Frölundaforwarden som tränat på att vara obekväm: ”Gäller att kunna behålla lugnet”

Höftoperation, formtopp och långa poängsviter. Efter första halvan av SHL-säsongen ser Victor Olofsson hetare ut än någonsin. En av nycklarna till framgång har varit boxningen – en träningsform som fått honom att våga vara obekväm.
– I början var det lite läskigt, men jag blev ganska trygg i det snabbt, säger Frölundas forward till hockeysverige.se.

GÖTEBORG (HOCKEYSVERIGE.SE)
Victor Olofsson är inne på sitt andra år med Frölunda. Efter drygt halva grundserien är den kvicka forwarden uppe i nästan lika många poäng (24) som under hela diton i fjol (27). Och även om säsongstarten fick en lite annorlunda sidohistoria med höftproblem och operation är Örnsköldsviksfödde Victor nöjd med sin säsongstart.
– Jag har haft en bra säsong. Det började lite trögt men sedan kom jag in i det ganska bra och hade en formtopp som hängde i sig ett tag. Sedan de fem senaste matcherna har jag inte kommit upp riktigt till den nivån jag vill vara på, men jag får jobba ännu hårdare nu efter nyår, säger 22-åringen som kom till Frölunda från Modo inför säsongen 2016/17.

Formtoppen Victor syftar på är den där han bland annat gjorde poäng i nio raka matcher. Han ligger nu på en andraplats i den interna poängligan, bakom Ryan Lasch, och känner att han tagit kliv inför denna säsong.
– Jag har skjutit lite mer än jag gjort tidigare, vilket bidragit till siffrorna, säger han.
– Och jag känner att jag växt in lite mer i Frölunda också. Jag kanske tar en lite större roll än jag gjorde förra året.

PIGG OCH STARK – MEN INGEN TRÄNINGSNÖRD

Inför sin debutsäsong i Frölunda satte Victor rekord på rekord i gymmet, bland annat i frivändning och marklyft. Fys- och skridskocoachen Andreas Larsson berättade också att den unge forwarden satt klubbrekord på den korta sprinten på is, samt hoppat långt i jämfotatesterna.

Hur gick det inför denna säsong, några nya rekord?
– Jag hade ju lite höftproblem där i början av säsongen, vilket gjorde att jag inte riktigt kunde pressa mig till max i att lyfta vikter och sådär i gymmet. Men rent formmässigt känner jag mig grymt pigg och på isen och på match så känner jag att jag blivit lite starkare. Så det har gått bra ändå. Och nu när jag blivit frisk har jag kunnat träna på ännu bättre.

Victor Olofsson lyfter skrot, iakttagen av lagkamraterna och fystränaren Pär Edlund.
(Foto: Bildbyrån/Daniel Stiller)

22-åringen hade någonting som liknades vid en leverfläck på skelettet i höften, berättade han för Expressen. Detta hämmade honom något då han kände en del smärta under försäsong och säsongsinledning. I november opererade han bort fläcken och han är nu helt återställd.

Vad har varit ditt största träningsfokus i år?
– Det har varit snabba vändningar på isen, att vara explosiv och ta sig från hörnen. Att komma ifrån försvararna med pucken och ta mig lite närmare mål. Jag är inte den största eller starkaste så för mig gäller det att röra fötterna och skapa ytor på det sättet.

Victor vill inte kalla sig för någon träningsnörd. Han berättar att det som funkar bäst för honom är att hålla träningen på en simpel nivå.
– Jag försöker att inte göra allt för komplicerade grejer. Jag tränar mer på detaljer på isen än utanför isen. Bara jag håller mig frisk och vältränad så behöver jag inte lägga för mycket fokus och krångla till det.

Du har inte nördat ner dig i kost och vetenskap?
– Nej, det har jag faktiskt inte gjort. Det där med kost kanske jag skulle kunna bli bättre på. Jag tycker inte att jag äter dåligt på något sätt, men jag skulle absolut kunna lära mig mer om det. Det kan ju förmodligen hjälpa lite grann.

”NYTTIGT ATT LÄRA SIG ATT VARA OBEKVÄM”

En träningsform som hjälpt norrlänningen på ett lite annorlunda sätt i under sommaren är boxning. Tillsammans med lagkamraten Christoffer Ehn gick han sju boxningspass hos boxaren Johan Thorbjörnson i Göteborg.
– Det var obekvämt i början, det var ju någonting man inte varit med om förut, minns Victor.

Och just det där obekväma tror han är en viktig detalj för att utvecklas och bli tryggare i sitt spel. Precis som det framgångsrika, allsvenska fotbollslaget Östersunds FK använder sig av kulturella projekt för att utmana sig själva och tänja på sina gränser.
– Exakt så. Jag tror det är nyttigt att lära sig att vara obekväm. Ju längre säsongerna går så kommer man i mer pressade situationer och tajta matcher som väger mycket. Då gäller det att kunna behålla lugnet och spela sin bästa hockey.
– Vi lärde oss att vara obekväma och behålla lugnet i situationer som vi inte är vana vid.

Var det den största lärdomen du tog med dig från boxningen?
– Ja, det tror jag. Sedan kanske jag tuffade på mig lite grann också. Man får ju ta lite smällar…

Vad var det roligaste med att träna boxning?
– Det var nog sparringen. Vi boxades lite mot varandra, jag och Ehn. Och några andra killar som var där också. I början var det lite läskigt, men jag blev ganska trygg i det snabbt. Det var riktigt kul.

Var det någon som vann?
– Vi körde mer teknik än tävling, fast det hände att vi fick in några högerkrokar på varandra. Men jag skulle inte säga att någon av oss vann.

Är den träningsformen någonting du kommer fortsätta med?
– Man vet aldrig, vi får se. Det skulle jag absolut kunna tänka mig att göra.