Lördagsintervjun med Pär Arlbrandt: ”Jag ville inte ha ett långt kontrakt”

Pär Arlbrandt jagade medvetet ett kortare kontrakt när han valde att vända hem till Sverige efter sin sejour i Schweiz. I en stor intervju med hockeysverige.se berättar han bland annat om det.
– Jag skulle skämmas om jag satt på ett långt kontrakt och det visade sig att jag inte hängde med längre, säger Pär Arlbrandt.

Han har återvänt till moderklubben HV71, men inte riktigt till hemstaden Jönköping på riktigt ännu. Det handlar så klart om Pär Arlbrandt, spelaren som blev SHL:s poängkung med ganska god marginal senast han spelade en hel säsong i ligan.

Han må spela i HV71, men han bor fortfarande kvar i Linköping, där hans familj – fru och tre barn – även bodde kvar under hans tid i schweiziska Biel.
– Jag har en lägenhet i Jönköping som jag kan övernatta i, så det blir att jag kanske åker hem till Linköping tre dagar i veckan eller så. Det tar ju bara en timme, så det är ingen fara. Men vi trivs bra här, bor i ett bra område och äldsta tjejen går i skolan här, så vi ville inte bryta upp det, säger Pär Arlbrandt till hockeysverige.se.

I januari återvände han till Sverige efter nära två säsonger i Schweiz. Det blev bara ett kontrakt över säsongen ut, plus ett år till. Detta trots att han är 33 år och med en relativt färsk poängligatitel från SHL och en rad starka SHL-säsonger i bagaget med fördel borde hade kunnat hitta ett längre avtal än så och mer eller mindre få ett bra kontrakt för resten av karriären.
– Jag ville inte ha ett långt kontrakt.

Han gillar moroten att behöva leverera för att få nya kontrakt. Slippa riskerna i den mättnad som möjligen kan infinna sig när man just skrivit ett längre kontrakt.
– Sen vill man ju känna att man hänger med också. Jag skulle skämmas om jag satt på ett långt kontrakt och det visade sig att jag inte längre hängde med.

– Sen vet jag inte om HV var så sugna på ett långt kontrakt heller. De har ju haft en del längre kontrakt med spelare som gått sönder.

Är du orolig för att inte hänga med längre?
– Nja, jag vet ju vad jag kan. Men jag märker ju att det skiljer en del i tempo på bara några år. Det är många yngre spelare, sen kanske press-spelet spelar in, men det känns som man får mindre tid med pucken nu jämfört med för sex-sju år sedan.

– Sen måste man ju vara ärlig mot sig själv. Jag och Niklas Olausson satt en gång och räknade igenom hur många 82:or som spelar i SHL och vi kom fram till att det nog bara är tio-elva stycken. Så vad man än känner själv, så kommer ju slutet närmare.

Och apropå åldern, så är Pär Arlbrandt numera helt plötsligt veteran i sitt lag. För första gången i sin karriär. Han och Teemu Laine är de två äldsta spelarna i klubben, båda fyller 34 under 2016 även om Laine är några månader äldre så är det klar veteranstämpel på Arlbrandt.
– Det är en rätt konstig känsla, faktiskt. Men det känns som snittåldern i SHL sjunker, även om jag inte har någon fakta på det. Men framförallt i HV så har vi ju väldigt många yngre spelare nu.

Blir din roll annorlunda nu med det i åtanke jämfört med tidigare?
– Lite annorlunda blir det ju. Jag försöker dela med mig av tips och erfarenheter mer nu. Vi har många spelare som är lovande och det är kul att kunna komma med tips.

Lagom till den nya säsongen har Arlbrandt fått tillbaka sitt gamla tröjnummer 40, som varit hans trademark sedan 2004. Även om numret inte betyder speciellt mycket för honom i sig, så var det upptaget av Erik Ersberg när han återvände till HV71.
– Numret i sig betyder väl inte så mycket mer än att man är van vid det. Jag hade egentligen nummer 20 förr, men när jag kom till Rögle hade Pelle Svensson det, så det var inte direkt läge att börja tjafsa om nummer. Jag tror jag hade 41 först en säsong innan jag tog 40, sen har det hängt med sedan dess.

En ung Pär Arlbrandt 2002 med nummer 20.

HV71 gick på is i onsdags och har, av förklarliga skäl, inte hunnit träna ihop sig speciellt länge på is. Men initialt har Arlbrandt matchats med Ted Brithén och Christoffer Törngren. I slutet av fjolårets säsong var det Simon Önerud som var tredjelänk istället för Törngren.
– Törngren tror jag kan få ett genombrott i vinter. Han har en del likheter med Simon Hjalmarsson. Ganska liten och tanig, men vinner mycket närkamper och sliter på oerhört mycket. Honom tror jag mycket på.

Bortsett från den där SSK-säsongen tycks du snabbt ha hittat bra kemi med spelare i varenda klubb du har spelat i. Är du lätt att hitta kemi tillsammans med?
– Oj… Om man nu får prata gott om sig själv så får jag nog säga att jag är det. Jag är nog ganska lätt att spela med. Det hoppas jag i alla fall.

Känner du dig som en stjärna?
– Nej, det kan jag inte påstå att jag gör. Jag tycker att det finns många som är betydligt större stjärnor.

Kan faktumet att du inte varit speciellt lyckad i Tre Kronor bidra till den känslan?
– Det tror jag absolut att det kan göra. Jag ska inte sticka under stolen med att jag väldigt gärna hade velat spela ett VM. Det var nära en gång, när jag var med som reserv och satt på läktaren.

HV71 har åkt ut i kvartsfinal sex år i rad, långt, långt under den nivå som folk har som krav på klubben. Men Arlbrandt tror att det kommer att bli ändring på det under säsongen som kommer.
– Det är jag övertygad om, säger han och utvecklar sitt resonemang vidare:

– Jag tror det är längesedan HV hade en så stor del av truppen samlad hela försäsongen. Det är bara Abbott och Reese (den nyligen värvade backen) som inte varit med. Jag tror att det är viktigare än folk tror att ha alla samlade. Att få ihop dynamiken.

– Jag tycker att vi redan nu, de tre första träningarna vi haft här nu i veckan, har haft högre tempo än träningarna hade när jag kom i januari.

HV71 sitter på många unga talanger i junioråldern, men också en del spelare som blivit seniorer nu eller för något år sedan och har potential att gå fram ytterligare kliv.
– Vi har ett riktigt spännande lag. Många unga, lovande spelare. Lias Andersson har ju inte varit med och tränat nu eftersom han är iväg med juniorlandslaget, men han är riktigt bra. Jag fick en chock när jag hörde att han var 98:a. Han är så ödmjuk och lyhörd vid sidan av isen.

– Sen hade Filip Sandberg en grym utveckling förra året och kan gå fram mer. Sen tror jag mycket på Lawrence Pilut och Niklas Hansson.

Det finns en del saker som sticker ut lite extra när det kommer till Pär Arlbrandt. Dels är han de fyra senaste säsongernas bästa poängplockare i SHL – trots att han bara spelat i princip två säsonger i ligan. Sedan han flyttade till Luleå 2009 är han också ligans bästa poängplockare fram till idag.

Han är också den enda spelare som gjort över 70 poäng i både HockeyAllsvenskan och SHL under enskilda säsonger.
– Det är ju rätt häftigt när man ser det så där, men samtidigt är det svårt att ta in, säger Arlbrandt när han får diverse siffernörderi kastat mot sig.

Pär Arlbrandt i SSK:s dress.

Men den där SHL-karriären, som inte kom igång på allvar förrän säsongen han fyllde 26, var nog inte speciellt långt ifrån att aldrig bli av. När han efter en kanonsäsong i Rögle 06/07 fick en ny efterlängtad SHL-chans med Södertälje funkade det inte alls och det hade kunnat ta slut där och då.
– Jag hade inga planer på att ge upp hockeyn i sig efter det, men jag gav nog mer eller mindre upp hoppet om att lyckas i SHL då.

Då hade han misslyckats i både HV71 och Södertälje som senior och kände kanske inte att det var speciellt sannolikt att få en tredje chans och han hade kunnat komma att bli bortglömd svensk i Österrike i den vevan. Han lånades ut till Klagenfurt av Södertälje under säsongsavslutningen, och kunde mycket väl ha blivit kvar där. Men slumpen ville annat.
– Jag trives väldigt bra i Klagenfurt, och klubben ville behålla mig och jag var inställd på att bli kvar. Men sen när vi åkte ut direkt i slutspelet så fick tränaren sparken och de gjorde om i organisationen och då var jag inte intressant längre. Det klart man funderat ibland på vad som hänt om jag hade stannat kvar där. Det hade inte varit lätt att ta sig till SHL därifrån, speciellt inte med tanke på att jag hade misslyckats i två klubbar redan.

Istället blev det Västerås och en mäktig 77-poängssäsong och radarparbildning med Niklas Olausson, vilket ledde till ett kontrakt för båda två med Luleå och en snabb ny chans i SHL.
– Jag hade tur som fick komma till Västerås just när jag kom dit och sen fick chansen med Niklas i Luleå. De hade Roger Rönnberg och Roger Kyrö som tränare den säsongen och gav oss verkligen chansen, även när det gick lite knackigt i början. Jag har verkligen dem att tacka för mycket.

Arlbrandt berättar att han ändrade om en del i sitt sätt att vara runt 25-årsåldern, och att det i sin tur hjälpte honom att lyckas efter misslyckandet i Södertälje.
– Jag var ju betydligt latare då med allt med träning och allt runt omkring med maten och så där. Jag klarade mig bra på talang upp till Allsvenskan, men inte längre än så. Sen tog det väl längre tid än för många andra att inse det.