Den leende målvakten: ”Blivit bättre som människa och även som målvakt”

Oscar Alsenfelt har precis avslutat sin första säsong som tvillingpappa. Stjärnmålvakten är säker – föräldraskapet har haft positiv inverkan på hans spel.
– Föräldraskapet har fått mig att inse vad som är viktigt och då kanske vissa grejer inom hockeyn tonas ner och gör att jag spelar mer avslappnat, säger han till hockeysverige.se.

SOLNA (HOCKEYSVERIGE.SE)

För tio månader sedan blev Malmös Oscar Alsenfelt tvillingpappa. Något han har berättat om tidigare här på hockeysverige.se. 
Nu har han spelat sin första säsong som förälder. När han blickar tillbaka på den så ser han det som en väldigt rolig tid men också som en tid där mycket i hans hockeyliv förändrats.
– När man är tvillingpappa och det gått tio månader är det två sidor av det myntet. Den ena grejen är jag mår bättre efter att ha blivit pappa med lyckan och att jag värderar saker på ett annat sätt, berättar Oscar Alsenfelt då vises i ett av domarrummen (!) på Ulriksdals IP under Goaliemania.
– Föräldraskapet har fått mig att inse vad som är viktigt och då kanske vissa grejer inom hockeyn tonas ner och gör att jag spelar mer avslappnat.
– Den andra sidan av myntet är att det har varit rätt mycket påfrestningar fysiskt på det viset att jag har sovit mindre och haft fullt upp. Att kombinera det med en elitidrottskarriär där jag måste prestera max varje dag har varit, inte svårt men det har varit tuffare veckor. Speciellt när det har varit sjukdomar. Inga allvarliga grejer men om två barn och två föräldrar får magsjuka så är blir det mycket påfrestningar när jag samtidigt ska spela tre matcher i veckan.
– Även om det har varit tufft på det viset så har det varit en lycklig tid och roligt även om det är mycket emellanåt. I det stora hela tror jag att jag blivit bättre som människa och även som målvakt med tanke på att dom bitarna håller ihop lite.

Har du fått en bättre distans till hockeyn?
– Ja, det är så jag menar. Innan var det bara hockey. Man mår dåligt när det går dåligt och lättad då det går bra. Men med barnen, när jag kommer hem är det som att ingenting annat betyder något.

Bildbyrån

Frank och Alice, som tvillingarna heter, har redan fått känna på atmosfären i ishallen.
– Dom har varit med Therese, min fru, på någon match. När det var säsong var dom så pass små att dom sov vid den tiden jag spelade. Dom har ändå inte riktigt fått uppleva hockeyn även om jag tycker det fungerar bra att sätta dom framför Tv:n när det är hockey. Det ser ut som båda gillar rörelserna så det bådar gott, säger 30-åriga målvakten som fortsätter med att berätta om ett av tillfällena när han njuter som mest av sina barn.
– Jag gillar när jag ser att dom integrerar med varandra. Oftast är det så lätt att jag bara sätter barnen på golvet och ger dom någonting att leka med. Sedan kanske jag måste kila iväg och göra en vardagssyssla. Då kan jag höra att dom nästan snackar med varandra på deras sätt. Då ser jag verkligen hur bra dom mår, hur friska dom är och trivs ihop. Det känns oftast som dom är trygga med varandra. Att se barnen leka själva är ett bra tecken på att dom mår bra och är trygga. Jag tror det är då jag njuter som mest, när jag kan smyga runt hörnan och kika på när dom sköter sig själva.

Förut kunde du bara fokusera på hockeyn från morgon till kväll, hur gör du nu för att knäppa på igen då du kommer till hallen efter att varit hemma med barnen?
– Jag tror att jag lärt mig det innan. Jag har pratat med Andy Swärd om när det varit tuffare tider i livet på olika sätt. Alla har olika tuffheter så att säga. Trots att det varit tufft har jag varit tvungen att spela bra eftersom det är mitt jobb. Samtidigt visste jag att det skulle leda till något bra och när jag mådde bra igen längre fram ville jag ju ha kvar mitt jobb inom hockeyn.
– Vi bestämde en punkt i omklädningsrummet. När jag kommer innanför dörren och ser den punkten då måste jag bara tänka på hur jag ska bli bättre idag. Det har blivit en enkel ritual som gjort att det har varit lätt för mig att fokusera då jag kommit dit. Det här använder jag mig av lite fortfarande samtidigt som jag kan bestämma en ny punkt varje säsong för att göra ritualen lite fräsch.
– Det här har varit skönt för när jag kanske mått lite sämre har det blivit en paus i vad det nu än ha varit när det har behövts.

Foto: Privat

En bit som givetvis är tufft att vara småbarnsförälder är samvetet mot sin partner. För Oscar Alsenfelts del handlar det om samvetet gentemot hans fru Therese.
– Egentligen är det tuffaste biten mentalt. Att ha två barn själv med mindre sömn på natten och sådant är tufft. Speciellt om det går över två dygn och blir flera dagar. Det här har jag försökt ta bort för att mitt samvete ska må bra och Therese ska klara av vardagen. Det gör väldigt mycket om det bara blir en eller två nätter och sedan kommer jag och tar ansvar. Då blir hon uppladdad igen.
– Jag har också tänkt på att om jag åker därifrån tröttare än Therese för att jag har tagit ett stort ansvar så vet jag att hon har mycket energi och kraft för att ta hand om våra barn. Jag brukar motivera mig själv så ibland, att göra så mycket jag kan då jag är hemma.
– Annars tycker jag att det har fungerat bra. Vi har inte haft så många övernattningar. Den här veckan är jag bara på Goaliemania två dagar och det är av den här anledningen. Jag hade gärna varit här någon dag till men det är en sådan tid nu att jag behövs hemma. Framförallt prioriterar jag det eftersom jag tycker att det är oerhört viktigt att barnen har någon hos sig som har mycket energi för dom måste stimuleras hela tiden.

Oscar Alsenfelt flyttade tillbaka till Malmö för fyra säsonger sedan och har sedan dess etablerat sig som en av SHL:s bästa målvakter.
– Jag tycker att det varit en resa med små steg hela tiden i stort sett sedan jag började spela hockey på elitnivå. Om jag bara ska tänka Malmö, första säsongen, då jag var skadad, sattes tonen för vad jag själv ville vara efter den.
– Jag fick upp ännu mer motivation och säsongen efter gick väldigt bra. Sedan har jag fått lära mig att hantera att spela bra även efter det att jag har varit bra. Det är något jag tycker att jag har haft problem med innan.
– Framförallt skulle jag säga att jag utvecklats i det stora hela samtidigt som det inte varit så mycket fokus på detaljer. Mer att jag ska hitta mig själv och ha ett ”flow”. Jag tycker också att jag har hittat mig själv men också hur jag vill vara som målvakt och människa. Det här har gjort mig trygg och att jag kan ta mer steg i min utveckling nu.

Oscar Alsenfelt spelade senast i Tre Kronor säsongen 2014/15 då han fortfarande spelade i Leksand, men det här med landslagsspel är ingenting som han går och funderar speciellt mycket på.
– Jag är inte en sådan som går runt och tänker på landslaget eftersom jag aldrig riktigt sett mig själv vara där. Jag har ett stort förtroende för människor generellt, att dom tar besluten som dom tycker är bäst.
– Jag har aldrig tänkt att det varit något personligt utan att coachen tar ut det lag han tycker är det bästa. Det här är inte så mycket jag kan påverka så jag tänker inte så mycket på det. Samtidigt är det kul att det är många som tycker att jag borde vara med. Det ger mig självförtroende. På så vis är det roligt när man är med i snacket, men hur vida jag kommer med eller inte har jag aldrig mått varken dåligt eller bra av utan det har mest varit neutralt för mig.

Ditt kontrakt med Malmö går ut efter säsongen 2019/20, är du skåning för evigt nu eller hur går tankarna framåt?

Oscar Alsenfelt

– Det vet jag inte. Jag har lärt mig att det går rätt fort i den här branschen. Jag har inte varit helt främmande för att testa något äventyr, men största mål är att få vinna SM-guld med Malmö. Det hade varit oerhört kul. Sedan vill jag inte låsa mig i något för den här branschen går för fort åt båda hållen för det, avslutar Oscar Alsenfelt innan vi kliver ut på isen tillsammans för några bilder samtidigt som även Världsmästarmålvakten Magnus Hellberg äntrar isen.