Talangen siktar på VM – efter skadehelvetet

Skador har försenat utvecklingen. Men Simon Holmström har siktet inställt på hemma-VM senare i vår. Nu är han på allvar tillbaka från skadeproblemen. Eller som han själv säger:
– Jag är hel i alla fall.

JÖNKÖPING (HOCKEYSVERIGE.SE)

Simon Holmström har haft en tuff resa med skador under båda senaste säsongerna. Trots det tillhör han Sveriges mest lovande spelare födda 2001. Nu är han med och slåss om en plats till U18-VM i Umeå och Örnsköldsvik senare i år. U18-landslagscoachen, Magnus Hävelid, har dessutom tagit ut HV71-forwarden till turneringen i Ryssland som inleds den 5:e februari.

Hockeyn finns med råge i Simon Holmströms blod då pappa Jonas Holmström är lite av en ikon i Tranås och idag assisterande tränare i HV71. Det blir med andra ord en del hockeysnack kring matbordet hemma.
– Det blir väldigt mycket hockeysnack och det är så det ska vara, säger Simon Holmström med ett leende då vi slår oss ner på läktaren i Kinnarps Arena för en intervju till hockeysverige.se.
– Jag har en lillasyster, Lisa, som har fått stått ut med hockeysnacket under alla år. Hon spelar inte hockey, men tävlar i simhopp. Det är kul att hon sysslar med lite annat så hon inte behöver höra oss snacka hockey hela tiden.

Hur bra är du själv på simhopp?
– Jag skulle inte säga att jag är någon höjdare direkt. Det blir nog mest magplask, skrattar HV71-talangen.

”PAPPA ÄR DEN PERSON JAG LYSSNAT PÅ”

Pappa Jonas var givetvis en förebild för Simon då han började spela hockey hemma i Tranås.
– Ja, självklart. Det har han alltid varit både som hockeyspelare och person. Pappa är också den person jag lyssnat på i alla lägen och tagit efter.
– Han är den största anledningen till att det gått så bra för mig som det gjort. Det är tack vare honom jag kommit dit jag är idag.

Det var också Jonas Holmström som fick Simon att börja med hockey.
– Han tog med mig till rinken för att åka lite skridskor när jag var ett eller två år. Sedan började jag på hockeyskolan då jag var tre år, så jag började väldigt tidigt. Sedan dess har jag alltid älskat hockeyn lika mycket.

Tranås är väl en bandystad?
– Nja… (Skratt) Inte längre. När du växte upp (jag är 54 år) var det en bandystad. Hockeyskolan började faktiskt ute på bandybanan, men sedan flyttades den in i hallen.

Pappa Jonas Holmström har egentligen alltid varit tränare för Simon.
– Jag har i stort sett haft pappa som tränare i hela mitt liv. Under hela min uppväxt i Tranås hade jag honom eftersom han alltid varit tränare för 01:orna där. Det är nog bara en eller två säsonger här i HV71 som jag inte haft honom som tränare.

HAMNADE I FAVORITLAGET

Simon Holmström spelade i Tranås till och med säsongen 2014/15. Efter det gjorde han valet att flytta till Jönköping och spela för HV71.
– HV71 har alltid varit mitt favoritlag i SHL eller elitserien. När sedan pappa blev tränare för J18 här så frågade HV om jag också ville komma hit. Självklart tackade jag inte nej till det.
– Det har gått bra hittills och hela familjen trivs kanonbra. Jönköping är dessutom en jättebra stad och framförallt är HV71 en bra förening.

Simon växte upp som ett HV-fan. Foto: Bildbyrån.

Redan som ung fick Simon Holmström åka med upp till Kinnarps Arena och se på sina idoler som nu hänger i taket inne i hallen.
– Jag har alltid kollat jättemycket hockey. När jag var yngre åkte pappa och jag ofta upp hit och kollade på hockey när HV71 spelade.
– Idolerna… (Simon Holmström tittar upp mot taket där en rad legendarers vepor hänger). Johan Davidsson och deras era, klart att den var lite speciell.

Redan första säsongen i HV71 fick Tranås-förvärvet vara med och vinna U16-guld.
– Det var fantastiskt roligt. Det var min första säsong i HV71 och jag fick spela fem matcher med U16-laget i grundserien. Det var inte så jättemånga matcher, men sedan hade man en liten uttagning till slutspelet om vilka som skulle få vara med där.
– Det var jag och några 01:or till samtidigt som det var en hård konkurrens. Jag och David Karlsson från 01:orna lyckades slå oss in i truppen, vilket var fantastiskt kul.

HADE HÖFTPROBLEM

Var det ett stort steg att ta från hockeyn i Tranås till elithockeyn i HV71?
– Ja, det var verkligen skillnad. I alla fall om jag ser till samma nivå. Sedan hade jag varit med i Tranås och spelat med dom som var äldre. Jag hade lite tur med det eftersom jag då hade erfarenhet av att möta killar som var lite större och starkare eftersom jag var rätt liten.
– Klart också att det är en jättestor skillnad på elit och Division 1 som Tranås spelade. Så var det verkligen, men jag tycker att det fungerade bra ändå.

Det har även varit en tuff tid då det gäller skadebiten för Simon Holmström under hans tid i HV71.
– Jag hade problem med höfterna under hela förra säsongen och var tvungen att anpassa min träning otroligt mycket. Jag skippade mycket av övningarna för att höfterna skulle hålla och jag skulle kunna spela matcher.
– Under säsongen var jag till ett antal olika specialister och sjukgymnaster. Dom flesta sa olika saker och ingen kunde få riktigt grepp på vad det var.
– Efter slutspelet i J20 och vi tagit guldet kollade vi med folket här. Dom skickade ner mig till Göteborg och IFK-kliniken som ska vara Sveriges bästa på idrottsskador. Direkt fick jag beskedet att det var något som heter cam-förändringar. Det innebär att det blir benpålagringar på höftkulorna.

HV71-talangen fick då lägga sig på operationsbordet.
– Jag fick en snabbt en operationstid, runt två veckor efter. Jag opererade mig och sedan var det rehab. Hela den sommaren gick till att ”rehabba” och träna det jag kunde.

SKADADE TUMMEN

Du har även två rejäla ärr på dina händer, vad har hänt där?
– Det gick sju matcher den här säsongen sedan rök ledbandet i tummen. Det var tufft, men jag försökte se så mycket framåt det bara gick.

Är du helt återställd idag?
– Jag är hel i alla fall (skratt). Det är vad som räknas och att jag får spela hockey. Höfterna känns helt okej så det är inga problem.

Foto: Bildbyrån

Har du tappat mycket då du haft problem med handen?
– Nej, jag skulle inte säga att jag tappat någonting. I början var det lite den här finkänslan, men den kom tillbaka rätt fort. Det var bara att stå och gnugga nere i ”skillscorner” så löste det sig.

SIKTAR PÅ HEMMA-VM

Nästa vecka åker alltså Simon Holmström med U18-landslaget till Ryssland för att spela en femnationersturnering.
– Det ska bli kul att komma tillbaka till Sotji igen. Vi var där med laget i somras på Juniorklubb-VM. Sotji är en jättefin stad.

– Sedan har jag inga speciella förväntningar mer än att jag ska göra det så bra jag bara kan för att hjälpa laget och ha fantastiskt kul på vägen.

Finns målet att komma med till Junior-VM senare i år?
– Ja, men sedan har det för mig, tack vare skadorna, mest varit att komma tillbaka och få spela igen. Självklart har jag även satt upp mål och U18-VM är sådant, avslutar Simon Holmström. 

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: