Linköping: Trygghet och stabilitet – trots bristen på kontinuitet

Ny tränare, nya nordamerikaner, ny lagkapten och en rätt färsk general manager. Alla förändringar gör Linköping till ett av de mer svårbedömda lagen inför årets säsong. Trots det finns det en stabilitet i klubben som skapar trygghet. Det här är ett slutspelslag – och kanske lite mer därtill.

IN OCH UT

Nyförvärv: Chad Billins, b, Luleå, Jakob Lilja, fw, Rögle, Niklas Fogström, fw, Luleå, Niklas Persson, fw, Rapperswil, Andrew Gordon, fw, Lehigh Valley, Garret Roe, fw, Genéve-Servette, Rhett Rakhshani, fw, Växjö, Nick Sörensen, fw, Skellefteå.
Förluster: Magnus Johansson, b, slutat, Mattias Bäckman, b, Dallas, Jeff Taffe, fw, Neftechimik Niznjekamsk, Jonas Almtorp, fw, klubblös, Oscar Sundh, fw, HV71, Jacob Micflikier, fw, Luleå, Mattias Sjögren, fw, Ak Bars Kazan, Johannes Salmonsson, fw, Köln, Kent McDonell, fw, Malmö, Jakub Vrána, fw, Washington, Erik Källgren, mv, Oskarshamn (lån), Jacob Johansson, mv, Mora (lån).

Daniel Rahimi
Fysisk försvarsgeneral som funnit en utmärkt kemi med Jonas Junland. Tillsammans utgör de sannolikt SHL:s bästa backpar. Gjorde den bästa säsongen i karriären i fjol. En mindre lyckad VM-turnering förstörde sannolikt chanserna att få ett envägskontrakt i NHL, men vid 28 års ålder har Rahimi just kommit in i den bästa fasen av sin karriär. Tävlar alltid på isen och är troligtvis en av spelarna i SHL som tacklar allra hårdast.

Jonas Junland
En av SHL:s bästa och mest kompletta backar förra säsongen. Bidrar offensivt samtidigt som han har blivit en mycket mer habil back i defensiven på senare år. Hade Junland haft lite mer kräm i skridskoåkningen hade han antagligen varit NHL-spelare vid det här laget. Egen produkt som har växt ut till en ledare, antagligen ännu mer så nu efter Magnus Johanssons avsked.

Niklas Persson
Den stora ledargestalten är tillbaka i svensk hockey. För Linköping kunde hans återkomst inte ha varit bättre tajmad då det uppstår ett hål i ledarskapet efter Magnus Johansson. Stabil tvåvägscenter som fortfarande har förmågan att producera framåt. Kan med fördel användas i alla situationer på isen.

Broc Little
Vann SHL:s målliga i fjol och nosade på den häftiga 30-målsgränsen. Kan Broc Little göra över 25 mål igen vore det en stor bonus för LHC. I fjol låg hans effektivitet på 18,3 procent. Det är väldigt högt, till och med för en beprövad målskytt. Irrationell spelare med bra fart, fina händer och ett vasst skott.

Lagets poängkung:
Andrew Gordon
LHC behöver spets efter tappen av fjolårets radarpar Jeff Taffe och Jacob Micfliker. Andrew Gordon är främst spelaren som förväntas leverera av de nya spelarna. En ärlig, hårt jobbade forward med bra fart och fina skills. På många sätt en typisk LHC-värvning. Kommer antagligen inte att göra lika många poäng som Taffe, men ändå vara en ledande offensiv spelare – och förhoppningsvis prestera mycket bättre i slutspelet än sin föregångare.

Gustav Forsling
JVM-succén mattades av en handledsskada som förstörde hela våren och sommaren. Forsling tycks ändå ha tagit ett kliv i sommar eftersom hans försäsong har varit mycket stark med fina prestationer både i Champions Hockey League och juniorlandslaget. Har ett dräpande direktskott som LHC kommer att få stor nytta av i sitt sedvanligt starka powerplay, Behöver kliva fram i ett ungt försvar för att lätta på pressen på Junland/Rahimi och nye Chad Billins.

HOCKEYSVERIGES PROGNOS

Det har skett en hel del förändringar i Linköping efter vårens semifinalförlust mot Skellefteå. Flera av lagets ledande spelare – Magnus Johansson, Mattias Sjögren, Jeff Taffe och Jacob Micflikier – lämnade klubben tillsammans med mångårige tränaren Roger Melin. Ersättarna är i flera fall oskrivna kort på svensk is, men trots det finns det en trygghet i organisationen Linköping som gör att man fortfarande bör betecknas som ett lag för övre halvan av tabellen. Niklas Perssons återkomst utstrålar trygghet och det finns outnyttjad potential i många yngre spelare, inte minst målvakten Marcus Högberg som har stor genombrottspotential om han kan hitta en jämnare nivå i sitt spel. På tränarsidan känns Dan Tangnes som en frisk fläkt, en ung men ändå erfaren coach som säkerligen har lärt sig en hel del av den omtumlande sejouren som huvudtränare i Rögle. Nu har han dessutom ett betydligt bättre lag att laborera med än vad som var fallet i Ängelholm. LHC känns för mig som ett stabilt slutspelslag med förutsättningar att gå så långt som till semifinal. Dessvärre är avståndet upp till guldfavoriterna lite för långt för att hoppas på mer än så.