36-åringen tog klivet från Hockeyettan till SHL

Han tog klivet ned i Hockeyettan för att hjälpa moderklubben Mörrum. Men när locktonerna från SHL kom var Marcus Paulsson inte sen att skriva på för Växjö. Bland annat för att ge sina barn möjligheten att se sin far spela på högsta nivån i Sverige.
– De blev jätteglada, berättar Paulsson för hockeysverige.se.

Marcus Paulsson har gjort en lång resa sedan han lämnade moderklubben Mörrum 2002 och begav sig ut på ett hockeyäventyr som tagit honom till Saskatoon i Kanada såväl som till klubbar i Finland och Schweiz utöver Sverige.

Efter att ha återvänt till moderklubben Mörrum från allsvenska Karlskrona inför den här säsongen återfinns han numera i SHL med Växjö. Där har han efter en produktiv säsong i Hockeyettan noterats för två mål och tre poäng på sina sex första matcher med klubben.

Resan ut i världen började för 18 år sedan då han flyttade till Kanada för att representera Saskatoon Blades i juniorligan WHL. 

– Då var jag 18 år. Jag pratade hemma med farsan (Gary Paulsson). Han tyckte att om jag skulle bli någonting så behövde jag flytta på mig lite och prova något annat, berättar den nu 36-årige Marcus Paulsson och fortsätter:

– Att göra den långa flytten var tuffare än jag trodde den skulle vara. Jag hade nyttiga år där borta, men inga bra hockeymässigt. Jag fick ändå lära mig väldigt mycket.

Vad betydde det socialt för dig att flytta så pass tidigt, vilket inte då var lika vanligt som idag?

– Det var tufft. Samtidigt fick jag lära mig, vilket jag har haft med mig i hela mitt liv, att anpassa och acklimatisera mig. Är man bara ödmjuk och trevlig kommer man in i alla lag. Jag har ställt in mig i ledet där jag varit. Det är så jag funkar. 

Mike Green.Foto: Rick Osentoski-USA TODAY Sports

BLEV POLARE MED NHL-STJÄRNAN  

En av Marcus Paulssons lagkompisar i Saskatoon Blades var den välmeriterade Detroit Red Wings-backen Mike Green. En spelare och person som Marcus Paulsson uppskattar. 

– Vi spelade i samma lag och man visste på något sätt att han skulle bli så bra som han blev. Jag tänkte inte på det just då, men så här i efterhand förstod jag det. En jättesnäll, supertrevlig och fantastiskt ödmjuk kille. Jag önskar honom allt gott.
– Jag skickade Mike några bilder från det att jag harvade i allsvenskan. Då skickade han bilder på några Ferraris han köpt (skratt). Vi tog lite annorlunda vägar.

Marcus Paulssons pappa Gary är stor profil hemma i Mörrum. Enligt eliteprospects.com gjorde han 16 säsonger i GoIS A-lag.
  
– Det var ett tag sedan nu, men han klassas som ikon där. Jag kommer knappt ihåg då han spelade. Däremot kommer alla andra ihåg honom.
– Paulsson-släkten är ganska känd i Mörrum som är ganska litet. Farsan kör sopbil så han känner allt och alla i Mörrum och Karlshamn. Dessutom är min farbror vaktmästare på Jösserinken och har varit så i 40 år. 

Innebar det här att det nu blev en extra press på dig då du inför den här säsongen återvände hem till Mörrum?
– Klart att det var press på mig. Jag hade superhöga krav på mig då jag kom hem. Det var också anledningen till att jag inte trappade ner. Jag har tränat lika hårt den här säsongen precis som jag gjort alla andra.

Varför valde du Mörrum och Hockeyettan inför den här säsongen?

– Jag ville hjälpa Mörrum. Samtidigt ville jag visa alla runt omkring, vänner som jag växt upp med och träffat varje dag på hallen, vad jag kan. Det känns som jag gjort det och det verkar som folk är nöjda med vad de har fått se. Det här var viktigt för mig att göra innan jag blev för dålig, säger Paulsson som gjorde 22 mål och 40 poäng på 28 matcher i Hockeyettan.
– På försäsongen underskattade jag ettan lite. Jag fick tänka om ganska snabbt. I början åkte jag lite på halvfart och trodde att det skulle gå lättare än vad det gjorde. Sedan insåg jag att jag kommer bli hårt tagen, vilket jag blev redan på försäsongen. Redan då var de på mig lite grann så jag tänkte ”nu får jag växla upp lite grann”.

– Sedan körde jag för fullt i varje match samtidigt som jag kände mig viktig för laget och jag försökte inte slå av på takten någon gång. 

Marcus Paulsson i Malmös färger 2006.Foto: Bildbyrån/Lennart Månsson

"SHIT, HÄR FINNS DET EN MÖJLIGHET"

Innan Henrik Evertsson från Växjö ringde dig fanns det då någon tanke hos dig att återvända till SHL?

– Nej, egentligen inte. 

Hur gick tankarna då han ringde?

– Då började tankarna väckas till liv. Jag tänkte: ”Shit, här kanske det finns en möjlighet och vad roligt det skulle vara”.
– Det första jag gjorde var att fråga barnen och min fru innan jag ens funderade på vad jag skulle svara. ”vad säger ni?” Klart att de ville att jag skulle tacka ja och barnen blev jätteglada.
– Jag känner en stolthet över att de får se mig spela i SHL. Klart att jag i dag inte är som då jag var som bäst, men jag hänger med i alla fall.

När du växte upp hemma i Mörrum kunde du en tänka tanken att en dag spela i SHL med Växjö eller spela SHL-match mot Oskarshamn?

– Nej, det kunde jag inte. SHL är riktigt bra och man får ta vara på dom få chanser man får i matcherna. 

Hur har du upplevt första tiden i Växjö?
– Det började bra. Sedan har vi haft problem med att vi har tagit många utvisningar och då släppt in mål i boxplay. Vårt boxplay har inte varit dåligt utan jag tycker mer att vi haft oflyt. Vi har jättebra spelare defensivt och som täcker skott med alla kroppsdelar. När vi håller oss på banan och spelar fem mot fem är vi ett bra lag. 

Foto: Bildbyrån/Jonas Ljungdahl

"INGA STÖRRE KRAV PÅ MIG SJÄLV"

Det är väldigt ojämnt spel från Växjös spel i matcherna. Allt från att laget ser ut som ett lag för en SM-final till ett lag som ser nästintill kvaldarriga ut, har ni pratat mycket om det här?

– Klart att när laget har haft en upp och ner säsongen blir såklart självförtroendet lite sådär i hela laget. 

Hur ser du på din egen insats så här långt?

– Jag sätter inga större krav på mig själv utan försöker njuta av varje sekund, vilket jag också gör. Jag tycker det är skitkul. Samtidigt vill jag verkligen vinna och bryr mig väldigt mycket.
– Jag försöker göra det jag är bra på. Jag har fortfarande farten i mig och är stark på pucken samtidigt som jag försöker gå in och gröta lite.

Vad krävs det om ni ska ta en slutspelsplats och kanske ta er en bit där också?

– Vi har potentialen i laget. Det handlar om att hitta det där med att få det att släppa lite. Nu slog vi Oskarshamn idag (läs: lördag). Hoppas vi kan ta några trepoängare i rad så vi får självförtroendet in i gruppen igen. Sedan gäller det att rida på den vågen för lag till det har vi. 

Du har skrivit kontrakt säsongen ut, hur går tankarna framåt?

– Det tänker jag inte på alls, avslutar Marcus Paulsson.