Succébacken som tar den på tennis

Tobias Viklund om sitt stora tennisintresse

Han tränar ”hårdare än nånsin”, precis som alla andra elitseriespelare i hockey gör nu. Men han jobbar också hårt med att hinna hem snabbt efter träningarna för att se världstennis.
– Jag älskar ju verkligen att spela hockey, men jag ser ju hellre en tennismatch än en hockeymatch. Så mycket kan jag ju säga, säger AIK-backen Tobias Viklund till hockeysverige.se.

Fredagen är vikt åt semifinalspel i Franska Öppna i Paris. Roger Federer mot Novak Djokovic och Rafael Nadal mot David Ferrer. Sporten är tennis och träningsupplägget under försäsongen – inte minst under fredagen – passar AIK:s succéback från fjolårssäsongen, Tobias Viklund, bra.

– Vi tränar dubbla pass tisdagar och torsdagar, och kör förmiddagsträning imorgon (läs idag), så det är skönt, säger Tobias Viklund till hockeysverige.se.

Viklund har ett tennisintresse som få av de övriga hockeyspelarna i landet kan matcha. Om ens någon. Den Kramforsfostrade backen lägger åtskilliga timmar i veckan med att titta på eller följa favoritsporten.

Just därför passade jag på att ta ett snack med Viklund mellan hans båda träningspass under torsdagen. För att ta tempen på semifinalerna som spelas under fredagen och kolla av det där extrema tennisintresset han sitter med.

– Det började väl för sju-åtta år sedan. Sedan har det blivit mer och mer. Det blir en hel del tid man lägger på det och följer på TV och via livescore och sådär, säger Viklund.

Där de flesta svenskar gärna vill bry sig om tennis när det vankas semifinaler och finaler – och mest bara håller på Nadal, Federer eller Djokovic i deras möten sinsemellan och inte kan så mycket fler spelare än så, är det få spelare, om ens någon, inom topp 100 på rankingen Viklund inte har koll på.

– Jag gillar att kolla på Challengerturneringarna (nivån under ATP-nivå) också och är rätt bred i intresset, även om de stora turneringarna givetvis är roligast.

Viklund är på väg från Ritorp till Nacka under intervjun. Han håller på att ta sig från fyspasset på förmiddagen med den efterföljande lunchen och ut till kampsportcentret i Nacka för torsdagens andra pass.

– Vi kör lite annorlunda upplägg i år mot ifjol, både på fysträningen specifikt och även att vi tisdagar och torsdagar har thaiboxning med Rickard Nordstrand (kampsportshårding) på eftermiddagarna. Det är jäkligt kul faktiskt och bra med lite variation. Vi har kört en del på sandsäckar och grejer men börjat stega upp lite nu med tandskydd och susp och kör lite mer sparring nu, men ändå under kontrollerade former även om det väl kanske drar iväg lite ibland.

Läser man av Tobias Viklunds Twitterfeed är det lätt att få intrycket att han överhuvudtaget inte har något annat intresse än tennis.

– Alltså… jag älskar ju verkligen att spela hockey, men jag ser ju hellre en tennismatch än en hockeymatch. Så mycket kan jag ju säga. Fotbolls-EM kommer också bli kul att följa… men det blir ju inget under fredagen (semifinalerna) och söndagen (finalen) iallafall.

Var är det med tennisen som fascinerar dig så hårt?
– Det är en så komplett sport. Det är så många faktorer som spelar in och att matcher kan svänga och vända fram och tillbaka. Den fysiska och mentala biten… att kunna spela i fem timmar med fullt fokus, det är bara riktiga toppspelare som klarar av det.

En gång har man sett dig skriva om hockey på Twitter. Det var när Nicklas Lidström lade av. Hur tänkte du där?
– Haha, det var så mycket om Lidström i feeden då så det vore ju dumt att inte hänga med. Nej, men… han är ju kung, så är det ju bara. Han var värd den tweeten, får man väl säga.

Planerat in resa till Wimbledon

För Tobias Viklunds – och alla andra tennisfantasters del – bjuder just juni månad på extra mycket varje år med först två veckor Franska Öppna och efter två veckors förberedelser på gräs tickar Wimbledon igång. De två favoritturneringarna för många och även för Viklund.

– Wimbledon är väl den finaste egentligen, gräset är ju med under så kort period. Men jag gillar gruset och säger nog Franska som favorit. Men det är ju något speciellt med gräset alltså, det är det ju. Det är många godbitar på kort tid här nu. Det blir en och annan timme vid TV:n.

– Australian Open är väl den tråkigaste av Grand Slam-turneringarna, dels ligger det ju mitt under hockeysäsongen och på dåliga tider. Det går inte direkt planera att se in hela matcher, man får ju försöka hinna se lite mellan träningar och matcher. Sen är det ju lite skönt att kunna gå upp och se lite på morgonen innan träning och så. Men det är ju inget man kan se speciellt mycket av.

Han kommer själv att bege sig till London under första dagarna av Wimbledon senare i juni. Det blir hans första besök på en Grand Slam-turnering.

– Jag och Tommy Wargh har planerat för det. Vi har bokat och sådär men inte ordnat med biljetter. Man var ju tvungen att vara ute tidigt för att få originalbiljetterna och det bommade vi ju.
– Det blir väl lite på chans vi åker egentligen, vi försöker kolla av att hitta biljetter nu innan, men annars kommer vi försöka fixa något på plats.

Och om Tommy Wargh är hans långt-ifrån-boende tennisvän, så är det Oscar Steén som får spendera sin vardag med att försöka matcha Tobias Viklunds tennishunger på nära håll.

– Jag är inte speciellt bra, men det är kul att spela. Vi brukar köra en-två matcher i veckan under försäsongen. Under säsong hinner man väl inte köra speciellt mycket, men när det blir uppehåll och sådär försöker man väl trycka in någon match. Men när man inte spelat på några veckor eller någon månad så märks det snabbt i tajming och bollträff och sådär. Det blir ovant väldigt snabbt. Man måste spela ganska frekvent för att inte tappa det.

Vem vinner?
– Vi är ganska jämna, det är det som är så kul. Men han vinner väl mer än han förlorar.

Hur funkar det annars att vara så hårt tennisintresserad och hitta folk att snacka tennis med. Jag misstänker att det inte är alltför många i laget som har ett lika stort intresse?
– Haha, nej.. det kan jag väl inte säga att det är. Hynning är ganska intresserad faktiskt och undrar mycket vad man ska se och sådär.

Tror på Djokovic och Nadal i final

Inför semifinalerna imorgon har Viklund svårt att inte drömskt minnas tillbaka till Djokovic-Federers semifinal ifjol. När Federer bröt den där långa segersviten serben hade byggt upp under säsongens inledande fem månader. Matchen löpte över fyra set och tog närmare fyra timmar att genomföra och utfördes i ett rasande tempo.

Men Viklund inser också faran i att minnas tillbaka för mycket på fjolårets match.

– Det var ju en helt magisk match. En av dom bästa matcherna jag sett. Federer sa ju efter matchen att den främsta motivationen till segern hämtade han i att han så fruktansvärt gärna ville sätta stopp för Djokovic segersvit.
– Men man får ju samtidigt inte försöka tänka för mycket på hur det var ifjol heller, hur magiskt den än var. Men som båda presterat i Paris i år så har man ju inte dom där skyhöga förväntningarna heller. Båda har ju varit illa ute tidigare i turneringen.

Vilka vinner semifinalerna då?
– Nadal vinner ju (mot Ferrer). Men den andra matchen är lite lurigare. Men jag tror att Djokovic tar det. Federer måste spela på topp i fyra timmar för att vinna och det tror jag inte han gör.

Vad tycker du om årets turnering som sådan?
– Den har varit riktigt bra, måste jag säga. En av dom bättre Paris-turneringarna, tycker jag. Bra kvalité och många femsetare, jag vet inte om jag varit med om så här många femsetare tidigare och jag gillar när det går till fem set.

Sedan glider ämnet in på favoritspelare och som den sanna tennisälskare han är gör han långt ifrån valet att välja ”Federer eller Nadal” och tycka om den ena och ogilla den andra, som många andra gör.

– Ferrer gillar jag ju jäkligt mycket. Nadal och Federer också. Sen det Djokovic gjorde ifjol var ju fantastiskt. Men mest vill man ju se grymma matcher egentligen, sen håller man ju lite på Tsonga mot Djokovic till exempel, men vet ändå nånstans att man skulle tappa en riktigt bra semi om han skulle vinna.

– Sen har man ju största möjliga respekt för Federer och den karriär han haft. Hur mycket han vunnit och hur han varit så dominant som han varit och hela tiden tvingat sig själv att bli ännu bättre när först Nadal och sedan Djokovic kommit upp i toppen.

– Det han presterade i slutet av förra året och i början på detta till exempel, jag vet inte om han någonsin hade varit bättre. Det är ju svårt att jämföra i och för sig, men faktumet att Djokovic var förra året tror jag var viktigt för Federers motivation och fick honom att hitta nya vägar.

Kommer Andy Murray nånsin vinna en Grand Slam-titel?
– Nej, det tror jag faktiskt inte. Han kommer ju alltid behöva gå igenom någon av dom två (typ jämngamla duon Djokovic och Nadal) om dom inte blir skadade eller lägger av. Jag har svårt att se att det ska hända. Han har ju problem mot topp tre-spelarna när det drar ihop sig.

Och innan Tobias Viklund och jag vek in kepsen för dagen var det ju omöjligt att motstå en diskussion angående det vedertagna men likväl inkorrekta begreppet att ”ta den på tennis”.

Ett begrepp han inte direkt nyttjar själv och knappt ens hört eftersom han av naturliga skäl sällan ser elitseriehockey på TV själv.

– Haha, jag tänkte mest bara att ‘det heter ju volley’… men det stämmer nog att en del faktiskt säger ‘på tennis’ om det… det blir ju inte riktigt rätt. I tennis heter det ju volley. Gjorde inte en av bröderna (Ahlström) mål på tennis i nåt derby förresten?

Sedan skrockar vi på fram och tillbaka, som två sanna tennisälskare, och funderar runt varför begrepp som halvtennis inte används. Eller varför Zlatan aldrig tar den på tennis.

Sen sticker Tobias Viklund iväg för att thaiboxas, medan jag själv sätter mig och skriver ihop en intervju. Två olika världar, men ändå nånstans så väldigt lika.

Text: Robert Pettersson