hockeyallsvenskan. Samtidigt vill jag också vara med på den här resan som vi har påbörjat här i Leksand. Vårt mål är att ta oss upp och på den resan vill jag vara med.

Calle Själin har Östersund som moderklubb, precis som Leksands nya tränare Markus Åkerblom. Givetvis hade det en del i valet av klubb för 18-åringen.  
– Visst var det viktigt, men det var inte det som avgjorde själva beslutet. Han kanske gjorde beslutet enklare. Det är en trygghet att ha honom här, men när jag tog beslutet tog jag det första hand utefter det bästa för mig själv, säger Själin som har Markus Åkerblom att tacka för han fick chansen i Östersunds A-lag.
– Det var han som plockade upp mig där, men jag har aldrig haft honom som fast tränare för mitt lag. Han drog till Björklöven samtidigt som jag skrev på kontrakt med A-laget.

Hade du kontakt med Leksand redan tidigare säsonger?
– Ja, inför gymnasiet hade jag kontakt med Leksand. Det var första gången. Då kändes det inte rätt för mig. Jag sa nej till Leksand direkt då jag åkte härifrån.
– Efter det har jag gått två år på hockeygym i Östersund, men nu kände jag att det var dags att röra på sig. Jag kommer gå på hockeygym här också, men jag kommer inte bli så mycket där eftersom A-laget tränar på dagarna. Jag kommer gå i skolan här och dom har lagt upp ett schema utefter hockeyn så jag ska kunna klara skolan. Jag är verkligen tacksam för att dom ställer upp och hjälper mig.

Foto: Bildbyrån/Peter Skaugvold

”BRORSAN HAR NÄSTAN BETYTT MEST”

En som varit en inspirationskälla som hockeyspelare för den före detta Östersunds-backen är farfar Kent.
– Det blir mycket hockeysnack när jag är med honom, så är det. Både han och pappa har gett mig mycket och stöttat mig hela tiden. När vi kommer dit och exempelvis firar jul snackar vi mycket hockey och han brinner lika mycket för hockeyn fortfarande.
– Han är hockeytränare hemma i Kramfors och hjälper till där fast han här äldre. Så visst tar jag åt mig då han kommer med några råd.

Givetvis har också brorsan Pontus betytt mycket för Calle Själin.
– Det är nästan han som har betytt mest. Jag har växt upp med Pontus, följt med honom till rinken då jag var yngre och fick vara med och träna med dom. Sedan har det blivit mycket tävlingar mot honom på skottrampen nere i skogen.
– Jag har även hängt mycket med hans kompisar då dom har spelat hockey, fotboll eller gjort andra aktiviteter. Jag ser självklart upp till honom och han har stor påverkan i att jag kommit så här långt.
– Vi surrar jättemycket på telefon och så vidare, men det är svårt att hinna träffa varandra under säsongen. Det blir mest under jul, när vi har ett uppehåll eller på somrarna som vi träffar varandra. Han har fullt upp där uppe och jag här, men vi håller kontakten och snackar nästan dagligen med varandra.

Det har också varit tal om att Calle Själin skulle flytta upp till brorsan i Luleå.
– Det var i början på gymnasiet och något år innan det som Luleå ville att jag skulle komma upp dit. Man ville ha mig, brorsan och pappa. Jag kände att jag ville gå klart grundskolan hemma och bli mognare. Det var för tidigt för mig att flytta dit upp.
– Vi höll kontakten även i början på gymnasiet och det var då beslutet växte fram att jag ville stanna hemma. Dessutom åkte jag på en knäskada samtidigt som jag fick A-lagskontraktet. När jag fick chansen att spela i A-laget hemma ville jag ta den.
– Nu i efterhand känner jag att jag gjorde rätt val. Att sitta någon annanstans och vara skadad i 15 månader hade inte blivit något bra för mig. Nu fick jag vara hemma och känna stödet hemifrån.

Foto: Bildbyrån/Nils Jakobsson

FRÅN HOCKEYETTAN TILL U18-VM

Just skolan och utbildningen är saker som Calle Själin tycker är viktigt.
– Ja, så är det. Jag vill vara redo när jag flyttar och inte ta några förhastade beslut bara för att det är någon storklubb som vill ha mig. Jag ville växa på mig och känna att jag var mogen då jag drar.

Förra säsongen blev som ett genombrott för 18-åringen. Han inledde säsongen i Östersund, fick kvala med Timrå och framför allt spela U18-VM.
– Säsongen gick betydligt mycket bättre än vad jag hade förväntat mig, säger Calle Själin med ett leende och fortsätter:
– Med tanke på knäskadan säsongen innan tänkte jag att jag får ta säsongen som ett rehab-år. Jag hade inga förväntningar att jag skulle komma med i landslaget igen redan den säsongen. Jag ville bara komma igång och känna att jag är hel då jag skulle köra.
– Från det jag körde igång gick det bara uppåt. När jag fick beskedet från landslaget första gången blev det lite av en chock för mig, att det gick så där fort att komma med igen. Det blev som ett kvitto på allt jobb jag lade ner under skadesäsongen.
– När jag kom tillbaka efter skadeåret kände jag att jag älskade sporten ännu mer och att komma med i landslaget blev som en extra boost för mig att köra ännu hårdare.

Och sedan får du kvala till SHL med Timrå.
– Ja, precis. Jag kom rätt in i hetluften med Timrå (skratt). Det gick kanske inte direkt som det var tänkt. Jag vet inte hur Timrå hade sett på hela säsongen, om dom skulle vara med där uppe. Men det var en erfarenhet att hoppa in och köra med dom. Det var jättekul.
– Att sedan få spela slutspelet med J20, jag hade inte spelat J20-hockey innan, var också en erfarenhet. Dessutom var det jättehäftigt med inramningen mot Modo. Det var riktigt mycket publik, men tyvärr gick vi inte vidare.

Hur upplevde du Jonathan Dahlén och Elias Petterssons framfart på nära håll?
– Dom är bra alltså, riktigt bra. Dels i A-laget med även då dom kom ner i J20 så levererade dom. Det är två ruggigt bra spelare.
– Jag spelade även några matcher med Mattias (Nilsson). Att han sedan är här i Leksand är riktigt roligt.

Calle Själin hade också möjligheten att stanna kvar och spela i Timrå även den här säsongen.
– Det stod mellan Timrå och Leksand. Jag trivdes bra i Timrå, men jag kände att Leksand var det bättre alternativet för mig.

Foto: Ronnie Rönnkvist

DRAFTADES AV RANGERS: ”NÄSTAN LITE SJUKT FAKTISKT”

Storebror Pontus Själin är draftad av Minnesota, men Calle blev, till sin stora lycka, draftad av New York Rangers i somras.
– Jag satt hemma i sommarstugan och följde det som hände där borta. När jag såg att Rangers valde mig, alltså Rangers har jag hållit på sedan jag var yngre. Att det sedan är dom väljer mig var nästan lite sjukt faktiskt. Jag åkte över till campen redan dagen efter. Det vart på kort varsel men jag var där en vecka och fick se stan, Madison och så vidare.
– Det var häftigt att få se organisationen och det märks att den är tajt. Det känns som alla är nära varandra och alla i organisationen sitter vägg i vägg och jobbar.

Hur ska det att eventuellt bo på Manhattan, det är ju inte Östersund direkt?
– Det är lite skillnad, skrattar Calle Själin.
– Jag kan absolut tänka mig att bo där. Lias (Andersson) var också med på campen så han umgicks jag en del med där. Han var en av dom bästa på campen och det var häftigt att få vara där med honom.
– Min dröm är givetvis att få spela i NHL, förhoppningsvis blir det så om några år. Jag pratade lite med Rangers då jag var över om att jag ska vara hemma något år, bli mognare och lite större. Dom sa att jag inte skulle ha någon brådska och att dom håller koll på mig.

Vad har du för tankar inför den här säsongen i Leksand?
– Vi har en jättehäftig säsong framför oss. Ser vi till försäsongen så känns det jättebra. Vi har alla förutsättningar att ta klivet upp. Det gäller också att vi jobbar hårt för det varje dag. Då tror jag att det kommer gå bra.
– Som ny känns det ändå som jag har spelat här två säsonger. Alla välkomnar mig med öppna armar och det är en härlig känsla i gruppen. 

JVM, finns det i tankarna?
– Visst är det så, men det är inget jag förväntar mig att bli uttagen till den här säsongen. Det kan bli svårt den här säsongen med tanke på den backsida som är, men visst skulle det vara kul att få vara med där. Det gäller också för mig att visa att jag vill vara med.