VD – och elitspelare: ”Hamnade här på ett bananskal”

Att vara framgångsrik på isen och samtidigt göra karriär utanför densamma är inte speciellt enkelt. Men Djurgårdens Sophie Johansson har lyckats på båda fronter.
– Jag tror att så länge man planerar så går det väldigt bra att kombinera jobb och hockey. Så länge jag har passion för både och ser inte jag några problem med att kombinera det, säger hon till hockeysverige.se.

TÄBY/ARNINGE (HOCKEYSVERIGE.SE)

Det råder inga som helst tvivel om att många hockeyspelare på damsidan har en tuff tillvaro med att kombinera jobb med sin idrott. Även om det pekar mer och mer åt rätt håll så är det en bit kvar innan tjejerna i SDHL kan leva på sin hockey. En som valt att satsa hårt både på hockeyn och yrkeslivet är Djurgårdens back Sophie ”Fiffi” Johansson. Sedan januari i år är hon nämligen VD på Better Hockey i Täby.
– Egentligen hamnade jag här på ett bananskal. Jag hade precis flyttat hem och börjat spela med Djurgården. Till hösten hade jag inget jobb och först var det någon månad där jag drev runt hemma. Sedan behövde Tomas (Westberg, ägare) extrajobbare inför julen. Det var ett lagerarbete på halvtid, berättar Sophie Johansson när vi ses för en intervju i Better Hockeys lokaler i Arninge norr om Stockholm.
– Tomas hade kontakter med Dani (Rundqvist) och Nisse (Ekman) så dom ringde mig och frågade om jag ville jobba lite extra. Då bodde jag i Vallentuna så det var nära samtidigt som jag kunde jobba lite för att sedan åka och träna.
– Min plan var att jobba två månader och sedan söka ett annat jobb, men efter några tillfälligheter blev jag kvar och kom upp hit till kontoret i stället. Där har jag blivit kvar. Det här är fjärde året som jag är här.

Inledningsvis var hon alltså ”vanlig anställd”, men det var aldrig några problem att kombinera den sysslan med ishockeyn för henne.
– Det gick bra. I början var det absolut inga problem, men då jobbade jag inte fulltid heller. Så länge man planerar så är det inte några stora problem att kombinera.
– Klart att det ändå kan vara jobbigt ibland. Speciellt om vi har haft bortamatch en vardag och kommit hem sent på natten och sedan skulle jag upp till kontoret på morgonen.

Tror du det är lättare på ett ”hockeyföretag” att kombinera hockey och jobb jämfört med exempelvis en som jobbar på ICA, är förskolelärare eller liknade?
– Om du jämför med en ICA-butik är det såklart så eftersom dom kan ha öppet till nio, tio på kvällen. Självklart är det också så att dom tar mer hänsyn till en hockeyspelare på ett hockeyföretag. Tomas har alltid sett till att jag kunnat vara ledig om jag haft match eller om jag har behövt gå lite tidigare till en träning.
– Jag tror att det generellt handlar om vilket företag man är på. Har du en bra chef så kan man kombinera jobbet med hockeyn.

Från januari 2018 är alltså Djurgårdsbacken VD på Better Hockey. En roll som givetvis innebär en hel del mer ansvar.
– Varför jag valde att tacka ja? Det är ett roligt företag att jobba på. Vi är inte så många (tre) som jobbar här. Jag har alltid varit en stor del av företaget och tagit del av allt från försäljning till produktion och inköp.
– Jag vill fortsätta vara en del av den här resan och det kändes helt rätt när jag fick frågan om att ta över som VD. Det var ett självklart val.

Sophie Johansson ser inte heller att det varit en speciellt tuff omställning att kliva upp från anställd till VD-rollen.
– Tuffa bitar skulle jag inte säga, men givetvis är det mer ansvar när jag klivit upp som VD. Nu har jag tidigare fått ta del av allt som skett i företaget och det är många delar som jag redan har skött tidigare. Det har faktiskt inte varit en så jättestor skillnad.

Är det en stor skillnad då det gäller tidspressen med att åka till Hovet för att träna och så vidare sedan du klädde på dig Vd-kavajen?
– Det är samma tider så det är inte en så stor skillnad faktiskt.

Har tanken funnits någon gång att lägga av med hockeyn och bara satsa på jobbet för att det varit svårt att kombinera hockey och jobb?
– Nej, egentligen inte. Det är mer att jag tappat motivationen på hockeyn ibland som gjort att jag kanske funderat på att lägga ner.
– Jag tror att så länge man planerar så går det väldigt bra att kombinera jobb och hockey. Så länge jag har passion för både och ser inte jag några problem med att kombinera det.

Givetvis har hon haft en bra back-up från Djurgården då det gäller att VD-jobbet måste få ta den tid det behöver.
– Jag tror att dom tycker att det är jättekul att jag fått den här tjänsten. Dom har alltid stöttat mig i arbetslivet också. Nu har jag haft turen att ha bra tränare och ledare som tycker att det varit okej att jag har missat någon träning då jag inte kommit loss. Vi samarbetar dessutom med Djurgården så dom har koll på vårt företag, säger ”Fiffi” som stortrivs med kombinationen att vara elitidrottare och VD.
– Ja, jag trivs jättebra. Det är kul nästan varje dag. Klart att jag har mina dagar då jag är trött när jag kommit hem tre på natten, får tre timmars sömn för att sedan vara på kontoret igen. Då kanske jag inte är så jätteglad på morgonen (skratt). Jag vet ändå att jag tar mig igenom den dagen också och sedan får jag åka hem för att sova.
– Precis som man tävlar idrottslivet gör man även i arbetslivet. Man vill hela tiden bli bättre och utveckla företaget.

När du hade Kai Nurmi som tränare i Ormsta runt 2010, om du jämför den tiden med idag, hur har prestationskraven ökat på er elithockeyspelare på damsidan?
– Kai är underbar ha ha… Det är som dag och natt. I Ormsta hade vi egentligen inte några förutsättningar alls. Vi köpte vår egen utrustning samtidigt som vi betalade medlemsavgifter och resorna själva. Det var många tusenlappar som gick på en säsong.
– Om jag jämför det med nu då vi får utrustningen och alla resor och hotell är betalt, vissa får löner… Det är ändå lite pengar som börjar komma in i damhockeyn och det gör att det blir en väldigt stor skillnad.

Ser du också att respekten för damspelare har utvecklats under den här tiden?
– Den har utvecklats väldigt mycket. När jag var yngre fanns det folk som tyckte att tjejer inte skulle spela hockey. Många vart förvånade när jag sa att jag spelade hockey samtidigt som folk inte hade koll alls på damhockey.
– Nu är det egentligen tvärtom. Folk tycker att det är jätteroligt och det är många som är pålästa. Sedan märker jag här i jobbet då det ringer en hockeypappa och ska prata om våra produkter och träning att det inte är mig dom vill prata med. I stället blir det ”Jag ska fråga om produkter, finns det någon där jag kan prata med?” ”Ja, du kan prata med mig om du vill.”. Då blir dom lite reserverade ”finns det inte någon annan att prata med?”. Dom tror nog inte jag har riktig koll eftersom jag är tjej.

Det finns lite fördomar kvar där med andra ord?
– Ja, det finns det absolut. Samtidigt finns det dom som tycker det är jättekul och vill prata på en timme.

Känner kunderna igen dig som hockeyspelaren Sophie Johansson från Djurgården?
– Djurgårdare gör det. Annars är det inte så många även om det är några som har koll.

Sophie Johansson har nu gjort fyra säsonger i Djurgården sedan hon kom från Munksund/Skuthamn och tillhör den stomme som har varit med på hela resan fram till idag.
– Jag har varit med från början. Resan har varit fantastisk. För det första fick jag komma hem och spela för klubben i mitt hjärta. Det är inte många som får chansen att göra det.
– Att sedan få vara med på hela resan då vi vann Division 1, sopade rent och inte förlorade någon match till att tre år senare vinna SM-guldet är riktigt häftigt.

Djurgården vinner alltså SM-guld 2017 men förra säsongen blev det respass mot Luleå i semifinalen.
– Förra säsongen hade vi otroligt mycket skador samtidigt som det kämpigt med vårt spelschema. Vi spelade nio matcher på 16 dagar och hade bara tolv hela spelare. När vi skulle spela så många matcher och dessutom jobba fulltid, man kommer hem sent på natten, upp och jobba och sedan är det match igen och igen… Det sliter på kroppen och då märkte jag efter en vecka att jag faktiskt var lite trött.

Vad är det som gjorde att ni inte gick hela vägen förra säsongen?
– Det var mycket som spelade in. Många skador men sedan kanske inte lagsammanhållningen var på topp. Det var lite spretigt och det kom in lite spelare sent inför slutspelet. Vi fick inte spelet att klaffa. Det här startade redan på hösten. Dels hade vi inte truppen klar så vi kunde spela ihop oss. Sedan blev det en ond spiral. Dessutom hade vi en ny tränare (Roger Öhman). Det blev aldrig att vi kom ihop som lag.
– Det var också lite spelarna mot ledarna. Vi hade lite olika filosofier kring hur vi skulle spela hockey, träna och hela den biten. Man kan väl säga att det helt enkelt blev grupperingar.

Är det svårt att få in en tränare som aldrig tidigare jobbat med damhockeyn?
– Det är väldigt svårt. Har man inte varit i damidrotten tidigare blir det väldigt stora kontraster jämfört med herridrotten. Klart att det är en jättesvår uppgift att komma in och ta ett damlag. Inget ont om Roger. Jag tycker att han är en jättebra coach, men det fungerade tyvärr inte med vårt lag. Det ville sig inte, men jag ser mycket fram mot den här säsongen. Det har känts redan nu på fysen att vi är ett helt annat lag. Vi känns som ett lag igen.

Vilka förväntningar har du på kommande säsongen med bland annat en ny tränare (Alana Blahoski)?
Jag har väldigt stora förväntningar, säger den 27-åriga Vd:n med ett stort leende och fortsätter:
– Vi har kört på jättehårt med en ny fystränare, Louise Dahl. Hon är jätteduktig och har fått ihop laget otroligt bra. Det här har varit ett uppsving för oss.
– Sedan har Alice (Östensson) kommit in liksom Mariam El-Mahmadi. Det kommer droppa in några ytterligare spelare så jag tror att vi har något bra på gång.
– Det ska bli väldigt intressant med en ny coach. Det är första gången i ett klubblag som jag har en kvinnlig coach. Det tycker jag ska bli jätteroligt.  Jag har bara hört bra saker om henne och hon har fina meriter.

Foto: Ronnie Rönnkvist

Vem får sitt stora genombrott i Djurgården den här säsongen?
– Oj… Bra fråga. Den har jag inte ens funderat på, skrattar Sophie Johansson innan hon börjar rabbla upp alla talanger i Djurgården innan hon fastnar för två lite extra.
– Både Solveig (Neunzert) och Sofie Lundin. Det är två spelare som har presterat väldigt bra innan också, men jag tror att både Solveig och Sofie kommer ta nästa steg. Nu har dessutom båda kommit med i Ylva (Martinsens) trupp. Båda dom har väldigt stora chanser att ta en tröja i landslaget. 

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: