”Det är inte ofta jag gått mina egna vägar”

Efter nästan 40 år i klubbishockeyn kliver Jerry Andersson in i den privatägda hockeyindustrin. Med lika delar solid hockeyerfarenhet och stora framtidsvisioner vill High Performance Center i Växjö ta en roll i utvecklingen av svensk ishockey.
– Jag tror stenhårt på den individuella utvecklingen. Det är nästan alltid i enskilda moment talangfulla spelare brister idag, säger Jerry till hockeysverige.se.

I hockeykretsar är Jerry Andersson känd som ”Mr Troja”. Sedan 1976 har han med få undantag varit engagerad i Troja/Ljungby i en eller annan form. Först som frivillig ungdomstränare och sedan 1986 heltidsanställd i ett flertal olika roller – tränare, assisterande tränare och sportchef. Sedan han under uppmärksammade former fick lämna Troja efter degraderingen till division 1 förra våren har han den här säsongen coachat Corona Brasov i Rumänien tillsammans med Håkan Nygren.

I våras lanserades Jerry Andersson av flera källor som ny sportchef i Södertälje. Det var också väldigt nära att det blev så, men ett samtal från Anders Öman i Växjö ändrade allt.
– Det var mycket nära, vi var väl i princip överens. Jag har en bra relation med Mats Pernhem sedan tidigare och fick en jättego känsla med Mats Waltin. Jag åkte upp och var där i ett par dagar och allt kändes jättebra. Men sen fick jag det här erbjudandet från Stefan Hörberg och Anders Öman dagen efter jag kom hem. Det var inget roligt samtal att ringa till Södertälje, men jag kunde helt enkelt inte tacka nej till den här utmaningen, säger Jerry Andersson.
– Det inte är så ofta jag gått mina egna vägar och här fanns en möjlighet att få påbörja något nytt, något som inte tar slut och ska byggas om efter varje säsong. Efter nästan 40 år i klubbverksamhet ska det bli fantastiskt roligt att få jobba med hockeyn utan att behöva köra in huvudet i själva getingboet också, skrattar Jerry.

High Perfomance Center – gammalt namn i ny regi

High Performance Center i Växjö är egentligen inget nytt sett till själva namnet. Konceptet startade som ett led i uppförandet av Arenastaden och var till en början ett projekt i gemensam regi av kommunen, idrottsrörelsen och utbildningsväsendet i syfte att erbjuda träning, utbildning och rehab på högsta nivå för atleter inom alla tänkbara idrotter. I våras avvecklades bolaget och konceptet High Performance Center ägs numera av SUSAB, Sport Utveckling Sweden AB. I styrelsen för SUSAB finns förutom Växjö Lakers före detta VD och starke man Anders Öman även Trojas förre ordförande Stefan Hörberg och tidigare elitmålvakten Henrik Arvsell.

Dennis Mårtensson är VD för High Performance Center, HPC. Den före detta innebandytränaren ska nu leda en resa med visionen att göra centret i Växjö till en naturlig samlingspunkt för idrottare från hela Europa. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ett flertal olika idrotter, men den första specialsatsningen ska ske inom ishockeyn. Anläggningen är inrymd mellan Vida Arena och Myresjöhus Arena och redan idag samlas elitidrottare från södra Sverige för att träna, individuellt och i grupp. Bland annat kör KHL-spelaren André Pettersson sin fysträning här under sommaren.
– Visionen bygger på den fina infrastrukturen vi har för idrott här i Växjö i och med arenastaden och de förutsättningar för individuell fys- och rehabträning vi redan har här på HPC. Dessutom har vi närhet till spjutspetsarna i den akademiska världen i och med idrottsutbildningarna här på Linnéuniversitetet, säger Dennis Mårtensson.
– Hockeyn blir vårt första område med specialinriktning, och där tror jag vi har en unik möjlighet att bli ledande. Förutom spelarutveckling vill vi också bli ett kunskapscentrum för tränare och ledare. Vi har i dagarna träffat Svenska Ishockeyförbundet och de är positiva till vår satsning, fortsätter Mårtensson.

”Det är ingen selectverksamhet”

HPC:s gym-, test- och rehablokaler ligger redan inom hundratalet meter från tre isytor och planerna som HPC delar med Växjö Lakers är att arenaområdet snart ska ha en fjärde yta. Just nu finns ingen is, men förhoppningen är att redan nästan år kunna ha is på alla ytor året om. Tankarna på ett ishockeyns Bosön är inte helt fjärran. Kopplingarna till Växjö Lakers finns där, men Dennis Mårtensson är noga med att påpeka att HPC ska drivas helt fristående.
– Det är klart att det inte skadar att bo granne med svenska mästarna, men vår verksamhet på hockeysidan ska vara helt oberoende av Växjö Lakers. Vi vänder oss till spelare, ledare och klubbar i hela Europa, ja hela världen egentligen.

Jerry Andersson är general manager för HPC:s hockeysatsning och står i princip med blankt papper just nu. Målsättningen är att redan nästa år arrangera ett flertal utvecklingscamper för spelare från hela Europa. Förutom att sätta planen för verksamheten och knyta till sig spetskompetens på instruktörssidan har han också en viktig uppgift i att skapa acceptans för konceptet bland aktiva spelare, ledare och inte minst inom klubbar och förbund.
– Visionerna är spännande, men det finns alltid realiteter som kräver att vi håller en ödmjukhet och goda relationer med klubbar, agenter och förbund. Idrotten är konservativ och vi kommer säkert stöta på hinder och en del som känner konkurrens. Med mitt stora kontaktnät och bakgrund inom ishockeyn tror jag nog att jag kan vara lite balansspelare där. Vi ska vara tydliga med att detta inte är någon selectverksamhet, det här är riktat till individer som vill bli bättre.

Jerry har levt hela sitt liv i ett hockeysverige som tagit stora kliv i den kollektiva utbildningen av spelare framförallt under de senaste 15 åren.
– Även om hockeyutövande som helhet inte direkt ökar så blir ju spelarna bättre och bättre. Vi kan ju bara titta på division ett som ett bra exempel. Spelarna på den nivån är så oerhört mycket vassare och bättre skolade nu än för 20 år sedan. Vi har ju 32 hockeygymnasium med nationella intag och det har höjt nivån rejält, men jag tror också tyvärr att det intaget gör att många riktigt bra spelare faller bort för tidigt.

I rollen som GM för HPC:s hockeysatsning vill han alltså nu vara med och bryta ny mark för den individuella utvecklingen
– Jag tror stenhårt på det. Idag är det få duktiga unga spelare som brister rent taktiskt, det är nästan alltid någon individuell egenskap som måste slipas. Det finns många spelare där ute som har väldigt höga ”betyg” på nästan alla delar av spelet men kanske dippar rejält på något enskilt moment och då ratas man ofta helt. Men med anpassad individuell träning kan man förädla de talangerna bättre, och det är där vi vill vara ett komplement. Här behöver man mer än bara någon enstaka camp här och där. Första steget är ju att identifiera behoven, vad saknar du och vilken typ av instruktör behöver du?

”Bäckström var inte så snabb på skridskorna”

Jerry pratar länge och passionerat om den svenska utbildningsmodellen som han menar ska vara grunden för verksamheten, även om HPC:s hockeysatsning vill samla spelare och instruktörer från hela världen. Men han ser också hur större resultatkrav och ändrade förutsättningar för klubbarnas J-verksamhet skapar utökade behov för individuell träning.
– Detaljer måste nötas med individen i fokus och det är ju svårare där klubben och laget är i främsta rummet. Dessutom har resultaten blivit mycket viktigare för tränarna på J20 och J18-nivå nu, spelare som brister i någon egenskap får kanske mindre istid för att laget ska vinna. Vår akademi bygger på att inte störa någon tävlingskalender, de heta månaderna är egentligen april till augusti. Här vill vi på sikt ha ett hundratal spelare i olika grupper som kommer in kanske onsdag-lördag i tre omgångar under speluppehållet.

I tider där NHL-klubbarna snappar upp och sätter agendan för spelarnas utveckling i allt större utsträckning växer också mängden individuell träning. Där menar Jerry att ishockeyn måste ha bättre förutsättningar att förädla de spelare som inte tillhör de 20-25 bästa i varje årskull i unga år, men som likväl kan ha stor potential.
– Pendeln för vad som är viktigt svänger ju hela tiden. Just nu är det fart man ska ha, skridskoåkningen är viktigare än någonsin. Titta till exempel på den klassiska, svenska centertypen som Challe Berglund eller ”Skuggan” Nilsson. Inga raketer på rören, men oerhört begåvade och nyttiga spelare. Såna finns det i varje kull, men de har det mycket svårare att slå sig fram idag, de kanske faller utanför russinläger eller till och med intagen till hockeygymnasiet.

Jerry Andersson pekar också på hur fort unga spelare kan utvecklas med rätt experthjälp, och hur lite det kan vara som gör att en potentiell storspelare hamnar helt utanför radarn och tröttnar. Den typen av talanger vill han vara med och förädla.
– Jag minns till exempel Nicklas Bäckström som jag hade under min tid i landslagsverksamheten med 87:orna. Han var inte så snabb på skridskorna, inget jätteskott och var väl lite för tung. Men det är ju bara att titta på honom nu, en av världens bästa spelare, säger Jerry.