”Tror att vi kommer fortsätta spela efter 52 omgångar – i en positiv bemärkelse”

Leksand har inte varit blygsamma i sina värvningar. Som nykomlingar har de värvat OS-backar, samt ärkerivalens storstjärnor. I en lång intervju berättar general manager Thomas Johansson om Leksands svansföring, hans turbulenta start och målet med återkomsten till SHL.
– Tittar vi på spelare som Ahnelöv, Fransson och även Spencer så känns det som vi träffat rätt på den digniteten av spelare vi letat efter, säger ”Tjomme”

ULLVI/LEKSAND (HOCKEYSVERIGE.SE)

I slutet av november blev det officiellt att Leksand anställt en ny sportchef. Valet föll på en 48-årig ”Djurgårdare” från Vendelsö i södra Stockholm, Thomas Johansson. Tidigare har han varit sportchef i Djurgården under tre säsonger och har en stor del i del lagbygge som tog stockholmarna till SM-final förra säsongen. Men någon tidigare koppling till Leksand och Dalarna har han inte, förutom att han med Djurgården som spelare slagit Leksand ett antal gånger, men även förlorat.
– Det stämmer att jag inte hade några kopplingar till Dalarna överhuvudtaget, berättar Thomas Johansson, ”Tjomme” kallad, då vi ses för en intervju i byn Ullvi som ligger i utkanten av Leksand.
– Jag har självklart varit här och spelat hockey. Det var alltid kul samtidigt som det alltid var en fantastisk inramning när vi var i Leksand. Det var också en stor rivalitet mellan Djurgården och Leksand vid den här tiden.
– Matcherna drog alltid mycket publik och det var heta matcher. Vi vann dessutom oftast, vilket jag tycker var ganska skönt, säger Thomas Johansson med ett leende.

Förra VM-backen lämnade Djurgården efter säsongen 2017/18. Efter det hade han ett kortare uppehåll innan han tog över jobbet som sportchef för Leksand. Det var också en kontrast för honom att ta sig an sin nya klubb.
– Ja, så var det med tanke på hur den struktur man jobbade med i Djurgården, tydlighet med roller, vem som gör vad och hur man driver processen framåt.
– När jag kom till Leksand fanns det en ganska felaktig bild av att vi hamnat i en negativ snurra. På så vis blev det väldigt rörigt då jag kom upp, speciellt eftersom vi förlorade en massa matcher. Då ville såklart alla påverka och det kändes som det var kaos i själva föreningen rent generellt.
– Om det berodde på tiden innan jag kom till Leksand eller om det var tiden där och då som skapade det där har jag svårt att sätta mig in i. Då kändes det lite som ”Shit, vart har jag kommit någonstans”?

KOM IN I ETT KAOS

Du kom med två tomma händer och möttes av ett kaos, hur bemötte du det?
– Jag försökte vara lugn (skratt). När det är kaos och händer mycket grejer måste det finnas någon som lägger handen på axeln och säger ”Det är lugnt, vi fixar det här och det finns en plan”.
– Sedan får man försöka prata om vilken plan man har så folk känner sig trygga. ”Det kanske finns någon som kan driva det här åt rätt håll”.
– Det var mycket så jag kände då jag kom upp, att det handlade mest om att skala bort den här pressen och trycket som var rakt ner i omklädningsrummet. Leffe (Carlsson) var dessutom sportchef vid den tiden och då hamnade positivt, negativt eller åsikter direkt i tränarrummet. Sedan skulle dom parera det samtidigt som dom skulle träna laget och driva det framåt. Det kändes som en ohållbar situationen.

Handlade det om att lyfta en onödig börda från Leif Carlssons axlar?
– Ja, lite så var det. Att låta dom vara tränare. Det var ändå att träna laget dom var anställda för från första början och göra det bra.

Foto: Ronnie Rönnkvist

Thomas Johansson har tidigare varit med då Djurgården har haft en del kaos i laget och organisationen. Från den tiden har han tagit med sig en del erfarenheter upp till nya jobbet i Leksand.
– Att allt kan hända. Man måste vara förberedd på att allt kan dyka upp. Allt ifrån hur man hanterar media eller supportrar till organisationen.
– Det är lite skillnad på klimat när vi ser till hur supportrar agerar i dom här sammanhangen. I Djurgården är det mycket kallare, hårdare och en annan attityd till det här. I Leksand är det en humanare dialog kring saker och ting.
– Framförallt handlar det ändå om att vara beredd på allt. När jag var här uppe och fick tid över försökte jag fundera igenom nästa steg, vad kan hända nu, hur kan situationen vara då, vad ska vi säga till media, så vi hela tiden kan ligga ett steg före i tanken men ändå vara öppen för att ”Oj då, här kommer något från högerkanten som vi inte var beredda på”.

”RÄTT LUGN MED ATT SÖKA JOBB”

Var det en stor besvikelse då du inte fick fortsätta jobba i Djurgården?
– Mitt treårsavtal gick ut. Jag hade gärna fortsatt, men Djurgården ville gå en annan väg.
– Jag tycker att vi jobbade bra och hade framgång med det vi gjorde. När Djurgården då ville ändra kurs och färdriktning blev jag väldigt ställd eftersom jag inte hade någon aning om att dom tankarna fanns.
– Det blev en överraskning för mig. Där och då kändes det väldigt tråkigt. Klart att det också gjorde lite ont eftersom jag tycker att vi gjorde ett extremt bra jobb. Efter en lite tuffare inledning hade vi fått saker att börja rulla. När det började snurra och rulla kom också framgången. Det kändes därför märkligt, konstigt och gjorde ont. Jag tror det var mest för att jag inte var förberedd på att Djurgården ville gå den vägen.

Gick du till Arbetsförmedlingen då eller började kika på andra jobb inom hockeyn?
– Jag var rätt lugn med att söka jobb. Dels behövde jag få reflektera över mina tre år i Djurgården, skriva ner och dokumentera vad vi höll på med. Det var rätt skönt att få distans till saker och ting och få det att landa in.
– Sedan började jag jobba på C More igen. Dom startade ett nytt program som hette Hockeylabbet. Vi körde inspelning en gång varannan vecka och det blev ett sätt att hålla anknytningen till ishockeyn.

KAN STÄNGA HOCKEYDÖRREN

Thomas Johansson bor till och från på Leksands Strand, men det blir också många resor mellan hemmet i Nacka och jobbet i Leksand.
– Jag tycker att det fungerar rätt bra eftersom jag har det jobb jag har. Vi är dessutom två. Jag har Christer Siik som hjälper mig extremt mycket. Han är lite mer den administrativa och fixaren. Dessutom bor han här i Leksand.
– Han är alltid på plats på kontoret. Där kan killarna eller tjejerna oavsett nivå sticka in huvudet och fråga om material, boende, bilar och så vidare. Där är Christer en klippa.
– Det här gör att jag har ett väldigt flexibelt jobb. Min uppgift kommer dels vara att vi sätter en plan för Leksand och driver den, men också att titta på olika spelare och åka runt för att se andra matcher. På så vis är mitt jobb mycket mer mobilt. Tre timmar ner till Stockholm gör att jag hinner avhandla en del telefonsamtal.

Vad använder du tiden i bilen till?
– Under dagen då jag är här får jag ihop en ”ringlista” som jag försöker beta av på vägen hem.

”Tjomme” trivs med tillvaron i Leksand. Foto: Ronnie Rönnkvist

Är det också ett bra tillfälle att reflektera, tänka och planera framtiden?
– Absolut. Jag gillar att reflektera över saker och ting vilket jag helst gör när jag åker bil och är i min ensamhet. Däremot har jag svårt att reflektera då jag är mitt uppe i någonting.
– Skulle jag bo här jämt så hade jag varit mitt uppe i hockeyn hela tiden. Nu tycker jag det är skönt att komma hem till familjen och någonstans stänga hockeydörren, vara lite pappa och ta hand om familjen under ett antal dagar. Samtidigt har jag mali och telefon så det är inte så att jag stänger av.

SONEN I DJURGÅRDEN

Gör du kanske rent av ett bättre jobb när du får lite distans till allt som är kring verksamheten i Leksand?
– Jag tror det. Framförallt blir jag extremt effektiv när jag är här i Leksand. Då jobbar jag från tidiga morgonen till sena kvällen. Sedan åker jag hem och sover för att komma tillbaka till jobbet igen nästa dag.
– Jag försöker också planera in möten. När jag är på plats behöver vi göra det här och det här. Jag tycker att jag blir effektivare och tycker det är skönt att få distansen då jag åker härifrån. Sedan har jag ett sådant jobb där jag kan vara väldigt mobil.

Sonen Simon.

Thomas Johanssons son Simon spelar i Djurgården som kommer möta Leksand under säsongen. Ett möte som givetvis kommer bli speciellt för sportchefen.
– Ja, det blir spännande. Vi får se om han lyckas knipa en tröja där. Självklart ska jag kunna sätta lite tryck på honom, säger Thomas Johansson med ett skratt och fortsätter:
– Just nu är det Leksand jag brinner för mest och jag ska göra det yttersta för att Leksand ska etablera sig i toppen så småningom igen.
– Förutom att jag spelade elva år i Djurgården har jag varit med där under ungdoms och junioråren. Jag tror att jag har runt 20 år i föreningen. Klart att det sätter sina spår. Dessutom har jag kvar mina barn i föreningen. Självklart har jag då ett stort hjärta för Djurgården.

Vad tror du om att Leksand vinner med 4-3 och Simon gör hattrick?
– Ja, det är taget ha ha…

”RINGAT IN VAD VI BEHÖVER FÅ IN”

Trots att pappa Thomas nu är sportchef i Leksand har det inte varit aktuellt att Simon ska ta steget upp till Dalarna.
– Nej, jag tycker det är viktigt att han får göra sin grej. Med tanke på att jag är en före detta djurgårdsspelare får mina barn ofta leva med sin pappas namn. Jag kan även tänka mig att folk ibland tror att mina barn får göra saker för att jag är den jag är, den här svenska avundsjukan.
– Därför tycker jag det är skönt att mina barn är i Djurgården och gör sin resa. Simon måste få göra sin resa inom hockeyn och inte beblanda sig med mig. Han har fått dragits tillräckligt mycket med mitt namn redan.

”Skönt att mina barn är i Djurgården”. Foto: Ronnie Rönnkvist

Du ställde till det ordentligt tillsammans med ledare, spelare, och övriga i organisationen när ni tog upp Leksand till SHL i våras, vad har varit den tuffaste biten så här långt att få ihop ett slagkraftigt SHL-lag?
– Det tuffaste… Jag tycker inte att det har varit så tufft. Klart att jag velat ha saker och ting färdigt lite snabbare, så tålamodet har fått prövats ganska rejält, men övrigt ser jag inget annat som varit extra tufft.
– Jag tycker att vi har ringat in vad vi behöver få in och att vi haft en bra strategi över hur vi har börjat bygga laget. Jag tycker också att vi fått hit pusselbitarna och digniteten på spelarna vi ville ha. Vi hade en ganska tydlig plan från början ”Det här behöver vi göra”. När den väl sitter är det ganska lätt att ”pinpointa” vad vi behöver.
– Självklart prövas tålamodet när man får ”Jag kan inte lämna besked, jag vet inte” och så vidare. 

LIGGER EFTER TIDSMÄSSIGT

Dessutom fick ni börja lagbygget ganska sent med tanke på hur långt in på våren ni kvalspelade.
– Ja, vi är efter ekonomiskt men även tidsmässigt. Det var under en period där jag gjort klart med en del spelare, men hade även flera på ingång. Då var jag tvungen att ringa och säga att vi måste vänta eftersom jag inte kunde gå vidare med det innan jag visste vart vi skulle spela.
– Det var inte för att jag inte tyckte spelarna var bra utan för att få ihop pusslet där jag kan ge dom en position i vårt lag, men också att jag har dom ekonomiska ramarna att förhålla mig till.

Publikfavoriten Anton Karlsson blir inte kvar. Foto: Bildbyrån

Att sitta med Jesper Ollas, Mattias Nilsson, Johan Porsberger och Anton Karlsson och meddela att det inte blir någon fortsättning i Leksand, hur upplevde du det?
– Klart att det är jobbigt med tanke på den historik dom har i föreningen, men jag har försökt vara så rak och ärlig med killarna som jag kunde där och då utifrån kriterierna jag tänkte på. Alltså roll i laget, position, vilken ekonomi dom är ute efter, vad är det vi behöver fylla på med och hur får jag in dom i kartan.
– Det handlade inte om att jag inte skulle tycka om personerna i fråga, men just här och nu finns det ingen plats för hockeyspelaren. Där och då var det tuffa beslut att ta, men jag har kanske inte dom känslomässiga banden på samma sätt eftersom jag inte har någon Leksandsanknytning sedan tidigare.
– Jag tycker att jag har motiverat varför. Sedan finns det spelare som alltid tycker att dom kunde fått ett annat eller tidigare besked, ja så kan det vara, men jag tycker ändå att jag försökt förklara för dom att jag inte får in dom i mitt bygge.
– Är det något jag försöker vara noggrann med när jag värvar spelare är det att jag ska kunna ge dom bästa förutsättningarna för att dom ska kunna vara bra. Kan jag inte göra det är det inte heller någon idé att jag tar hit dom. Det handlar om att man får rätt förutsättningar sportsligt, men också att det finns plats i den ekonomi vi har.

KLARA MED MÅLVAKTERNA

Om vi ser lite till den här säsongens lagbygge så har Leksand två målvakter under kontrakt, Axel Brage och Janne Juvonen.
– Vi är klara där…

Leksand värvade rivalens målvaktsstjärna. Foto: Bildbyrån

Om Eddie Läck, som har hus i utkanten av Leksand, ringer och säger att han vill spela här igen, vad svarar du då?
– Man ska aldrig säga aldrig utifrån den situation vi kan hamna i med skador och så vidare. Som det känns idag känner jag mig jättetrygg med målvakterna vi har. Det är en bra mix samtidigt som vi ger Brage chansen att fortsätta tävla med tanke på stegen han tog förra säsongen.
– Vi har Janne som kommer in och som gjorde det jättebra i Mora. Han är 24 år och fortfarande utvecklingsbar samtidigt som han vill uppåt. Jag gillar också konkurrenssituationen. Hade vi tagit in en målvakt som Eddie hade nog Brage känt ”vad gör jag här, jag kommer inte få stå en match”.
– Det är viktigt att ge spelarna den moroten att här finns det en möjlighet att få spela mycket för jag vill att dom ska fortsätta utvecklas eftersom det kommer hjälpa oss i Leksand.

BRED BACKSIDA

Leksand tycks samla på backar. I dagsläget finns Jonas Ahnelöv, Mattias Karlsson, August Berg, Axel Bergqvist, Johan Fransson, Daniel Gunnarsson, Mattias Göransson, Filip Johansson, Lucas Nordsäter och Calle Själin på kontrakt.
– Vi har tio backar. Sedan är Mattias Karlsson borta fyra till sex månader. Det behövs många backar när säsongen drar igång. När vi kommer till slutspelet, om vi nu kommer dit eller vart vi kommer vara, kommer vi kunna räkna på våra fem fingrar hur friska vi kommer vara efter grundserien.

Jonas Ahnelöv är ett välmeriterat nyförvärv.

Det finns inte heller några tankar på att ersätta Mattias Karlsson.
– Nej, inte som det ser ut i dagsläget. Vi kommer låta våra unga killar få en möjlighet. Sedan kommer vi göra en utvärdering i september innan serien drar igång, hur känner och tänker vi. Jag gillar att ge dom här unga grabbarna chansen att visa och ta kliv i sin utveckling. Därför sitter vi rätt lugnt i båten just nu.

JAGAR OFFENSIVA PJÄSER

Spencer Abbott.

Däremot finns det luckor att fylla offensivt. Just nu har Leksand Spencer Abbott, Fredrik Forsberg, Andreé Hult, Marcus Karlberg, Martin Karlsson, Jon Knuts, Oskar Lang, Thomas Valkvae Olsen, Daniel Olsson Trkulja, Linus Persson, Mattias Ritola, David Rundqvist och Sebastian Wännström på kontrakt.
– Där har vi, precis som du säger, ett par platser kvar att fylla. Det är den kvalité som är på Spencer Abbott som vi letar efter. Jag har försökt vara tydlig med att dom värvningarna vi gör, efter det vi blev klara för SHL och platserna vi hade kvar efter att vi plockat in första pusslet, skulle vara spelare som har erfarenhet. Gärna från landslaget eller har varit internationellt ute och spelat, men också att vi vet att dom fungerar i vår liga.
– Tittar vi på spelare som Ahnelöv, Fransson och även Spencer så känns det som vi träffat rätt på den digniteten av spelare vi letat efter. Det är också där vi fortfarande tittar och har en bra dialog med ett antal spelare som är av den kalibern. Jag hoppas att vi kan landa två sådana spelare till, men återigen måste vi ha tålamod i den processen.

Vad är en realistisk målsättning för Leksand i SHL-comebacken?
– Jag hoppas och tror att vi kommer fortsätta spela efter 52 omgångar. Då i en positiv bemärkelse. Vad det sedan innebär tabellmässigt vet jag inte.
– Vi vet att det kommer bli en tuff säsong och är inne i en etableringsfas. Alla är inställda på att ödmjukt ta sig an säsongen som kommer. Vi kommer spela bra ishockey och vinna hockeymatcher, men vi kommer också spela sämre ishockey och förlora matcher. Som nykomling kommer det alltid vara tufft.
– Har vi den ödmjuka inställningen så hoppas jag och tror att vi, när grundserien summeras får, som sagt var, spela vidare i en positiv bemärkelse. Men också fortsätta ta kliv mot att Leksand ska etablera sig i SHL. Det är en enligt mig en rimlig målsättning.