Jörgen Lindgrens svar på kritiken: ”Vi är inte intresserade av att stänga ligan”

Efter den senaste veckornas hårda debatt kring SHL satte sig vd:n Jörgen Lindgren under lördagskvällen i C Mores studio för att gjuta olja på vågorna. Under en periodpaus bedyrade han att SHL inte är ute efter att stänga ligan.
– Vi har ett jättebra system med 14 lag, en fantastisk säsong med 52 omgångar och en möjlighet att spela sig och och spela sig ned, sade Lindgren.

LÄS ÄVEN: Nya protester från fansen i SHL-arenorna: ”Vill döda svensk hockey”

Det har stormat i Hockeysverige under inledningen av säsongen 2018/19. Anledningen till det är den oro som finns kring svensk ishockeys framtid och SHL:s påstådda agenda att försöka stänga ligan. Ett brev som SHL centralt skickade ut till ligaklubbarna publicerades av Expressen. Det innehöll uppgifter som tolkades som att ligan ville ”åsiktsregistrera” fans och ”censurera” banderoller.

Uppgifterna som kvällspressen matat ut de senaste veckorna har skapat ilska i supporterleden. Det har lett till flera protester från läktarhåll mot vad de ser som ett angrepp på den svenska hockeysjälen.

Under lördagskvällen gästade SHL:s vd Jörgen Lindgren C More-studion för att redogöra för ligans ståndpunkt. Med fanns också Mathias Norrå, vice ordförande i Brynäs support, som en röst för fansen.
– Jag förstår oron. Mycket grundar sig i den senaste veckans debatt, men jag ska deklarera det igen: vi är inte intresserade av att stänga ligan, sade Jörgen Lindgren i C More.
– Vi har ett jättebra system med 14 lag, en fantastisk säsong med 52 omgångar och en möjlighet att spela sig och och spela sig ned. Den dröm som finns i Hockeyallsvenskan men också i Hockeyettan att kunna spela sig uppåt, den drömmen ska man absolut aldrig ta bort. Den är otroligt viktig. Den dynamiken ska vi aldrig ta bort.

MEJLET – ETT MISSFÖRSTÅND?

Mejlet som Expressen publicerade förklarade Jörgen Lindgren som ett missförstånd. Det finns inga begränsningar eller censur för banderoller bortsett från det som anges i tävlingsbestämmelserna. Och vad gäller ”åsiktsregistreringen” handlar det om att lyssna på fansens åsikter, menar Lindgren.
– I grund och botten tror jag att, banderoller, de tittar vi på med jämna mellanrum. När det gäller att scanna av sociala medier är det ett sätt att lyssna, en form av omvärldsbevakning, vilket jag absolut inte tycker är konstigt att vi gör. När man befinner sig i det här läget kan det så klart bli oro, men det är inte alls frågan om det, utan handlar om att lägga örat mot rälsen och lyssna. Vad säger man? Hur ska vi agera i vissa frågor?

Mathias Norrå förklarade fansens oro och ilska med att det under de senaste åren blivit ett upptrissat läge till en följd av de uppgifter som kommit fram i media.
– Allt är en ganska lång historia som började för många år sedan med wild card-diskussionerna och arenakraven. Vissa supportrar läser in mer än andra i det här och de mest hängivna supportrarna går i gång på det här, sade han.

UTLOVAR BÄTTRE KOMMUNIKATION

Gällande kraven på arenorna och ekonomin för att spela, eller kanske till och med kvala till SHL, lägger Jörgen Lindgren ansvaret hos förbundet, men att de i första hand finns där för att säkra att klubbarna kan hantera det som krävs för att spela på sagd nivå.
– Licensbeslutet ligger hos svensk ishockey, det är förbundets beslut. Licenssystemet har funnits i väldigt många år och arenakravet har varit högre än det är i dag. Det diskuteras mellan oss, Hockeyallsvenskan, Hockeyettan och Svenska ishockeyförbundet tillsammans.
– Oavsett vilken liga man spelar i ska den klubben vara redo för den nivån. Det ska skapa en förutsättning för att leva på den nivån och verkligen se till att man har resurser att klara det.

Slutligen lovar Jörgen Lindgren en bättre dialog med fansen i framtiden. Han konstaterar att vissa klubbar varit bättre än andra på att nå fram med sitt budskap. Det gäller SHL centralt också.
– Det är det positiva som kommer ut ur det här, att det finns ett enormt engagemang för sina klubbar, hockeyn och SHL. Fram till i dag är det klubbarna som ska sköta dialogen och det har de varit jättetydliga med mot oss. De kan absolut det lokala bäst, men det är klart att vi behöver lyssna i den här frågan, det säger sig självt. Vi behöver se över kommunikationen för vi har uppenbarligen gått fel i vissa frågor. Då behöver vi gå tillbaka och fundera: hur ska vi kommunicera så att vi verkligen får ut det vi menar.

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: