William – ett riktigt EliteProspect
Karlsson första vinnaren av EP Award
Han blev den första vinnaren av EliteProspect Award som elitseriens bästa junior. Hockeysverige.se reste till Jönköping för att överlämna det nyinstiftade priset till William Karlsson.
– Ett bevis på att man har gjort något rätt, säger HV71-centern.
JÖNKÖPING (HOCKEYSVERIGE.SE)
– Jag måste bara säga att det är en väldigt tjusig buckla ni har.
Servitrisen på fiket i centrala Jönköping, en backhandflipp från William Karlssons bostad, kikar ut genom köket och beundrar EliteProspect Award, den nyinstiftade utmärkelsen som eliteprospects.com och hockeysverige.se delar ut till säsongens bästa junior i elitserien.
HV71:s center William Karlsson blev den första vinnaren av priset vid Hockeygalan som C More och hockeysverige.se anordnade tidigare i månaden. På grund av hockey-VM dröjde det nästan en månad innan jag hade tid att komma till Jönköping och dela ut priset till William, men nu sitter vi slutligen här och diskuterar igenom en säsong som visade sig bli riktigt lyckosam. Det märks inte minst på hur hans samling med individuella priser har vuxit under året.
– Årets rookie, årets EliteProspect, HV-fansens val som bästa spelare och sedan fick jag flest stjärnor av alla spelare i Jönköpings-Posten också. Så det har blivit fyra priser totalt. Ett bevis på att man har gjort något rätt, ler William och tittar på den glänsande pokalen som tornar upp sig på bordet intill oss.
Genombrottet kom egentligen redan i fjol när han snittade nästan en poäng per match för Västerås i Hockeyallsvenskan och vann JVM-guld med Juniorkronorna i Calgary. Att få chansen i elitserien gjorde ändå den gångna säsongen väldigt speciell.
– Det har varit en rolig säsong. Och det är väl klart: när det går bra så blir det ju roligt. Det var bara tråkigt att vi åkte ut i kvarten med HV, det var enda plumpen, annars känner jag bara glädje över första elitseriesäsongen, att få vara uppe och spela mot de stora grabbarna i Sverige, säger William Karlsson.
Rönnbergs råd gav utdelning
Att gå från allsvenskan till elitserien var emellertid ingen barnlek. William Karlsson hade svårt att få utdelning tidigt på säsongen och hann grubbla en hel del innan det lossnade.
– Träningsmässigt gick det bra, men när elitserien startade tog det fem matcher innan jag fick min första poäng även fast jag spelade ganska bra. Det var svårt, men man kom in i det till slut, började känna sig bekväm och ta för sig mer.
Fanns det något tillfälle under säsongen när du kände att det här med att spela i elitserien inte var så svårt?
– Jag vet inte om det fanns något exakt tillfälle, men det var nog efter ett par matcher när poängen började komma. Självförtroendet blev bättre eftersom jag vill göra poäng. När de inte kom där i början satte det sig lite i huvudet. Till slut fick jag ett andraassist och då släppte det litegrann. Då kände jag att det bara var att köra.
Du gick mållös 14 matcher innan första elitseriemålet kom också.
– Ja, det tog ett tag. Det var AIK borta, en backhand där. Det var jätteskönt att få hänga en där och spräcka nollan och inte behöva tänka mer på det
Var det också så att det satte sig i huvudet?
Foto: Bildbyrån/Joel Marklund
Roger Rönnbergs råd visade sig vara värdefullt för William Karlsson. |
– Ja, det var det. Jag kommer faktiskt ihåg att jag skrev till Roger Rönnberg (juniorlandslagets tidigare förbundskapten): Hur gör man mål? Han svarade att jag skulle försöka att inte tänka på det. Sedan berättade han att han hade gjort ett experiment med någon i juniorlandslaget: Efter varje mål du gör på träning så jubla alltid som om du hade gjort ett mål i elitserien. Det lät lite konstigt, men jag gjorde det ändå och sedan var det faktiskt matchen efter det som jag gjorde målet. Då frågade han efteråt om jag hade jublat ordentligt efter målet. Jo, det hade jag.
Det var en mental grej med andra ord?
– Ja, det var väl det. Jag jublade som fan på träning och folk trodde väl att jag var lite korkad, men jag var villig att testa allt så det var rätt kul att det lossnade just då.
En säsong till i elitserien
När det verkligen lossnade för William Karlsson var det i en kedja med Marcus Nilson och Patrik Carlsson. Trion spelade tillsammans under större delen av säsongen och var på det hela taget lagets mest pålitliga formation.
– Jag tror att det klickade för att vi alla är olika spelartyper, menar William Karlsson.
– Mackan är väldigt bra på att täcka puck, stark och lite av en sniper också. Purre (Carlsson) är väldigt snabb, explosiv och något av en sniper även han. Jag brukar säga att Purre har ett NHL-skott. Sedan är jag den som ska styra lite, vara playmakern. Jag har alltid varit det i min karriär, den som slår passningarna – och jag gjorde ju bara fyra mål också (skratt).
Föregående säsong hade du en väldigt fin kemi med Peter Öberg och Broc Little i Västerås. Är du lätt att spela med eftersom dina kedjor blivit så framgångsrika?
– Jo, men det var ju lite lika som det vi hade i HV nu. Öberg var lite som Mackan, stark med puck, och Broc gjorde mål på allt. Det var samma ingredienser kan man säga. Det är sådana spelare man vill spela med.
Förra veckan skrev William Karlsson NHL-kontrakt med Anaheim Ducks, som draftade honom i andra rundan 2011. Det står klart att han kommer att spela för HV71 även kommande säsong. Därefter tar han av allt att döma chansen i Nordamerika.
– Jag har inte tänkt på det så mycket, men det känns bra att stanna här ett år till och det tycker Anaheim också, säger han.
”Ska göra fler än fyra mål”
– Jag åker över nästa år så får vi se hur långt det räcker, om det blir NHL direkt. Blir det AHL, då får man ta det därifrån.
Foto: Bildbyrån (Arkivbild)
|
När du blickar framåt mot nästa säsong, vad känner du att du behöver bli bättre på för att ta nästa steg?
– Jag vill göra fler mål. Det blir mycket tid uppe på skottramperna i Kinnarps Arena och mycket träning av underarmarna så att man kan få lite bättre tryck i skottet. Jag hade många lägen under säsongen men missade väldigt mycket.
Hur många mål blir det nästa år?
– Jag ska göra fler än fyra i alla fall. Det är ett krav jag ställer på mig själv (skratt).
De senaste åren har det hänt väldigt mycket i ditt liv och du har fått uppleva väldigt stora framgångar. Hur har det påverkat William Karlsson som person?
– Det känns verkligen som man har blivit en rätt bra spelare ändå. Det är annorlunda jämfört med att spela juniorhockey. Nu känner man att det är allvar. Jag tänker på vad jag äter och allt sådant där. Nu vet jag att NHL kan bli verklighet om man fortsätter att träna bra, göra rätt och sätta hockeyn först.
Första gången jag träffade dig var på JVM när ni vann guldet i Calgary 2011. Då uppfattade jag dig som en blyg och ganska tillbakadragen kille. Ju mer jag har träffat dig efter det känns det som att du har öppnat upp och blivit en mer utåtriktad och pratglad person. Känner du igen dig i den beskrivningen?
– Ja, man kan väl säga att jag har blivit mer medietränad (skratt).
– Nej, men man blir nog mer bekväm i sig själv och får erfarenhet ju fler intervjuer man gör och ju mer man upplever på planen. Nu är jag inte rädd för att göra fel längre, då är det lättare att öppna upp sig.
Någon rädsla kring sin hockeyframtid har han inte heller. Innan vi skiljs åt, och William konkar i väg med sin ståtliga utmärkelse, säger jag att jag tror att han finns med i Tre Kronors VM-trupp nästa säsong. Många andra hade besvärat avfärdat påståendet, men inte William Karlsson. Han nickar instämmande:
– Det hoppas jag verkligen att jag är. Det får bli ett av mina mål.
Foto: Uffe Bodin.
Text: Uffe Bodin
Den här artikeln handlar om: