Lade av som 29-åring – nu gör tidigare SHL-backen karriär som agent

Redan som 29-åring lade han av med ishockeyn, efter en minst sagt brokig karriär. Nu gör Nils Bäckström i stället karriär som agent.
– Min drivkraft är att få killar att uppnå sin fulla potential, säger han i en lång intervju med hockeysverige.se.

Nils Bäckströms karriär liknar inte många andras. Efter att ha kommit upp i Djurgården tog han klivet till USA för collegespel i Alaska, och efter fyra år där väntade spel i den finska högstaligan. Därefter hamnade Bäckström i SHL där det blev spel i Timrå och AIK, innan det blev en dryg säsong i den ryska andraligan. Därefter avslutades karriären med spel i HockeyAllsvenskan, för AIK. Man kan lugnt påstå att 32-åringens karriärresa var något brokig, och inte direkt spikrak.

För fem år sedan utsågs Nils Bäckström till den ryska andraligan, VHL:s, bästa back. Bara ett år senare var spelarkarriären över efter att han spelat för både Rubin Tiumen och AIK under den säsongen. Då var Bäckström bara 29 år gammal.
– Ska man vara ärlig så tror jag att jag blev lite lat efter det första året i Ryssland. Jag kände det själv, att jag kanske inte hade den bästa sommarträningen. Då hade jag inga problem att åka tillbaka till Tiumen igen, men däremot så… Ryssland är Ryssland. När resultaten uteblir för ett lag ändras deras inställning från en dag till en annan. Vi gick från att bara ha mig som import till att börja hårdsatsa och plocka in tre till. Sen blev jag skadad efter tio matcher och blev borta i tre månader. Då kunde jag se utveckligen laget hade. De hade egentligen sparkat alla andra importer och alla bra spelare. Då hade jag ingen större lust att vara kvar.
– Då vände jag tillbaka till AIK men jag var såklart inte i min bästa form då eftersom jag varit skadad så länge. Jag försökte mitt bästa men det funkade inte riktigt. Det här var ju den säsongen AIK fick kvala sig kvar för att inte åka ned i Ettan.

LADE AV EFTER SKADEPROBLEMEN

Säsongen 14/15 blev alltså backens sista.
– Jag hade lite skador. Jag skulle eventuellt operera en höft en gång till, och en axel. Då kände man väl att det skulle bli svårt att få något erbjudande. Sen var det väl också si och så med motivationen också, eftersom jag hade opererats för och visste hur jobbigt det kunde vara att kämpa sig tillbaka. Motivationen fanns inte där länge och om jag inte kan satsa på något helhjärtat så kan jag lika gärna skita i det. Då är det bättre att vara ärlig mot sig själv och inse att det här inte är din grej längre, haha.
– Med den säsongen jag hade i bagageluckan, och med eventuella operationer och min egen prestation så…Det påverkade mitt marknadsvärde såklart. Det var många bitar som gick ihop som gjorde att man kom fram till att det inte var lämpligt att fortsätta spela längre.
– Innan dess hade jag motivationen. Jag opererade mig efter mitt första år i Finland, då opererade jag ena höften och ena axeln. Efter det spenderade jag åtta timmar per dag i gymmet, egentligen. Sen riskerade jag samma sak igen, och skulle tvingas till samma utmaning. Skillnaden var att första gången var jag 24 år, nästa gång var jag 29. Jag förstod att jag inte skulle bli bättre den här gången, haha. Det påverkade mig mycket. Det är klart att jag hade kunnat gnugga vidare i HockeyAllsvenskan några år till, men det hade jag ingen lust med när jag var 29.

Nils Bäckström lade av som ung. Foto: Bildbyrån

Hur var det att tvingas inse en sådan sak när du fortfarande var ung?
– Det är inte helt lätt. Det var ändå något jag sysslade med i 25 år av mitt liv. Det är inte så många med civila jobb som förstår eller tänker på att det här inte är en karriär som varar för evigt utan är väldigt tidsbegränsad. Du vet att du måste göra något annat men vet ine vad det är, så det är en omställning. Där är det nog ingen skillnad på om du spelat i Ettan eller i NHL. Det är svårt att landa ändå. Du har ätit, sovit och skitit hockey och sen finns den inte där längre.
– Det fanns några deppiga perioder då, det är inget att hymla om. För min del var det viktigt att man får fokus på något annat ganska fort. Vissa tycker det är skönt att kunna vara ledig efteråt och verkligen fungera på vad de vill göra. För mig var det bättre att kunna hoppa in i något nytt direkt och ha något annat att fokusera på.

HAR MÅNGA SHL-IMPORTER

Valet föll alltså på en karriär inom agentyrket. Kort efter spelarkarriären säkrade Nils Bäckström upp ett nytt jobb inom ishockeyn.
– Jag vet inte om jag egentligen ens visste att jag var klar som spelare ändå, men jag kände som sagt att karriären inte gick åt rätt håll, och då blev jag kontaktad av det som är mina nuvarande kolleger. De ville se om jag tyckte det här skulle vara intressant. Jag hade haft ett intresse av agentbiten redan innan och ville jobba kvar inom hockeyn på ett eller annat sätt.
– Jag hade ju haft erfarenheter av agenter under min karriär, så när jag träffade mina kolleger blev det som en arbetsintervju både för mig och för dom. De ville se hur jag kände och jag ville se hur de jobbade. Våra idéer stämde överens väldigt bra så jag hoppade på i princip direkt. Nu har jag jobbat som agent i fyra år och de har gått ganska snabbt, de åren.
– Jag började inte från ”grunden” heller liksom, jag började inte från scratch med att ta många yngre spelare som skulle bli bra på sikt, utan jag har ganska många importspelare i SHL exempelvis. Jag har tvingats växa snabbt, haha.

Har du en fördel av att ha spelat själv, i många olika ligor och länder?
– Jag tror att alla kunskaper och upplevelser, och erfarenheter, är en tillgång. Ser jag till min egen karriär så har jag exempelvis bevis på hur du inte ska göra så det kan jag säga till en spelare. Sen är det såklart enklare att agera rådgivare om du suttit i den sitsen själv, säger Nils Bäckström och konstaterar:
– Men alla bra spelare blir inte bra agenter.

”FÖRHANDLINGAR ÄR GANSKA ENKLA”

Utifrån sett tror många att det som agent bara handlar om att leta klubbar åt dina spelare, och ge dem så bra avtal som möjligt. Men det är en förskönad bild av verkligheten, menar den tidigare SHL-backen.
– Förhandlingar är ganska enkla, framför allt i Sverige. Du har alltid en hyfsad koll vad marknadsvärdet ligger på, hur förhandlingsläget är oh vilken hävstång man har. Jag kanske använder fem procent av min tid till det. Resten går mer åt till utveckling av spelare.
– Min drivkraft är att få killarna att uppnå sin fulla potential, och även känna att jag ger den bästa rådgivningen så att de får så bra stöd som möjligt. Det är ingenting som ger snabb avkastning utan det är något du ser på sikt. Det kan dröja fem år innan du ser om du gjort ett bra jobb eller inte. Det handlar om att behålla en hög närvaro, se matcher, prata med killarna och få en bra relation med dem så att du vet hur du ska göra i en viss situation. Och jag kan säga som så att det redan efter fyra år är få situationer jag inte sett. Det handlar om att veta hur du ska agera mot en viss spelare.

Foto: Bildbyrån

Just den biten är den stora utmaningen agentyrket med dagens spelare, menar Nils Bäckström. I takt med att agenterna blir fler ökar också konkurrensen, vilket ställer högre krav på att agenterna just upprätthåller bra relationer med spelarna.
– Det är svårare med dagens generation än det varit förut. Det är lätt att klappa en spelare på axeln när de gjort hattrick. Det är betydligt svårare att veta hur du ska göra när det inte går bra. Det är utmaningen nu när konkurrensen är så hög. Alla har positiva saker att bidra med men frågan är vad just den individuella spelaren behöver. Kollar du för 15 år sedan fanns det inte så många agenter, så de kunde sitta lugnare i båten. Då kontaktade agenterna spelarna när de var 17, 18 år och hade gjort någon A-lagsmatch, och nu skulle draftas. Nu går många agenter lägre ned i åldrarna, och eftersom det finns så många blir rekryteringen svårare. Man vet aldrig vad andra agenter säger i spelarmöten men för mig handlar det om att man ska visa en ärlig bild och få spelaren att förstå att den har flera år av stenhårt jobb framför sig innan man ens vet om den kommer bli en elitspelare. Den biten är svår, för du måste vara öppen och ärlig samtidigt som du vill att spelaren ska vara tillräckligt intresserad av dig som rådgivare.

”BLIR EN KONFLIKT MED MIG SJÄLV”

Är det positivt eller negativt att det är så mycket hårdare konkurrens inom verksamheten nu, än tidigare?
– Jag tror det är positivt. Då måste agenten hela tiden leverera och göra sitt bästa, så jag tror det är positivt för spelarna att det är som de är. Nu har de fler alternativ att hitta något som passar en själv.

Nils Bäckström blickar fram emot en fortsatt karriär som agent. Foto: Bildbyrån

Du har jobbat med det här i fyra år nu, men är fortfarande väldigt ung. Är det här det du vill göra när du blir ”stor”?
– (Skratt). Ja, jag känner att det är det här jag vill göra. Jag har haft folk som frågat om jag vill göra andra saker inom hockey men om vi tar tränaryrket så är det inte min grej. När jag kollar på hockey kollar jag inte på hur de spelar styrspel utan jag kollar på ren individnivå hur spelarna ska bli bättre. Där kan jag se en skillnad på hur vi agerar här mot hur de gör i Nordamerika. Här är vi fruktansvärt bra på att utbilda och utveckla spelarna i spelet och få dem taktiskt skickliga. Men vi är dåliga på att utveckla rent individuella saker. Det är allt från småsaker som hur man agerar i kampsituationer vid sargerna, till andra smågrejer.
– Sportchefsyrket? Absolut, men jag brukar säga att det enda du vet som tränare eller sportchef är att du kommer få sparken, haha! Det är det enda om är säkert. Sen ser jag det som att jag som agent får vara på spelarens sida. Jag ser alltid hans intresse. Det är inte alltid du gör samma sak i en klubb. Mitt tankesätt skiljer sig lite mot de som jobbar i klubbarna där. Så jag har svårt att se mig kliva över på den andra sidan.
– På något sätt blir det en konflikt med mig själv då. Jobbar du i ett lag ska du ta hand om 25 spelare och det är svårt att ge alla den uppmärksamhet som krävs, det har jag förståelse för.

”DET ÄR RÖRIGT”

Trots att Nils Bäckström säger att just förhandlingsbiten tar upp en liten tid av hans jobb hymlar han inte med att det är en hektisk tid att vara agent nu.
– Det är rörigt, haha! Jag spenderar mycket tid i telefon just nu. Det är ju lite av en högsäsong för agenter även om man kan konstatera att hockeyn har gått över mer till en året runt-sport. Du hanterar bara olika saker under olika delar av året. Nu är det mycket förhandlingar och diskussioner med klubbar men annars pågår det här yrket året om. Det är vad man gör det till.

Nu när du jobbat med det här i fyra år – vad minns du som höjdpunkterna från din egen spelarkarriär?
– Svår fråga. Jag hade ju en ganska lustig karriär som tog många olika vägar. Men jag är väldigt nöjd att jag tog beslutet att spela på college. Det var en fantastisk tid där, och jag träffade min fru då också, samtidigt som man fick en bra utbildning. Du knyter band till personer där på ett annat sätt än i ett vanligt hockeylag. Du är med de andra i laget ”24/7”. Alla är i samma sits med hockeyn och skolan så det är väldigt spännande.
– Den korta tiden med AIK i SHL var också en rolig tid i mitt liv. En kort men häftig tid. Och det första året i Ryssland där vi gick till final var också häftigt även om det bara var i andraligan. Hockeyn är så stor där, så det var också en cool upplevelse, avslutar Nils Bäckström.