Nu vill nästa Gunnarsson sätta avtryck: ”Skulle vara en dröm att få spela med brorsan”

Han har en pappa och en bror som redan spelat på hög nivå. Förra säsongen fick August Gunnarsson debutera i SHL, och nu hoppas han gå en liknande framtid till mötes som pappa Björn och brodern Carl.
– Jag ska kriga på för att få göra så många SHL-matcher som möjligt, säger 19-åringen till hockeysverige.se.

Pappa Björn.

Björn Gunnarssons, ni vet gamle Örebro-målvakten, son backen Carl Gunnarsson debuterade i NHL säsongen 2010/11. Förra säsongen debuterade dessutom Björns 19-åriga son August Gunnarsson i SHL, men inte för Örebro utan för Färjestad.
– Färjestad kontaktade mig direkt efter TV-pucken och sa att dom jättegärna ville att jag skulle spela i deras organisation. Jag var väl inte så intresserad i början eftersom jag inte ville lämna hemmet, familjen, mamma, pappa och allt det där, säger August Gunnarsson till hockeysverige.se och fortsätter:
– Jag besökte Karlstad några gånger och jag fick en bra känsla. Sedan tog jag ett gemensamt beslut med mamma och pappa som tänkte att om jag inte tar chansen så kanske jag ångrar mig. Jag tycker att jag gjorde rätt val och har inte ångrat det hittills i alla fall.

Har det aldrig lockat att återvända hem till Örebro nu när man ligger i SHL?
– Jo, det är klart. Samtidigt har jag haft tre jättebra år här i Karlstad och Färjestad så jag känner ingen anledning att flytta på mig. Jag trivs jättebra och har fått förtroende av föreningen. Då ser jag ingen anledning att flytta någon annanstans.
– Klart att tanken ändå har slagit mig, men nu är jag här och jobbar på med Färjestad och det kommer jag göra till att börja med fram till kontraktet gått ut.

August Gunnarsson har haft en mycket fin utvecklingskurva sedan han kom till Färjestad och känner också själv att han gått framåt mycket både på och vid sidan av isen.
– Jag har utvecklats både på och utanför isen, framförallt då kanske utanför då jag har fått lära mig att hantera det här runtomkring med att bo själv och allt sådant.
– Som hockeyspelare har jag blivit mer mogen tycker jag nog. Jag har utvecklat mitt spel ganska mycket här. Under Örebrotiden var jag kanske mer lite skjuta och göra mål. Nu har jag utvecklat flera delar i mitt spel och jag tror att jag blivit en bättre hockeyspelare här i Färjestad jämfört med hur jag hade varit om jag stannat i Örebro under dom här tre säsongerna.
– Jag tror att jag fått den här utvecklingen och att det gått så pass bra tack vare att jag valde Färjestad.

En viktig person i August Gunnarssons hockeyliv sedan han kom till Färjestad är Thomas Fröberg.
– Han har faktiskt betytt väldigt mycket. Han trodde på mig ganska mycket redan från början. Det här var första säsongen i J18. Jag fick spela mycket matcher och sedan rullade det på även nästa säsong. Sedan bytte vi tränare till Staffan (Lund) och han har också varit bra, så det har inte varit några problem på coachsidan.

Du fick chansen en match i SHL och en i SM-slutspelet förra säsongen, hur upplevde du det?
– Jag spelade sju, åtta minuter borta mot Skellefteå, men hemma mot Brynäs blev det ingenting. Det var kul att få känna på och precis som alla säger så går det väldigt fort och man måste självklart fatta snabbare beslut.
– Det var en häftig upplevelse och det är bra för framtiden kan jag tänka eftersom jag inte har tänkt att stanna på två matcher i SHL. Jag kommer att kriga på för att göra så många som möjligt där.

Med tanke på att du fick chansen i SHL förra säsongen, hur tänker du då kring dina chanser att spela till dig en plats i laget den här säsongen?
– Då fick jag en förståelse för att Färjestad har ett förtroende och ett tänk inför framtiden för mig. Då kan man fortsätta jobba på med det man gör.
– Nu ingår jag i truppen och har fått vara med på försäsongen och träna men även spelat när chansen dyker upp. Jag ser bara positivt på säsongen som kommer.

Känner du att du ditt tempo och så vidare är på SHL-nivå nu?
– Ja, det tycker jag faktiskt. Det var lite svårt i början, som alltid, men ju mer man är med och tränar med grabbarna så kommer man in i det. Nu tycker jag att det går ganska bra.

Din bror är alltså St. Louis-proffset Calle Gunnarsson, vad har han betytt för dig?
– Det är inget jag har reflekterat över tidigare, men på lite senare dagar så har jag förstått att jag alltid sett upp till honom även om jag inte tänkt på det. Oavsett om det varit på eller utanför isen har jag tagit efter lite smågrejer. Han har betytt mer än vad jag har förstått.
– Sedan har farsan (Björn Gunnarsson) betytt jättemycket för mig. Han har coachat mig hela vägen upp till U16. Det kanske är farsan och jag som pratar mer hockey medan brorsan och jag pratar lite annat för att släppa lite på hockeyn och ta det lite lugnt emellanåt.

Det har däremot inte blivit tillfälle för hockeybröderna att träna ihop under sommaren, i alla fall inte ishockey.
– Vi har inte tränat ihop så där jättemycket. Han körde med sin tränare och jag körde på med det jag hade fått av Färjestad. Vi hade ändå några tennismatcher som man kan säga var lite ”vid sidan av träning”. Annars umgicks vi en hel del och hade det ganska bra.

Vem är bäst på tennis av er båda?
– Jag skulle nog säga att det är ganska lika där. Han var bättre förut, men jag tycker att jag har börjat komma igen nu. Det är jämna och tajta matcher och det har kanske slagits sönder något racket kan man väl säga eftersom det är hårt där ute, skrattar August Gunnarsson.

Har ni pratat någon gång om möjligheten att få spela tillsammans framöver?
– Nej, inte riktigt. Att få spela ihop med honom är faktiskt en av mina stora drömmar. Det skulle vara jättehäftigt att få göra.

Har du varit över och tittat på Calle när han spelat i NHL?
– Jag var över första året han kom till Toronto, men då var han skadad så jag såg inga matcher med honom då. Sedan var jag över för två år sedan och såg på Winter Classic och i samband med det såg jag honom spela fyra eller fem matcher, vilket var häftigt.
– Jag har ju levt med att han har spelat där borta sedan jag var runt tio år så det blir en vardag. Självklart är man jättestolt över honom, men man tänker inte så mycket på det, men det är givetvis häftigt och kul att ha en brorsa som spelar i NHL.