Old School del elva

Den avige teknikern och målskytten Robert Burakovsky är antagligen det bästa Malmö har fått fram i hockeysammanhang. Då vår Old School-serie går vidare, berättar Robert och hans lillebror Mikael Burakovsky om sina hockeykarriärer.

Malmö IF under nuvarande formens namn är en relativt ny förening om man ser till just namnet Malmö IF. Först 1972 kom namnändringen till och den nya föreningen föddes. Då hade gamle fotbollshövdingen i Malmö FF fått nog av ishockeyns starke man i Malmö, då Folke Lindström, och sparkade helt sonika ut hockeyn från ”iff-iff”.

Visseligen hette klubben Malmö FF/IF under en säsong fast det var en formalitet för att man skulle behålla sin division två-status. Idag förknippar vi oftast Malmö med starka värvningar som när ”Pekka” Lindmark, Mats Näslund, Robert Svehla och Peter Sundström lyfte klubben till SM-guld under byggherren Percy Nilsson försorg.

Men redan på 60-talet så lät dåvarande Malmö FF tala om sig när laget värvade Sven Tumba till Skåne under en säsong. Han gjorde kanske ingen större succé på de regndränkta planerna i Skåne, men alla moståndarlags kassörer gnuggade sina händer då Malmö med Tumba kom på besök. Men idag ska ni få träffa en av klubbens viktigaste personer genom åren, Benny Burakovskys, båda söner Robert och Mikael Burakovsky.

Hur var det egentligen att växa upp i fotbollsstaden Malmö – som hockeyspelare?
Robert – Jag flyttade ganska tidigt i från Malmö som hockeyn ännu inte var så het här. Fotbollen har alltid varit stark i Malmö och det var först när Percy Nilsson kom till klubben som det blev fart på ishockeyn. Under de unga åren då jag bodde i Malmö så åkte laget upp och ner mellan division ett och två som inte var några vidare serier på den tiden. Idag har allsvenskan och division ett en helt annan status.

Mikael – Jag är några år yngre än brorsan så hockeykulturen började bli starkare i Malmö. Laget började se riktigt bra och hade gått upp i elitserien, så det var mycket hockeysnack i Malmö då.

Var det några av era barndomskamrater som tog sig till elitserien?
Robert – En av Malmös största, Roger Nordström, spelade i samma lag som jag från vi var knattar. Han har spelat både VM och OS för Sverige vilket är jättestort. Vår pappa Benny och Rogers pappa Ronny var vänner och jag och Roger var väldigt ”tajta”. Jag brukar säga till Percy Nilsson när jag träffar honom att jag saknar Rogers tröja i taket. Jag sa förresten till Roger att han måste lämna Malmö och testa på andra lag. Du skulle inte förlåta dig själv om du efter karriären bara har spelat i Malmö. Året efter gjorde han succé i i tyska Krefeld.

Mikael – Vi hade ett bra juniorlag med Jesper Damgaard, Kim Staal, Anderas Lilja, Kim Johnsson… Ja det var många.

Robert – Jo vi hade också Johan Hemström som senare spelade i Hammarby bland annat. Vårt lag född -66 var nog ett av de bästa MIF haft. Det var flera som blev duktiga division ett-spelare och några hamnade utomlands.

Vad betydde pappa Benny Burakovsky för er bröder och Malmö IF?
Mikael – Utan hans engagemang i hockeyn så skulle inte jag och brorsan spelat hockey. Pappa var kanske inte världens bästa hockeyspelare men vilket hjärta för hockeyn han har. Hockeyn har varit den största delena av hans liv. Sen var ”Robban” alltid med pappa på träningar och matcher.

Robert – Han har betytt otroligt mycket för mig som hockeyspelare och för hela klubben. Han har fått massor med erbjudanden om att träna andra lag men alltid varit Malmö troget och valt oss i familjen och jobbet i första hand. Vi har en syster också, Anette, som ofta tillsammans med mamma fick sitta i mellan för hockeyn men ändå har familjen betytt mycket för honom.

Mikael – Farsan har nog betydd mycket för klubben också. Jag tror många unga spelare har honom att tacka för mycket.

Minns ni era A-lags debuter i Malmö?
Robert – Näe det gör jag faktiskt inte. Men det var en fantastisk första säsong som slutade med SM-guld. Jag kom från AIK då. Vi var lite som ett självspelande piano med Timo Lahtinen som tränare. Vi hade inga speciella spelsystem för killar som Mats Näslund, Daniel Rydmark, Peter Sundström, Matti Pauna, Håkan Åhlund var så bra så spelet löste sig själv. Året efter vann Malmö dessutom Europacupen och året efter blev jag proffs i Ottawa Senators.

Mikael – Jo det gör jag nog… Låt se … första målet var mot Färjestad. Men debuten var mot Brynäs. Jag tror jag spelade med Marcus Magnertoft och Bosse Svanberg. Tommy Sandlin var så imponerad av oss efter matchen vilket var kul. Året efter kom brorsan så då fick jag och ”Bosse” lira med honom.

Robert, som ung lämnade du Malmö IF och flyttade till Leksand hur kom det sig?
– Jag och Roger Öhman bestämnde oss att flytta upp och spela hockey när vi var 16-17 år. Det var tidigare Leksandstränaren Tore Jobs som skötte övergången. Tanken var att jag skulle plugga där men jag kom så tidigt med i Leksands A-lag så jag hoppade av skolan. Något av mina största misstag. Jag gör allt för att få mina barn att förstå hur viktigt det är med bra utbildning.

”Burra” och Ehlers (Heinz) blev nästan ett talesätt i hockeysverige. Vad i hockeykemin fick er att passa så bra ihop?
– Vi är som två bröder jag och Heinz. Det började på hockeyskolan i

Foto: Bildbyrån

Robert Burakovsky i Leksand.

Tyringe när vi var små. Vi blev bästa kompisar direkt. Jag har en dansk mamma och det gjorde väl sitt till. sen har vi hållt ihop genom åren och nu var jag och familjen helt nyligen nere och hälsade på Heinz och hans familj i Schweiz. Heinz fru och min passar bra ihop och vi har barn i ungefär samma ålder. Han är riktigt bra vän åt familjen.

Ni är lite av ”hockeyglobbetrotters” (Robert 16 klubbar, Mikael 11) båda två. Är ni två rastlösa själar?
Mikael – Haha. Det kan man lätt tro men det handla oftast om att jag ville prova något nytt. Sen är sanningen det också att i vissa klubbar så fick jag helt enkelt inget nytt kontrakt så man hade inget val.

Robert – Jag har alltid varit nyfiken på att spela i olika ligor utomlands och fått lära känna nya människor vilket har varit avgörande. Sen har sjävklart pengarna också varit avgörande. Så är de för dom flesta. Fast jag är 40 år idag så ringer klubbar och erbjuder fantastika löner för att jag ska spela med dom. Men nu kommer jag stanna här i Malmö. Jag och Micke spelar ihop i Pantern och det är väl okej även om man saknar de stora arenorna och matcherna en hel del. Mellan 100 och 200 pers i vår tråkiga Kirsebergs Ishall är inte riktigt samma sak fast jag trivs bra.

(Robert Burakovsky leder så här långt division 1 södras poängliga med 37 poäng på 18 matcher. Tvåan Mikael Berg från Pantern har 28 poäng. Mikael Burakovsky har 16 poäng på 17 matcher)

I vilka lag har ni två bröder spelat ihop i?
Mikael – Förutom Malmö 95/96 och 96/97 var det Rödovre IK (Danmark) 02/03 och 03/04 samt IK Aalborg (Danmark) 05/06. Sen spelade vi 06/07 också i Herlev IC (Danmark)

Vilken liga av de ni spelat i har varit den bästa?
Mikael – för mig är det helt klart svenska elitserien. Utomlands tycker jag tyska DEL-ligan håller hög klass.

Robert – NHL var den största. Elitserien var nog den mest taktiska, fast schweiziskla ligan och finska SM-liigan var nog roligast att spela i. De var en mycket öppnare hockey. Men nu har svensk hockey passerat finsk rejält igen . Annars är nog den schweizka ligan den mest intressanta. Det är bra lag, bra hockey och mycket pengar i omlopp. Framtidens stora liga kanske.

Åter till MIF. Vilka var de stora ledarna i omklädningsrummet under er tid i klubben?
Mikael – Helt klart Mats Lusth och ”Bosse” Svanberg.

Robert – Alla var stora ledare, Mats Lusth, Svanberg, ”Pekka” Lindmark, Mats Hallin, Mats Näslund, Peter Sundström, Roger Hansson… you name it.

Största talangen ni spelat med i Malmö?
Robert – Jag måste välja Jesper Mattsson han var otroligt lovande. Sen hamnade han på bakgårdarna till NHL och numera spelar han i Färjestad.

Mikael – Jag väljer danske Kim Staal. En enormt stor talang som idag spelar för Linköping.

Robert – Jag höll på att glömma Andreas Lilja som gått en krokig väg till toppen. Han platsade inte hos oss i Malmö så han flyttade till Mora och kom med i landslaget och nu är han proffs i Detroit.

Av alla ledare ni haft i Malmö vem har betytt mest för dig?
Robert – Förutom farsan antar jag? Då är det Timo Lahtinen. Han var en bra tränare även om han hade ”ett självspelande piano” i Malmö. Han lade sig aldrig i om vi inte själva ville.

Mikael – Det är nog Lennar Källén från Örebro. Jag hade honom under flera år som junior och det var Lennart som släppte fram mig vilket jag är tacksam för.

Malmö går idag trögt i Allsvenskan. Draget är borta kring laget känns det som ibland. Krävs det en nysatsning likt värvningen av ”Tumba” på 60-talet eller kanske som Percy gjorde när han tog hit alla stjärnor på 90-talet?
Mikael – Jag tror faktiskt det. Klubben har bra spelare men nog krävs det rejäla justeringar i laget, helt klart.

Robert – När man snackar med hockeyfolk här i Malmö så är de inne på samma spår. Det behövs en förändring, något nytänkande. Malmö har idag bra spelare men de blommar inte ut i MIF utan först när de lämnar klubben. Man ska nog fundera på varför det är så först.

Avslutningsvis – ser vi Malmö i Elitserien 2008/2009?

Robert – Vi behöver ett elitserielag i Malmö men tyvärr tror jag inte vi går upp i år. Fast jag kan ha fel, haha.

Mikael – Jag håller med ”Robban”, visst behöver vi ett elitlag i Malmö men det blir nog inte i år.

Legendfakta

Robert Burakovsky
Född: 1966
Landskamper: 23 A – 15 B – 11 J
Svensk Mästare: 1992
Dansk mästare: 2005, 2006
Danska ligans All star team: 2006
ECHL Rookie of the year: 1994
Elitserienspoängligavinnare: 1990
Lag som aktiv: Malmö IF, Leksands IF, AIK, Ottawa Senators, Prince Edward Island Senators, Klagenfurter AC, Kasse Huskies, JypHT, Ilves, SC Herisau, HC Fribourg-Gottérón, Rödovre IK, HC Merano, IK Aalborg, Herlev IC, IK Pantern
Bor idag i Brunkeflostrand söder om Malmö
Elitseriestatistik: 430-187-207-391

Mikael Burakovsky
Född: 1977
Landskamper: 29 J
Lag som aktiv: Malmö IF, Västerås IK, HC Wedemark, Timrå IK, Duisburg EV, HC Amiens, Rodovre IK, Herlev IC, Herning IK, IK Aalborg, IK Pantern
Bor idag i Trelleborg
Elitseriestatistik: 111-8-5-13

Text: Jante Abrahamsson