“Jag fastnade lite i min utveckling”

– Jag har inte utvecklats så mycket som jag hade hoppats på, säger han till hockeysverige.se.

Han har vunnit ett SM-guld, spelat JVM, och har varit ordinarie i Växjö i närmare fyra säsonger. Med 181 SHL-matcher i bagaget är han mer rutinerad än de flesta andra 21-åringar. Trots det var det länge osäkert om Philadelphia Flyers, som valde honom i femterundan av 2016 års draft, skulle sajna Linus Högberg.

NHL-klubbarna har ensamrätt på sina tingade spelare i fyra år efter det att draften ägt rum. Vid månadsskiftet maj/juni skulle de förlora rättigheterna till backtalangen, om de inte sajnat honom på ett avtal tills dess. 

Men under det sista dygnet kom parterna till sist överens.

– Det var väldigt mycket snack innan och det var i princip klart ett tag. Det var bara de sista detaljerna som skulle redas ut. Jag var inte jättenervös eller orolig att det inte skulle bli något, avslöjar Högberg dock för hockeysverige.se.

Linus Högberg lämnar Växjö.Bildbyrån

Men även om det inte hade blivit något med Philadelphia hade stockholmaren bestämt sig för att lämna Växjö, som varit hans hemstad de senaste sex åren. Det var dags att se något nytt, för att kunna ta fortsatta steg i hans utveckling som hockeyspelare.

“INTE NÅTT MIN MAXIMALA UTVECKLING”

– Det kändes som att det skulle vara mitt sista år där. Jag fastnade lite i min utveckling, tycker jag. Även om jag tycker min säsong var helt okej, det är alltid svårt att vara bra när inte laget var bra, och även om jag har tagit små kliv och blivit lite bättre för varje säsong, så känns det inte som att jag nått min maximala utveckling. Jag har inte utvecklats så mycket som jag hade hoppats på.

Vad tror du det beror på?

– Jag vet inte riktigt. Det är en svår fråga. Man gör ju alltid sitt bästa, men det är inte alltid det klaffar. Ibland behöver man ett miljöombyte bara, och få sätta upp lite nya mål. Men jag vill också säga att jag hade en riktigt bra tid i Växjö, med SM-guld och allt.

Han har, som han var inne på, tagit små steg för varje säsong. Poängmässigt har steget gått från fyra till sex, till tio och sedermera till 14. Istiden har gått från drygt nio minuter per match till drygt 14, och de två senaste säsongerna har han snittat 17:10 och 17:31 per match. 

Linus Högberg tränar alltjämt med Lakers. Om ett par veckor går flyttlasset dock hem till Stockholm, där han kommer vara innan det stora äventyret i Nordamerika tar sin början för backen. Det är dock inte första gången han åker över och bekantar sig med Philadelphia Flyers organisation. Redan för ett år sedan var han och David Bernhardt över och tränade med Lehigh Valley Phantoms, som är klubbens AHL-lag.

– Vi var över någon vecka när de spelade sina sista matcher för säsongen. Det känns som att det kan vara en liten fördel att jag redan har varit där. Jag har fått en liten inblick och har ett litet hum om hur de har det, och så vet jag var man ska bosätta sig och sådana saker.

"DE HAR MÅNGA BRA UNGA SPELARE"

En annan fördel Linus Högberg har är rutinen. I många fall har spelarna som skriver NHL-kontrakt gjort en, eller kanske två, säsonger i SHL. Högberg har som sagt närmare fyra.

– Det tror jag absolut kommer göra stor nytta för mig. Jag har gjort tre, fyra säsonger i Växjös A-lag och har fått känna på seniorhockeyn på riktigt - och jag har fått spela många matcher. Det tror jag kommer vara en stor fördel för mig.

Jubel i Växjötröjan.Bildbyrå

Nu när NHL-kontraktet är påskrivet har han dessutom på allvar börjat våga drömma om att en gång spela i ishockeyns absoluta finrum.

– Det är inte jättelångt bort nu, så det är det jag strävar mot såklart. Det är bara att göra allting som krävs, och räcker inte det får man pusha på ännu mer helt enkelt. De har väldigt många bra unga spelare i klubben och har tagit upp många till NHL också, så det är hård konkurrens. Men det gör som sagt bara att man vill köra ännu hårdare.

"JÄVLIGT TUFF SÄSONG"

Det går knappast att skriva en hockeytext i dessa dagar, utan att nämna den pågående pandemin. NHL-säsongen är pausad och AHL-säsongen ställdes in. När nästa säsong börjar vet ingen, eftersom NHL-planerar att spela ända in i oktober eller till och med november om det krävs.

I Sverige ställdes slutspelet som bekant in, och det blev förstås en käftsmäll för Växjö Lakers som var ett av de tio lagen som skulle spela om guldet.

– Det var väldigt tråkigt såklart. Jag hade sett fram emot att få spela slutspelet, det är ju därför man spelar hela grundserien. Nu fick vi inte avgöra vilka som är bäst i Sverige, och det känns tungt.

Slutspelet var också Växjös chans att ta revansch efter en annars ganska miserabel säsong. Länge höll de till i den absoluta botten och till sist blev det en svag tiondeplats för storklubben.

– Vi hade en jävligt tuff säsong. Vi började väl rekorddåligt, typ. Det känns som att vi repade oss i december och hade en bra period, innan det blev lite sämre på slutet. Sen avbröts ju allt, och det var väldigt snopet. Det var en ganska dålig säsong, helt enkelt.

Går det att peka på varför det blev så?

– Jag tror att det som hände i början tog mycket på självförtoendet. Vi vågade inte spela ut. Det blev jäkligt tufft. Alla trodde vi skulle bli topp-fyra, och sen blev det snarare en kamp för att undvika kvalet i stället.

Men när Linus Högberg nu lämnar Småland för ett äventyr på andra sidan Atlanten ser han den här säsongens prövningar som en nyttig erfarenhet.

– Det var ett lärorikt år både för mig och föreningen. Jag får försöka se det positivt. Jag åker över och har lite mer under bältet, konstaterar den tidigare Växjöbacken.