Berättar om Örebros resa: ”Det droppade in från taket och var minusgrader i hallen”

När han kom till klubben hade man inte ens en fystränare. Nu är Örebro ett stabilt SHL-lag, med en fullt fungerande organisation. Marcus Weinstock har varit med om utvecklingen inom Örebro HK.
– Det är fantastiskt vilken resa det har varit, säger han till hockeysverige.se.

ÖREBRO (HOCKEYSVERIGE.SE)

Marcus Weinstock har gått en ganska lång väg för att bli en etablerad spelare i SHL. Han debuterade i dåvarande elitserien för Färjestad redan säsongen 2005/06 och har sedan dess spelat för Arboga, Växjö, Leksand och Huddinge. Säsongen 2010/11 skrev den 31-årige forwarden på för Örebro och nu är han inne på sin sjätte säsong i klubben, en klubb som han har fått vara med om att ta upp i SHL.
– När jag kom hit till Örebro var jag lite mer av en första eller andralinje-spelare. Då var vi i allsvenskan. Sedan utvecklades jag mer och med under dom tre säsongerna som vi var i allsvenskan. De senaste tre säsongerna i SHL har jag blivit mer av en komplementspelare, säger Marcus Weinstock när hockeysverige.se träffar honom för en pratstund i Behrn Arena strax efter att hans Örebro haft ett fys-pass.
– Jag har idag inte samma framträdande roll, att jag skulle vara en första, andra eller tredje forward. Det är heller inga konstigheter att det blir så.

Många av hans lagkamrater har talat om hur viktig Marcus Weinstock är för laget i omklädningsrummet.
– Jag har alltid bara försökt vara mig själv som person. Samtidigt är jag öppen, ärlig, jag gillar hockey, gillar att prata hockey och komma fram till lösningar på olika situationer. Dessutom ser jag mycket hockey och har varit med så pass länge att jag tagit lite lärdom av det och kanske hjälpa till med lite av det jag kan.
– Sedan har jag varit här i sex år nu och har börjat få lite kännedom om staden, hur det fungerar här och lite sådana saker. Jag får försöka bidra lite med den biten också.

Johan Wiklander.

Spelarna som är kvar i Örebro sedan Marcus Weinstock kom till klubben 2010 är Johan Wiklander, Henrik Löwdahl och Johan Adolfsson. Givetvis får dessa fyra kulturbärare ta ett lite extra stort ansvar då det gäller att lotsa in nya spelare i laget.
– Det är klart att det är vi som ska vara med och sätta standarden, visa att så här uppträder vi och sådana saker. Oftast är det, om man säger, samma skrot och korn som kommer hit som hockeyspelare så det är ganska lätt att få in nya i gruppen.
– Dom du räknade upp har varit här längst, men sedan har du Anders (Eriksson), Kalle (Olsson), (Johan) Motin som bara kom ett eller två år senare. Vi är en kärngrupp som varit här ett tag och vi försöker hjälpa folk att trivas även i stan.
– Sedan finns det en person i föreningen som är viktigast av allihop och det är naturligtvis ”Mozart” (Lars Andersson). Han var här dagen jag kom till Örebro men framförallt har han varit här många år innan dess också och kommer att vara kvar länge till. Han gör ett fantastiskt jobb när det gäller att få alla att trivas. Han fixar lägenheter, bilar och det ena med det fjärde. Behöver man hjälp så ringer man honom. Är det så att du behöver mat en kväll så ställer han sig säkert och lagar mat åt dig, säger Marcus Weinstock med ett leende och lägger till: ”Mozart” är ovärderlig för den här klubben.

”Mozart”.

När Marcus Weinstock kom till Örebro var det i princip tränaren Peter Andersson och nämnde ”Mozart” Andersson som var klubben. Sedan dess har Weinstock på nära håll fått se hur organisationen har växt.
– När jag kom hit var det fortfarande den gamla bunkern. Det droppade in från taket, det var minusgrader i hallen och kansliet bestod av två baracker utanför. Det fanns i stort sätt ingenting. (Henrik) Löwdahl skötte tvätten men hjälpte även till på kansliet med en viss ekonomidel.
– Klart att det har utvecklats sedan dess. Nu när vi sitter här och pratar så ska det exempelvis bli landskamp. Vi har en jättefin arena som är lagom stor. Kansliet växer så det knakar och budgeten har nästan tiodubblats jämfört med vad vi hade då.
– Vi hade heller inget gym eller någon fystränare då jag kom hit första säsongen. Då var det folk som var här och gjorde sådana jobb som hjälpredor. Idag har vi allt som kan tänkas. Det är fantastiskt vilken resa det har varit.

Du har bott i två hockeyorter tidigare, Leksand och Karlstad, hur skulle du säga att Örebro står sig jämförelsevis som hockeystad?
– Leksand går inte att jämföra med någonting annat i det här landet. Där är det väldigt speciellt att bo som hockeyspelare, inget snack om saken. Det spelar i stort sett ingen roll vem du möter på stan där uppe, dom känner igen dig.
– Jag har ett speciellt minne därifrån. Vi hade fått stryk en bortamatch och jag skulle till Ica för vi hade slut på välling till dottern. Jag står i kön och ska betala när det knackar på min axel och jag hör någon säga ”Vad höll ni på med igår?”. Då vänder jag mig om och då står där en tant på 75-80 år vilket är den som frågat vad vi höll på
– Första säsongen här, då det fortfarande var gamla hallen, var det ingen som kände igen mig eller visste vem jag var. Men intresset har vuxit mycket, mycket mer senaste åren efter det vi har spelat bättre. Nu hälsar folk på oss spelare ute på stan och tycker det är kul att prata hockey. Det är fantastiskt roligt att det har blivit så. Det växer absolut och vi har 99 procents beläggning i arenan och det är fantastiskt kul att folket i stan stöttar oss. Även fast vi haft en lite tyngre säsong i år jämfört med vad vi hade i fjol så är det nästan alltid ”lapp på luckan”.
– Karlstad kan jag inte svara på eftersom jag då var så pass ung att det där inte var något som jag kände av på det sättet.

Var det bara positivt att det kom fram folk på Mårtas (Ica) och knackade dig på ryggen för få att prata hockey?
– Nja… (skratt) Det ska man väl inte säga. Det är inte bara positiva saker som kommer av det, men oftast låter det värre än vad det är. Folk tycker att det gnälls så mycket där uppe, men till oss spelare som var där då var det mest positiva saker.  Kom igen nu, lycka till, ni vänder det här och så vidare.
– Självklart fanns det några som ville berätta för mig hur jag skulle åka, passa eller skjuta. Samtidigt är det en del av det här yrket som jag har valt så det få man ta.

Du lydde väl experterna?
– Absolut!

Uffe Weinstock.

Weinstock är ett klassiskt hockeynamn, hur har det påverkat dig som hockeyspelare?
– Jag vet inte riktigt hur det har påverkat mig. Uppe i Leksand, självklart, var det många som kom fram och frågade om det var Uffe (Weinstock) som var min pappa och så vidare. Jag har säker fått den frågan etthundra gånger och fortfarande är det så att han är min morbror.

– Klart att namnet är igenkänt tack vare allt bra han har gjort i Tre Kronor och som tränare. Visst blir det lite frågor, men vad jag har fått ut utav det tror jag inte är så jättemycket.
– Vi kanske pratar med varandra någon gång varannan månad. Det var mer förr, men eftersom han har lite nya jobb, bland annat inom Dalarnas fotbollsförbund har det inte blivit att vi pratat med varandra den så mycket den här säsongen. Däremot pratade vi mycket med varandra förra säsongen.

Örebro har haft en ganska ojämn säsong och ligger i skrivande stund på en tionde plats i SHL.
– Jag tycket att SHL har blivit lite jämnare den här säsongen på något vänster även om Skellefteå och Frölunda absolut sticker ut i mängden. Karlskrona sticker ut lite åt andra hållet. Inför säsongen trodde jag att många lag skulle bli fantastiskt mycket bättre än vad man blev med tanke på vilka spelare lagen värvade in. Nu snackar vi om att Örebro Hockey blivit lite sämre, men det är bara tredje säsongen vi spelar i SHL på hur länge som helst.
– Första säsongen höll vi oss kvar och andra säsongen gick det fantastiskt bra, men det är svårt att räkna med att man hela tiden ska gå spikrakt uppåt. Vi kom sexa förra säsongen så i så fall skulle det innebära att vi skulle komma topp fyra den här säsongen. Någonstans måste man se med lite nyanserade ögon att vi fortfarande är i en etableringsfas i SHL.
– Självklart vill vi komma högt upp i tabellen och hela tiden ta nya steg, men i grund och botten är viett etablerings-lag och jag tror att det då någon gång också kommer en liten dipp. Då gäller det att göra den dippen så kortvarig som möjligt.
– När vi spelar som bäst kan vi slå alla lagen i serien, men det kanske är så att vi har lite för djupa svackor eller tappar lite för mycket i vissa matcher och tyvärr även startar vissa matcher lite för dåligt. Det är någonting vi går jobba vidare på och jag tycker att vi tar steg framåt varje dag som lag och grupp så det ska bli ett intressant avslut av den här säsongen.

Weinstock har den här säsongen svarat för fem mål och totalt 19 poäng på 41 matcher.
– Just skulle kunna sätta godkänt på min säsong just nu. Självklart vill man som spelare göra så mycket poäng och mål som möjligt. Speciellt då jag som har fått ett så pass stort förtroende i powerplay. Sedan har det gått lite stå i det spelet också just nu då vi har haft lite svårt att få in pucken i powerplay.
– Kommer jag ändå upp i den skörd av poäng som jag ligger på just nu och gör ytterligare några under sista seriematcherna så är man självklart godkänd. Sedan vill jag givetvis utvecklas och bli bättre. Jag tycker ändå att jag utvecklat en hel del i spelet som jag varit sämre på tidigare och som jag tagit med mig och blivit bättre på. Jag trivs jättebra verkligen och, som jag sa, det ska det bli jättekul att se hur långt vi kan räcka till.

Ni är 14 svenska spelare och tio utländska spelare i truppen, blir det små gängbildningar tack vare det?
– Örebro är en av dom klubbar där det inte blivit så mycket av det fast vi har så många utlänningar. Sedan blir det automatiskt att tjeckerna och slovakerna håller lite med ihop eftersom dom pratar samma språk.
– Faktiskt så tycker jag ändå att det fungerat bra överlag och att vi har en så pass bra grupp. Det är en av anledningarna också till att vi orkat vända dom här tyngre perioderna, att det inte blir grupperingar och sprickor. Börjar det gå troll i det och det blir grupperingar där dom tycker så och dom andra tycker så kan det gå fort utför.
– När det var som tyngst gick vi verkligen ihop som lag och hade sedan en fantastiskt bra januari. Det är en styrka som jag känner i Örebro, att man kommer in i laget och känner sig direkt delaktig i laget, avslutar Marcus Weinstock.