NHL-meriterad världsmästare – i kväll SHL-debuterar han som 29-åring: ”En nytändning”

Efter elva år utomlands är Erik Gustafsson tillbaka i Sverige. Den rutinerade backen är hemvärvad för att stabilisera Luleås defensiv. Och han ska göra det som en 29-årig SHL-debutant.
– Jag är så himla glad att jag är hemma igen, säger Gustafsson till hockeysverige.se.

LÄS ÄVEN: Så tror Uffe Bodin att det går för Luleå Hockey

STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)
Han har spelat i NHL, KHL, schweiziska ligan, vunnit VM-guld och deltagit i ett OS. Ändå är det först vid närmare 30 års ålder som Erik Gustafsson i kväll debuterar i SHL när Luleå Hockey tar emot Brynäs i Coop Norrbotten Arena.

Medelpadingen, uppvuxen i Kvissleby utanför Sundsvall, lämnade Sverige och Timrås juniorverksamhet för att spela collegehockey för elva år sedan. Han gjorde tre säsonger på Northern Michigan University innan han fick NHL-kontrakt med Philadelphia Flyers 2010. Under fyra säsonger spelade han 91 NHL-matcher och ytterligare 144 i AHL innan det blev en flytt till ryska Avangard Omsk 2014.

Fyra år och fyra säsonger i KHL och Schweiz senare är han slutligen hemma i Sverige igen. Att han spelar sin första SHL-match så här långt in i karriären är ganska anmärkningsvärt.
– Jo, det får man ändå säga. Det var faktiskt syrran som sa det, att det kan inte vara någon svensk som har debuterat som 29-åring efter att aldrig ha spelat seniorhockey här hemma först. Utan att ha koll, så är det någon så är det inte många, säger Gustafsson med ett leende när hockeysverige.se träffar honom.

SKREV FYRAÅRSKONTRAKT MED LULEÅ

Tankarna på att komma hem och spela i Sverige hade funnits ett tag, men varje gång det blev aktuellt dök det upp väldigt fina ekonomiska bud från andra ligor. Det gjorde att 29-åringen gjorde tre säsonger i KHL och en i Schweiz efter att ha lämnat Nordamerika 2014.
– När jag sajnade det senaste kontraktet med med Omsk (2016) sa jag till flickvännen att nu kör vi de här två åren och sedan får vi se, då kanske vi flyttar hem. Redan då var det en liten tanke. Sedan är det långt från tanke till beslut, men att det blev som det blev gjorde det så mycket enklare. I dag är jag så himla glad att jag gjorde det, berättar Gustafsson som skrev ett fyraårskontrakt med Luleå i maj.

Foto: Bildbyrån/Ola Westerberg

LÄS ÄVEN: Han är det bästa nyförvärvet i SHL inför säsongen 2018/19

RYSK MARDRÖM

Glädjen handlar inte bara om att slutligen få komma hem. Det handlar minst lika mycket om att få lämna Ryssland efter en säsong som var jobbig och slitsam. Första halvan på säsongen i Avangard Omsk var en mardröm.
– Utan att gå in för djupt på det. General managern och presidenten ville ha mig kvar, men tränaren vill inte det. Vill inte tränaren ge dig speltid spelar det ingen roll. Det är inte kul för mig heller att vara i en sådan situation.
– Ska jag vara ärlig spelade jag inte jättebra, men det har att göra med hur man mår. Det var inte så bra harmoni eller stämning i klubben.

Flytten från Omsk till Neftechimik Niznjekamsk, som han gjorde tillsammans med Dennis Everberg, gav ett lyft. Laget gick otippat till slutspel och Gustafsson fick en bra avslutning på säsongen. Men inte tillräckligt bra för att vilja spela vidare i KHL.

I dag är han glad att han tog beslutet. Efter ett par månader i Luleå känner han en helt annan glädje än i fjol.
– Det är väldigt kul, en nytändning jag tror att jag behövde efter förra säsongen. Det var som att jag hade fastnat i ett ekorrhjul och det var inte så kul längre. Så att komma hem till positiva människor som vill bygga något tillsammans har gjort mycket för mig. Visst, man är lite äldre, men inte så himla gammal. Jag ser fortfarande att jag kan bli bättre, säger Erik Gustafsson.

”DU ÄR IMPORT OCH DÅ SKA DU LEVERERA”

– I Ryssland och Schweiz är du värvad för den spelaren du är. Du är import och då ska du leverera och då får du sköta dig själv. När gnistan försvann var det svårt att hålla det uppe. Att komma hem och få den där pushen av både lagkamrater och tränare och allt vad det innebär, det gör en så enormt stor skillnad.

Med VM-bucklan 2013. Foto: Bildbyrån/Niklas Larsson

Vad är det för spelare som kommer hem till Sverige nu? Som collegespelare var du en offensiv back, men ju längre karriären gått känns det som du nästan hamnat mer och mer i det defensiva facket.
– Jag har tänkt lite grann på det där själv… Min första säsong i AHL tror jag att jag hade 23 poäng på 32 matcher, men då var jag -25 också. Det var tydligt att man inte riktigt värderade när man skulle följa med upp i anfallen, utan bara körde.
– Nu ser jag mig själv mer som en stabil tvåvägsback, men lite mer lagd åt det defensiva hållet. Jag gillar att ta det stora ansvaret bakåt. Egentligen skulle jag vilja vrida om lite grann, bli lite mer offensiv och ta lite mer risker – kalkylerade risker. Jag tror att jag har en uppsida som inte har visat upp i Sverige, men som jag vill visa. Sedan tror jag inte att jag kommer att kliva in och hänga tio mål, men ändå bidra till lagets offensiv. Framför allt tycker jag att jag är en skicklig passare, men jag vill såklart göra mål också.

Hur har första tiden i Norrbotten varit?
– Hektisk. Det är mycket som ska på plats innan säsongen. Vi har köpt hus och flyttat upp grejer (från Sundsvall) så det står fortfarande flyttlådor lite varstans i huset. Men det får ta den tid det tar. Men jag känner en harmoni i kroppen och i familjen, att det är mycket bättre nu än vi hade det i Ryssland. Livet rullar på och jag är glad och harmonisk.

LÄS ÄVEN: Erik Gustafssons tunga tid – ”Njöt inte av att åka till hallen”