”Hoppas kunna ge de som inte gav mig chansen en liten knäpp på näsan”

Tex Williamsson har tillhört både Malmö och Frölunda men har aldrig spelat i SHL. Efter många år av hårt slit i lägre divisioner får målvakten, tillsammans med Oskarshamn, göra SHL-debut till hösten – 28 år gammal.
– Det är klart att jag gått igenom perioder där jag blivit jävligt besviken, men alla motgångar stärker en, säger Williamsson till hockeysverige.se.
 

Resan till SHL har varit lång och krokig för 28-årige Tex Williamsson. Som 24-åring spelade han division 2-hockey. I dag, fem säsonger senare, står Tex Williamsson med ett nytecknat SHL-avtal med nykomlingen Oskarshamn i näven och blickar tillbaka på den slingriga resa han gjort.
– Det är klart att jag gått igenom perioder där jag blivit jävligt besviken, men alla motgångar stärker en. Jag har inte velat ge upp. Det har alltid varit lärorikt och att spela någon extra säsong i Hockeyallsvenskan har inte skadat mig. Jag har fått spela väldigt mycket och det är otroligt viktigt. Man kan träna hur mycket som helst, men det är i matchspel som man utvecklas, menar Williamsson.

Williamsson har tidigare tillhört både Malmö och Frölunda i SHL, men har aldrig fått chansen att spela en match på högsta nivå i Sverige. Nu kommer målvakten till en klubb där han har goda möjligheter att få mycket speltid på SHL-nivå.
– Det ska bli jävligt kul att äntligen få göra debut, förhoppningsvis. Det känns som att jag har ett bra förtroende från Håkan (Åhlund) och Fredrik (Hallberg) och jag tror och hoppas att jag och Viktor (Alm, målvaktstränaren) kommer att ha ett bra samarbete. Vi har redan börjat smyga på is lite och börjat jobba på saker inför nästa säsong.

ÅTERFÖRENAS MED TRÄNARNA

I början av maj blev det klart att Tex Williamsson ska tillbringa de två nästkommande säsongerna i Oskarshamn. 28-åringen hade egentligen skrivit på ett treårskontrakt med hockeyallsvenska Pantern, men på grund av klubbens ekonomiska strul blev det en annan lösning.

Inget som målvakten själv hade några större problem med.
– Nej, det är klart att det är kul att få spela i SHL. Men samtidigt valde jag Pantern av en anledning. Innan allt de som skett de senaste månaderna här tycker jag ändå att det var en klubb som var på rätt väg. Nu har jag ingen bra koll på allt som skett där senaste tiden. Men det är klart att jag är glad att det blev som det blev i slutändan, säger Williamsson.

I Oskarshamn återförenas Williamsson med tränarparet Håkan Åhlund och Fredrik Hallberg, samma tränare som 28-åringen hade under sin tid i Pantern.
– Det lockade mycket med att Fredrik och Håkan är här. De var tränarna jag hade i Pantern när jag gjorde min bästa säsong någonsin. Det är jättekul att få återförenas med dem, de är två härliga gubbar så det känns grymt. Jag har koll på deras spelsystem och jag hoppas att vi tillsammans ska kunna bygga något riktigt bra här i Oskarshamn.


KÄRT ÅTERSEENDE. I Oskarshamn återförenas Williamsson med Håkan Åhlund och Fredrik Hallberg, tränarna han hade under succén i Pantern. FOTO: Petter Arvidson/Bildbyrån

NÄSTA EXPORT FRÅN ”MÅLVAKTSFABRIKEN”

28-åringen har annars en lite speciell säsong bakom sig.

Efter fyra säsonger på vift återvände Williamsson den här säsongen till de småländska skogarna igen då spel med Tingsryd väntade. Han vaktade målet i 34 matcher den gångna säsongen och spelade en stor roll i att smålänningarna i slutändan kunde klara sig från negativt kval.

Williamsson noterades för en räddningsprocent på 91,8 och släppte i snitt in 2,48 mål per match. Trots de fina siffrorna är Williamsson inte speciellt nöjd med den säsong han nu lämnat bakom sig.
– Det är väl en av mina sämre säsonger som jag har bakom mig. Jag började säsongen väldigt bra, men vi fick inte med oss några poäng och det är det som spelar någon roll, egentligen. Jag och (Mikael) Sandberg började arbeta på lite saker som vi kände att jag behövde jobba på, vilket gjorde att jag var tvungen att ändra på vissa grejer i mitt spel för att det skulle fungera. Det var väl ingen dålig säsong så, men jag känner att jag har betydligt mer att ge.

De senaste åren har den lilla Smålandsklubben blivit lite av en målvaktsfabrik. Spelare som Viktor Fasth, Niklas Rubin, Johannes Jönsson och Gustaf Lindvall har samtliga via spel i Tingsryd senare gått vidare till spel i SHL.

Tex Williamsson är den senaste från ”målvaktsfabriken” att ta steget upp till SHL.
– Man måste ge ”Sampa” en stor eloge, han gör ett väldigt bra jobb och har ett modernt tänk kring målvaktsspelet. Han jobbar mycket med detaljer för att göra målvakten så bra som möjligt.
– Sen har Tingsryd en bra grund med en stabil ”Tingsrydsstomme”, eller vad man ska kalla det. Man ställer alltid ett krigargäng på isen vilket gör att det blir ett tacksamt lag att vara målvakt i. Det är inga stjärnor som tror att det är något och glider runt på en skridsko, utan det levereras alltid ett hård defensivt jobb från alla inblandade. Det underlättar så klart en del.

”SJUKT PINSAMT ATT TA EMOT MEDALJEN”

I slutet av januari skrevs Williamsson upp som namngiven tredjemålvakt för Frölunda då Johan Mattson drogs med stora migränproblem. Detta i syfte att 28-åringen skulle kunna vara med och stötta upp Göteborgslaget i händelse av skador och dylikt.

LÄS ÄVEN: Osäker situation med Mattsson – nu gör de klart med Tex Williamsson

När säsongen med Tingsryd så var färdigspelad tog Williamsson sitt pick och pack och avslutade säsongen i Frölunda. Williamsson fick ingen speltid i SM-slutspelet, men fanns med på bänken under två SHL-matcher och i den fjärde matchen i finalserien mot Djurgården.
– Det var sjukt häftigt att få vara med, samtidigt som det var sjukt pinsamt att ta emot medaljen. Man känner sig inte speciellt delaktig i framgången, om man säger så. En väldigt konstig grej… Man har varit med och tränat och varit runt laget under en tid, men det närmaste speltid jag fick komma var den där finalmatchen på Hovet. Det är klart att det varit häftigt och lärorikt, men jag kände mig kanske inte speciellt delaktig.


JOBBIGT. Tex Williamsson menar att det var ”sjukt pinsamt” att ta emot SM-guldmedaljen på Globen is i samband med Frölundas guldfirande. FOTO: Joel Marklund/Bildbyrån

Williamsson menar samtidigt att lagkamraterna i Frölunda ändå fick honom att känna sig delaktig i vinsten.
– Jag har ju varit med väldigt mycket kring laget, förutom när det kommer till matcherna. Det har varit ett underbart gäng att umgås med och under guldfesten fick de en att känna sig delaktig, men jag går inte direkt runt och skryter om att jag vunnit ett SM-guld, direkt. Jag har en guldmedalj och en guldhjälm hemma, men man kanske inte är så jättevärd den.

Det är kanske mer inredning än något annat?
– Ja, exakt. Så skulle man kunna säga, skrattar Williamsson.

”FÖRSÖKT FÅ HONOM ATT BYTA, MEN…”

Något SM-guldfirande lär det förmodligen inte bli i Oskarshamn nästa vår, då det är lite av en annorlunda utmaning som väntar Williamsson nästa säsong. Aldrig tidigare har Oskarshamn spelat i SHL och Williamsson ser framemot prövningen som väntar.
– Det är en väldigt stor utmaning, både på och utanför isen. Hela föreningen har en hel del att göra. Det kommer att bli jävligt tufft, absolut, men det är bara en härlig utmaning. Det är svårt att sätta sig in i hur det kommer att se ut till hösten, då vi bara håller på att slänga runt massa vikter i gymmet just nu. Men det kommer att bli spännande, det vet jag.

Vad har du för förväntningar på dig själv inför den kommande säsongen?
– Egentligen vill jag bara spela så många matcher som det bara är möjligt. Förhoppningsvis får man göra SHL-debut den här gången och komma in i det lite. Jag hoppas kunna ge de som inte gav mig chansen tidigare en liten knäpp på näsan. Annars ska jag bara gå ut och tuta och köra. Jag är riktigt taggad på att dra igång säsongen.

Tidigare i karriären har Williamsson spelat med nummer 6 på ryggen, ett något udda nummer för en målvakt. I Oskarshamn spelade backen Jesper Dahlroth med numret förra säsongen – och trots övertalningsförsök från Williamssons sida kommer backen att behålla sitt nummer även nästa säsong.
– Jag har försökt få honom att byta, men han är svår… Tyvärr lite för svår. Jag kommer att köra med nummer 66 till hösten istället, men jag får se till att skicka iväg Dahlroth efter säsongen så kan jag ta tillbaka numret då istället, avslutar Williamsson med ett skratt.

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: