Från arbetarklass till överklass

Ishockey och invandrare – del 2: Ekonomi

I dag kostar en ishockeyutrustning för en knattespelare cirka 2000 kronor. Deltagaravgiften i de flesta elitklubbarna är även den på flera tusen kronor per år. På bara ett par decennier har ishockeyn gått från arbetarklassens sport till att bli en överklassport.
– Det finns en del invandrare som lirar hockey i Norsborg och MB, men jag kan tänka mig att har du en invandrarbakgrund och växer upp i de fattigare områdena så är det nog många föräldrar som inte har råd, säger Djurgårdens tidigare målvakt Mark Owuya.

STOCKHOLM/JÖNKÖPING/KARLSTAD. Mark Owuya växte upp tillsammans med sin mamma – med rötter i Ryssland – och sina två bröder i Stockholmsförorterna Skärholmen och Hägersten. Pappan, som är från Uganda, hörs Mark bara med ”lite då och då”. De ekonomiska förhållandena under uppväxten var inte de bästa.
– Jag började tjata på min morsa som inte ville att jag skulle börja med hockey för hon visste ju att det var dyrt som fan. Jag fick ju tjata och tjata och tjata. Hon hade inte råd egentligen men hon har ställt upp som bara den.
– De flesta föräldrar i den situationen hade aldrig låtit sina barn lira hockey. Jag vet att det var nån annan snubbe som var med och spelade bandy som verkligen ville börja han med och de hade det ändå mycket bättre ställt än vad vi hade. Men hans mamma sa bara ”det är för dyrt” och sen var det ingen diskussion. Jag vet att det är jättemånga som det har varit så för.
– Min morsa har det inte heller något bra, hon har fortfarande massa skulder som ligger kvar än i dag, bland annat på grund av ishockeyn. Det var tack vare henne jag kunde börja spela, annars hade jag aldrig spelat hockey i dag.

”Synd att hockeyn är så dyr”
Men det var inte helt utan protester som Mark hamnade i hockeyvärlden.
– Min morsa ville hela tiden att jag skulle spela fotboll. Det uppmanade hon min andra brorsa också till. Sen min tredje brorsa spelade hockey ett tag men efter ett tag blev det för dyrt så han kunde helt enkelt inte fortsätta lira.

Timrås Yared Hagos håller med om att ekonomin är ett stort problem i att rekrytera ungdomar till ishockeyn.
– Det är dock inte bara ett invandrarproblem utan rent generellt är det för dyrt redan i väldigt ung ålder. Det är skridskor för 3000 och en klubba för 2000. Jag brukar ge bort mina klubbor faktiskt.
– Men men, det är marknadsvärde och det har jag inget med att göra, men det är synd att hockeyn är dyr i ung ålder, jättesynd. Jag tror det skärmar av många duktiga hockeyspelare, om man kunde komma på ett smart sätt att kombinera istid och utrustning och så, så att folk kan få testa på. Det behöver inte vara de bästa grejerna, det är såpass kul att spela ändå.

Utby: Jag har svårt att se att pengen sätter stopp
Dragan Umicevic berättar att han fick utrustning till skänks när han började spela.
– Farsan fick grejer av en kompis vars son också hade spelat. Det underlättade helt klart.

Brynäs ungdomsansvarige Stefan Utby menar att hajpen kring utrustning och vad man ska ha och inte ha har gjort att hockeyn blivit mer och mer av en överklassport.
– Nu vet jag inte vad det kostar i storstadsklubbarna men hos oss kostar medlemsavgiften i unga år 250 kronor för en hel säsong och den betalningen går att dela upp. Jag har svårt att se att den pengen sätter stopp. Utrustning kan man hyra för en deposition på 200 kronor. Vi försöker prata i termer som att det inte ska behöva vara så dyrt.
– Men det är klart, köper någon en klubba för 1500 kronor blir trycket att fler ska ha det. Sporten hockey behöver inte vara så dyr. Du kan köpa en klubba för 350 kronor som räcker I flera år. Men det är som med allt annat, till slut köper man en iPhone till sin 18-åring för det är det som ligger i tiden. Man går ju på det själv så det gör förstås hockeyföräldrarna också. Man köper saker som inte är nödvändiga när man kan få ett okej startkit för tusenlappen.

Överklassport – ett mål?
Material och medlemsavgift är bara en del av kostnaden. Bor man inte vägg i vägg med ishallen krävs det föräldrar som skjutsar till träningar och matcher flera gånger i veckan.
– Det är ju inte bara dyrt, det tar sån jävla tid att vara hockeyföräldrer. Det är ju som ett extrajobb, det är fascinerande med alla föräldrar som har barn som spelar hockey, de måste ju skjutsa som idioter, säger Mark Owuya och fortsätter:
– Till slut skaffade mamma bil och även det blev förstås en stor kostnad. Hon skjutsade både mig och min bror (Sebastian) och hade inget liv själv. Då tror jag att man som förälder i många fall väljer att spåra in sina barn på något annat.
– Lirar man fotboll, basket, innebandy är det ganska lätt att kombinera. Det är inte så mycket utrustning och är billigt och praktiskt. Du kan ta vilka dojor som helst och sen räcker det med att en kompis har en boll så kan man lira fotboll.

Owuya ställer sig också frågande till om klubbarna har något emot att hockeyn blir mer och mer av en överklassport.
– Jag tror inte de känner att de vinner något på att subventionera utrustning eller lägga fokus på ”fattigare” grupper i samhället. De tjänar fortfarande på att ha folk som har mycket pengar som är runt klubben och spelarna i laget. De kunde ha billigare medlemsavgift så att alla hade möjlighet att lira men det vinner ju inte klubben så mycket på. Någonstans är det i ekonomin allt brister, allt annat går att komma över, men har man inte pengar så har man inte, avslutar Owuya.

Text: Mårthen Bergman