Färjestads nya fystränare om att träna smartare, inte mer

Färjestad har fått en ny heltidsansvarig fystränare i Anders Holmberg. På cv:t står bland annat CrossFit- och tyngdlyftningscoach samt ägare av Karlstads största CrossFit-anläggning. Med anledning av den senaste beteckningen i raden av yrkestitlar – strenght and conditional coach – reste Hockeysverige.se till Karlstad för att ta sig ett litet snack med honom om nämnd roll.

KARLSTAD. (HOCKEYSVERIGE.SE)
Anders Holmberg har alltid varit intresserad av träning. I ungdomsåren spelade han hockey i Arvika HC och på 90-talet spelade han med fotbollslaget Hertzöga i division 1. Det var också då han började gå in mer på djupet av vad träning faktiskt är för någonting.

– Vid ett tillfälle, jag minns inte vilket, tränade vi ganska lite. I samband med det kom jag till insikt med att det var då jag som individ och vi som lag presterade allra bäst. Ännu tydligare blev det sen när jag la av och insåg att jag inte var så bra tränad som jag borde med tanke på hur mycket tid jag lagt ned på att göra just det: träna.

För ett par år sedan fick Anders Holmberg förfrågan om att ha hand om delar av Färjestads träning. Han tackade ja och var inledningsvis mest delaktig i den styrkerelaterade biten. Året därpå utökades hans roll och sedan försäsongen inför den säsong som pågår i skrivande stund är det han som haft helhetsansvaret.

Din typ av träning skiljer sig lite från den traditionella hockeyfysen. Berätta.
– Tidigare har det kretsat mycket kring mängdträning. Vad jag har gjort är att dra ned på volymen för att i stället träna mindre – men smartare. Mer är inte alltid bättre.

Han vill göra det lätt för oss utomstående att förstå och jämför det med att baka en kaka.
– Om du ska baka en kaka har du ett recept att följa och du följer det. Du kastar inte i en påse socker till bara för att det känns bra, för du vet att då kommer det inte att bli gott.
Han fortsätter:
– Många mäter hur mycket ett fyspass gett med hur mycket man svettats under det men så ser inte jag på det. Gör man något utan att identifiera varför är det lätt hänt att man ser det som ett ont måste. Därför har jag sorterat vad en hockeyspelare behöver och fokuserat mer på grenspecifik kondition. Behöver en hockeyspelare löpa för att träna kondition, till exempel.

Hur har ledare och spelare reagerat på detta?
– Eftersom vi tog bort mycket av den löpträning som länge varit en stor del av själva fysträningen var det många som blev fundersamma och undrade vad det var som höll på att hända. Som tur var adapterade många till träningstänket jag har när jag fick förklara och sammanfatta min syn på saken.

DET ÄR INTE ”IS” OCH ”FYS” – DET ÄR TRÄNING

Anders Holmberg tränar sedan många år tillbaka CrossFit, som är en växande träningsform han låtit FBK-killarna testa men som de inte riktigt nappade på.
– De tyckte att det var för många övningar som de inte var bekväma med. Det är dessutom tärande på knä- och handleder som man redan använder mycket som det är i hockey.

Fick du frångå din ursprungliga plan på grund av detta?
– Inte frångå men jag trodde kanske att CrossFit skulle vara mer kompletterande för sporten än vad det visat sig vara. Man kan lägga in moment av den typen av träning men det gäller att göra gränsen mellan CrossFit och hockeyfys tydlig. Den dagen en spelare slutar med hockey är CrossFit ett bra komplement men eftersom det handlar om en specifik sport handlar det också om att analysera den och ta fram ett träningsprogram efter behov.

Skräddarsyr du passen eller gör du en generell överblick?
– I den bästa av världar kan man gå ned på individnivå och anpassa träningen därefter men det blir ett så mastigt arbete när man har att göra med ett helt hockeylag. Just nu arbetar vi mer ”generellt” men ambitionen är att, i den mån det går, gå mer åt det individanpassade hållet.

– För det krävs ett system som stöder direktkommunikation utan att nödvändigtvis behöva ha sms-kontakt med samtliga spelare, något som börjar komma allt mer, fortsätter han.
Han ser ut att tänka efter.
– Men det finns aspekter även i den frågan. Hur mycket tid ska man lägga på en spelare som inte ska vara kvar i mer än ett år?

Hur ser det ut när du planerar ett pass?
– Jag har min planering. Jag pratar ihop mig med istränarna, som också har en planering. Sedan försöker vi att integrera med varandra. Vill de köra kondition får jag tänka till och vill jag att fokus ska ligga på styrka får istränarna anpassa sig efter det. Man pratar ofta i termerna ”is” och ”fys” men jag vill hävda att det är TRÄNING vi håller på med.

VILL GÖRA FYS TILL NÅGOT VÄRDEFULLT

Hur ofta gör ni tester?
– De flesta testerna äger rum under försäsongen och eftersom vi tränar bra hela tiden är man inte orolig under säsongens gång. Men vi gör lite stickprover då och då. Sådana lägger vi medvetet på en ganska låg nivå, så att man inte övertaxerar någonting. Det känns viktigare att vara lite hungrig. Vi genomför en del hopptester också, för att se hur mycket power det finns i benen. Tappar man explosiviteten förlorar man ju klippet i åkningen.

Hur får DU feedback, förutom synbar förbättring prestationsmässigt?
– Ibland kan det vara någon som säger rakt ut att någonting varit bra – eller tvärtom: att någonting inte fungerar. Annars ställer jag frågan. Det gäller att vara mottaglig för såväl positiv som negativ respons.
– Alla väger inte sina ord i guldskål, så det gäller att sålla bland surret och se till det faktiska problemet, skrattar han.
– Jag vill ha en öppen dialog och prata med spelarna om varför vi gör vad. En drivkraft för mig har varit att skapa förståelse för spelaren. För det krävs det att man är påläst och allierad med människor som kan komplettera med sin kunskap. Det är viktigt för mig att inte vara en tränare att likna vid en travkusk. Jag vill inte stå med piska, jag vill använda en mjukare ton.

Stämde din bild av hur du trodde att det här jobbet skulle vara överens med hur det faktiskt är?
– Jag tycker att det är lite annorlunda. Jag tror att jag hade en bild av någonting som var lite högre. Samtidigt är det väl där i stimulansen ligger, i att utmanas. Det är en förändringsprocess vi är inne i och sådant tar tid. Det kanske är mer under nästa år som vi kan skörda av det arbete vi gör i år.
– Därav mitt sätt att träna på. Fys har alltid varit något som ingen gillar och som man gör bara för att. Jag vill ändra på synen man har på fys och göra den till någonting värdefullt.

Men du skulle säga att du trivs med rollen?
– Absolut, det gör jag. Jag försöker att inte grotta ned mig i svagheter utan täppa igen de luckor jag har genom att inte bara göra saker för sakens skull. Jag identifierar varför jag gör dem. I träning måste man ha tilltro till processen, som aldrig är helt linjär, och ha tålamod. Där är man lite otålig ibland och vill ha snabbare resultat.