Sonen går i legendariska pappans fotspår: “Alltid varit leksing”
– Jag var tre, fyra dagar med Leksand på isen. Sedan åkte vi hem till USA. Då ringde dom och vi kom överens om ett kontrakt. Det har varit en hel del farande så nu är det skönt att allt är på plats, säger Samuelsson till Hockeysverige.se.
ARLANDA (HOCKEYSVERIGE.SE)
Leksand har haft det tufft med att ha haft tre av lagets mest erfarna backar
borta en del i inledningen av säsongen, Jonas Ahnelöv, Daniel Gunnarsson och Mattias Karlsson. Lägg där till att även OS-backen, Johan Fransson, missat tre
matcher på grund av en skada. Det här har inneburit att klubbens sportchef, Thomas Johansson, valt att sondera terrängen lite extra och plockat in en back
ytterligare i truppen.
Valet föll på 28-åriga Philip Samuelsson som delvis växt upp
i Sunnanäng i Leksands utkanter, men också i USA där hans pappa Ulf Samuelsson spelat över 1000 NHL-matcher, men även tillbringat en tid som spelare i just
Leksand.
– Det stämmer att jag alltid varit leksing, säger Philip Samuelsson med ett
leende då han nyss anlänt till Sverige och Arlanda från hemmet i Boston där han
bor tillsammans med sin flickvän och hund.
– Mina första minnen är från just hockeyrinkar där pappa spelade. Vi var bland
annat och tittade då han spelade i Rangers. När sedan bröderna (Henrik och Adam) kom blev det mycket innebandy hemma men även matcher utomhus. Det här har
styrt mitt liv redan från början och något jag fortfarande får mycket glädje
av.
Philip Samuelsson.Foto: Ronnie Rönnkvist
INGEN PRESS FRÅN FÖRÄLDRARNA
Det fanns inte heller några andra tankar än att just bli
hockeyspelare hos Philip Samuelsson under uppväxten.
– Det var heller inte så från
mamma (Jeanette) eller pappas sida att jag skulle inrikta mig åt något
speciellt håll. Dom tyckte att vi skulle göra det vi tyckte var kul, men jag blev
kär i spelet ganska tidigt.
– Det går inte heller att fortsätta spela om man inte tycker det i roligt och
det har varit jättekul att fått kunna spela så här länge.
Nu har det inte bara varit hockey som gällt i familjen
Samuelsson. På vissa håll där är även hästintresset stort. Även där finns en
Leksandskoppling då gamla storbacken Roland Bonds dotter, Maria, faktiskt varit
hästskötare åt familjen i USA.
– Mamma tävlade då vi var yngre så på somrarna red vi hästar, men det blev
svårare och svårare ju äldre vi blev. Vi höll faktiskt på mycket med det också
då vi var yngre.
Kan du själv rida idag?
– Jag vet inte om jag skulle kunna nu, men jag kunde förr i tiden. Om mamma
följde med och gav mig några lektioner kanske jag skulle komma på hur man
gjorde igen, säger Samuelsson med ett leende.
– Maria, men även några till var över och hjälpte till då vi var småbarn och
jag har jättemånga fina minnen med dom.
"VÄLDIGT STOLT ÖVER VAD HAN GJORT"
Under hela Philip Samuelssons karriär har det, helt
oundvikligt, varit en hel del snack om hans pappa Ulf. Ibland har det blivit
att han fått prata mer om honom än sig själv.
– Jo, så har det blivit, men det är ju av en bra anledning. Pappa har ändå
vunnit två Stanley Cup, spelat 1000 NHL-matcher och haft en framgångsrik karriär.
– Det är ingenting jag blir avundsjuk över eller något sådant. Jag är väldigt
stolt över vad han gjort samtidigt som jag haft honom som en bra förebild och
fått se vad som krävs för att ligga på topp så pass länge. Det har varit
jättebra för mig.
28-åringen har inte heller känt några extra förväntningar på
sig bara för att det står Samuelsson på tröjan.
– Nej, för mig har det varit jättebra eftersom han är en som kan hjälpa mig eftersom
han vet väldigt mycket om sporten. Han är en jag kan prata med om allting och
för mig har det inte varit någon press, säger Philip Samuelsson som också
tycker att han ser likheter mellan hans och pappa Ulfs spel.
– Ja, lite grann tycker jag faktiskt. Han var lite extrem
och spelade väldigt fysiskt och hårt, men båda två är defensiva backar. Sedan
är vi båda skickliga med pucken och i passningsspelet.
– När jag tittade tillbaka på min pappas spel då såg jag ”oj, vi är ganska
lika vi två”. Det är den sista lilla biten som han hade som jag inte har
kunnat utvecklat. Samtidigt var det en annan hockey då pappa spelade.
Vad har fattats för att du ska ha etablerat dig i NHL?
– Man måste ha lite tur och ofta behövs det skador på någon. Tyvärr är det
så det funkar för att ta sig in. Sedan måste man prestera bra. Nu fick jag bara
spela fyra, fem matcher så det var svårt att göra ett kanonintryck utifrån det.
– Tittar jag bara på mitt spel så fattades då lite i skridskoåkningen om jag
ser till ren snabbhet. Man måste vara väldigt kvick för att hänga med i NHL med
tanke på alla bra spelare som spelar där. Det här har jag slipat på i stort
sett under hela min karriär.
"Tuffe Uffe" spelade över 1 000 matcher i NHL.Foto: Peter Krüger/Bildbyrån
INTE GETT UPP NHL-DRÖMMEN
Ulf Samuelsson tränade Modo två säsonger. I klubbens lag
fanns även barnen Henrik och Veronica, men det var aldrig aktuellt då för
äldsta brodern att spela i Sverige.
– När dom var i Modo gjorde jag min första och andra säsong i Penguins
farmarlag. Då tänkte jag inte på Sverige eftersom jag var inriktad på att få
spela i NHL. Jag satsade allt på att få vara kvar i truppen där.
– Det är mer senaste åren då jag spelat mycket i AHL som jag tänkt att det
kanske skulle varit kul att testa på något annat. Sedan dök det här upp och för
mig är det en solklar lösning för att både utvecklas vidare som spelare
samtidigt som jag inte gett upp att komma till NHL. Det är vad jag fortfarande
vill och jag tror också att jag kan spela på den nivån.
Leksandsbacken har spelat 13 NHL-matcher. Debuten gjorde han
redan 2013/14 för Pittsburgh.
– Det var speciellt eftersom min mamma och pappa var där på matchen. Det var
många skador i Pittsburgh så det var sju grabbar från AHL som också var där och
spelade. Då blev det mycket lättare eftersom det annars är många stjärnor i det
laget med (Sidney) Crosby, (Jevgenij) Malkin, (Kris) Letang och så vidare. Det är
svårt att vara med dom när man är ung och inte har så mycket erfarenhet.
– Det var en häftig upplevelse och något jag aldrig kommer att glömma. Att få
spela i NHL var något jag drömt och kämpat om så länge. Nu har jag spelat i NHL
och det är något jag är väldigt stolt över.
Philip Samuelsson var i Leksand och tränade för ett par
veckor sedan. Efter det åkte han hem till Boston och det mesta talade för att
han skulle spela någon annanstans än i Dalarna, men igår meddelade klubben att
man tecknat kontrakt med honom säsongen ut. Leksand är också ett ställe där han
känner sig hemma.
– Vi var där nästan varje sommar. Det har blivit ett speciellt ställe för mig
eftersom vi flyttat runt så mycket. Då blev det att vi alltid kom hem till
Leksand.
– Jag har några kompisar som bor kvar där och vänner som är nära familjen så det
ska bli kul att få spendera mer tid med människor som jag kanske inte sett så
mycket senaste åren.
KÄNNER NÅGRA SEDAN INNAN
I laget finns också ett par spelare som han är bekant med
sedan tidigare.
– Jag har spelat lite med Sebastian Wännström. Sedan känner jag Martin Karlsson.
Dessutom var (Jonas) Ahnelöv och (Mattias) Ritola i Modo då pappa var där.
– Det är dom fyra som jag känner innan, men jag har träffat alla i laget och
det är kanontrevliga killar allihop. Det ska inte vara några större problem att
komma in i det här gänget och bidra.
Hur ofta är du till Fagersta där pappa kommer ifrån?
– Så fort jag är i Sverige åker jag dit. Vi var där för någon vecka sedan
och hälsade på min farmor som bor där, men även mina kusiner. Det är sig likt
och det är kul att åka dit för att se vad som händer där. Annars har det alltid
varit Leksand vi åkt till under somrarna.
Har du speciella känslor för Fagersta också?
– Ja, men inte lika mycket som Leksand. Vi var dit och bodde över hos
farmor, var till simhallen och hoppade från hopptorn och sådana grejer. Jag har
många fina minnen därifrån eftersom vi spenderat mycket tid där också.
INLEDDE SÄSONGEN I TJECKIEN
Den här säsongsinledningen blev annars inte riktigt vad
Philip Samuelsson hade förväntat sig. Han inledde den i tjeckiska Hradec
Kralove, men där blev det bara tre matcher innan parterna gick skilda vägar.
– Det var en konstig saga det där (skratt). Jag tyckte att det verkade vara en
bra lösning, men det blev helt enkelt inte så. Jag spelade några matcher i
Champions League och några i grundserien. Sedan blev det helt plötsligt strul…
På vilket sätt?
– Jag vet fortfarande inte exakt vad det var, men det var något i
kontrakten som dom inte var nöjda med men också som vi inte var nöjda med. Då
bröt vi och kom överens om att jag skulle gå därifrån. Det var lite taskigt för
jag trivdes helt okej där, en okej fin stad och hockeyn verkade bra.
– När det sedan stod klart att jag skulle komma till Leksand känner jag att jag
tog rätt beslut.
Tog du kontakt med Leksand eller hur gick allt till?
– Tanken var att jag skulle åka till Leksand och bara köra barmarksträning
i väntan på ett nytt kontrakt. Sedan förstod jag på min agent att han skulle
ringa Thomas (Johansson) och fråga om jag kunde vara med där och åka skridskor.
Det fick jag och det fungerade jättebra.
– Jag var tre, fyra dagar med Leksand på isen. Sedan åkte vi hem till USA. Då
ringde dom och vi kom överens om ett kontrakt. Det har varit en hel del farande
så nu är det skönt att allt är på plats.
– Nu ska jag fokusera på att prestera på isen och det är något jag ser fram
emot att få göra.
Blev du överraskad när samtalet från Thomas Johansson kom
eftersom du trots allt hade åkt hem?
– Det var lite speciellt att åka hit och sedan dit, men att resa är något
jag är van vid. Nu är det lite sent in i säsongen och jag tycker det är skönt
att få komma igång och jag är väldigt lycklig, säger Philip Samuelsson
samtidigt som han spricker upp i ett stort leende.
Philip Samuelsson i Hradec Kraloves tröja.Foto: Michael Erichsen/Bildbyrån
"VILL VARA EN TVÅVÄGSBACK ÖVER HELA ISEN"
Så här långt har Philip Samuelsson mest sett glimtar av
Leksands matcher och inte hunnit få något helhetsintryck av prestationen.
– Jag har följt med via ”highlights”. Det intryck jag kan ge från träningarna
jag varit med på är att det finns mycket talang där och vi har bra tränare. Jag
tror att det här är en svacka som man kan rätta till.
– Det är en lång säsong trots allt och Leksand har tagit sig upp från
Hockeyallsvenskan. Då är det inte oväntat att det kan gå tungt ibland, men mina
förhoppningar är att jag ska komma in och hjälpa laget att vinna matcher. Det
är vad jag fokuserar på just nu.
Vad vill du tillföra laget?
– Jag vill hjälpa med det jag kan och det är i första hand att vara bra och
stabil defensiv. Sedan har vi många unga backar som jag kanske kan hjälpa lite.
Bra defensiv, bra passningsspel och kunna ge pucken till forwards i bra lägen
där dom kan göra mål.
– Samtidigt vill jag vara inblandad så det inte bara blir att jag står och
hänger där back. Jag vill vara en tvåvägsback över hela isen. Det är vad jag
kan bidra med.
En av Philip Samuelssons styrkor är ett bra förstapass,
något som han själv håller med om.
– Det är något jag tränat på ganska mycket under åren i AHL. Det går snabbt
där. Dom forecheckar hårt så man måste ha lite kyla under press.
– Det här har jag utvecklat mycket under åren från olika coacher, men
framför allt från Peter Andersson som nu coachar i Schweiz. Han har varit
väldigt positiv för mig och hjälpte min utveckling enormt mycket.
Nya Leksandsbacken räds inte att hålla rent framför egna
kassen likt sin far gjorde en gång i tiden.
– Där ska det vara rent och fint. Där tycker jag att man måste få vara lite
hårdare och sådana kamper man måste vinna. Behöver man använda fula knep så
tycker jag att man får göra det, säger 28-åringen med ett leende.
Om det blir match för honom redan på torsdag är inte klart
ännu, men själv känner han sig redo.
– Om det var upp till mig så skulle jag nog vara med, men det är inte mitt
beslut. Jag har hållit mig i form och känner mig redo för att kliva in och
spela. Om det är aktuellt eller inte får ledarna bestämma, men jag ser fram
emot att hoppa med så snabbt som möjligt, avslutar Philip Samuelsson innan vi låter
honom testa Leksands matchtröja för första gången. En tröja som han gillar
designen på då det gula inslaget kommit tillbaka på ärmar och ok. Precis som då
pappa Ulf hade sin storhetstid i Leksand.
Den här artikeln handlar om: