Förslaget: ”Alla föreningar som bedriver ungdomsverksamhet ska ha ett lag med bara flickor i”

Hur arbetar svensk hockey för att den ska bli mer jämlik? Hur ska tjejerna lockas till att spela ishockey högre upp i åldrarna? Vad krävs från elitföreningarna? Det var några av frågorna som diskuterades i hockeysverige.se’s runda bord-samtal.

Hur mår svensk damhockey? Att den mår bättre än på många år kan vi alla vara överens om, men vad kan bli bättre både på kort och lång sikt och hur tänker Svenska Ishockeyförbundet kring att hockeyn ska vara tillgänglig för alla och jämlik? För att skrapa lite på ytan stämde hockeysverige.se träff med Svenska Ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson, förbundskaptenen Ylva Martinsen och Djurgårdens målvakt Lovisa Berndtsson.

Det blev ett spännande rundabordssamtal som vi kommer redovisa i tre delar. Först ut var delen om SDHL och hur vår trio ser på antalet utländska spelare i ligan, men även det faktum att lagen hade möjligheten att stärka upp sina lag under slutspelet. Del två handlade om förutsättningarna för Damkronorna. Idag pratar trion om hur dom ser på en jämställd idrott och då framförallt hockey.
– Jämställd idrott handlar för mig i första hand mycket om lika villkor. Du ska inte behandlas olika oavsett om du är kille eller tjej. För mig sitter det mycket i strukturer och förhållningssätt, inleder förbundsordföranden och fortsätter:
– Det finns naturligtvis kvantitativa sätt att mäta jämställdhet. Exempelvis genom antalet ledare och så vidare, men i första hand handlar det att alla har lika villkor.

När du säger strukturerna, kan du utveckla det?
– Hur frågor hanteras, hur människor behandlas och hur ser beslutande organen ut förhållandevis. Återigen finns det kvantitativa antal män och kvinnor och så vidare, men hur mycket utrymme ges olika frågor i beslutande organ, hur förhåller vi oss till tjejer och killar när dom börjar spela hockey, hur behandlar vi dom olika landslagen och så vidare.

Ylva, vad innebär jämställd idrott för dig?
– Anders är inne på det, men det stora för mig, som växt upp med hockey och träffar både barn och vuxna inom hockeyn, är att det från starten inte ska skilja hur man blir bemött.
– Det är många som vittnat om att tjejlag har så mycket sämre än kill-lag. Eller enstaka tjejer som valt att spela med killar, men blivit illa handlade i sina lag. Sedan finns det bra exempel också och berättat att dom tvärtom har det väldigt bra, men också föreningar som tar det på allvar och ser till att tjejerna har lika villkor som killarna.
– Jämställdhet är också för mig att som barn komma till ishockeyn och känna sig välkommen. När alla tjejer och killar känner så har vi nått jämställdhet, men vi är inte där ännu.
Lovisa Berndtsson:
– Ylva sätter ordet på det ganska bra. Jag har varit med ganska länge nu och jämställdhet för mig är också att tjejer och killar ska få ha samma drömmar och framförallt ha möjligheten att nå dom drömmarna.

Hur upplever du att det är idag?
– Det har gått framåt mycket, men det är en väldigt lång bit kvar. Nu känner man sig som damspelare mer accepterad i dom flesta föreningarna.
– I föreningarna där jag växte upp har det inte alltid varit poppis att det varit tjejer som tagit istider eller spelat i kill-lag. Jag skulle säga att det är en annan miljö idag även om det är, som jag sa, en lång bit kvar att gå där också.

”MÅSTE ÖPPNA UPP OCH SE ATT DET FINNS VINSTER MED ATT HA DAMHOCKEY”

Även Ylva Martinsen har varit med om samma upplevelser som Djurgårdsmålvakten.
– Ja, det har jag absolut. Just det ”Lollo” sa om att ta istid det hörde jag under en väldigt stor del av min karriär. Vi var en svulst på verksamheten som tog tid från killarna istället för att klubbar och ledare såg oss som en tillgång.
– Det där tror jag håller på att vända lite grann. Vill man vara en modern förening så måste man öppna upp och se att det finns vinster att ha med damhockey. Jag tycker att det är förlegat att säga ”har vi en jämställd verksamhet så är det negativt”. Snarare är det positivt och får föreningarna att växa. Det finns positiva exempel på det där flera föräldrar engagerar sig, man kan attrahera en annan publik än dom som enbart vill titta när herrar spelar. Det har tagit tid, men det ska bli kul att se att närmaste åren vilken väg det tar.

Anders Larsson:
– Det är naturligtvis en viktig fråga för varje individ, men även för hockeyn överhuvudtaget. Jag brukar ställa den enkla frågan; vad ska få föräldrar att placera det bästa dom har, det vill säga sina barn, i vår verksamhet? Vilka föräldrar vill sätta sina barn i något som inte tycks hänga med i samhällsutvecklingen och därmed att det är jämställt? Jag menar att det här är en överlevnadsfråga att jobba med för hockey.

”SKA KOMMA INIFRÅN FÖRENINGARNA”

Kan Svenska Ishockeyförbundet ställa krav på klubbarna för att det ska bli mer jämställt inom föreningarna?
– Det mest grundläggande handlar om ledarskapet överhuvudtaget. Hur utbildar vi våra ledare, vad förmedlar vi och vilket ledarskap ska vi stå för inom svensk ishockey? Exempelvis är det vi som sätter upp ledarutbildningarna för hela hockeyrörelsen.
– Mycket handlar det om vad som sägs i omklädningsrummet eller i föreningslokalerna. Återigen, dom strukturella frågorna om hur man damlaget kontra herrlaget, pojkar kontra flickor och så vidare.
– Vi kan göra mycket som förbund, men sedan har vi en föreningsdemokrati. Med en stor rörelse har vi i stora delar också en spegling av samhället, men det är viktigt att våra kärnvärden är väldigt tydliga. Det tillsammans med våra ledare är två viktiga områden som vi kan påverka.
– Sedan är det också viktigt, tycker jag, att vi alla, ledare, spelare, förbundskapten eller jag som ordförande, på olika sätt ser till att säga ifrån när det är samtal som inte är på den nivån som dom ska vara.

Vad måste bli bättre kortsiktigt för att det ska bli mer jämlikt inom hockeyn?
– Jag tror mycket på att det ska komma inifrån föreningarna. Det handlar mycket om att få in rätt personer i styrelserna där besluten tas, att dom förstår och tycker på riktigt att det här är viktigt, säger Ylva Martinsen och fortsätter:
– Med styrelse som tycker att det kvittar så blir det inte heller dom här strukturella förändringarna. Då hamnar det inte heller på ledarskapsnivå utan stannar vid att dom har x-antal hundra killar som spelar hockey och att det räcker. ”Vi behöver inte ha något tjejlag”. Sedan är det den här klassiska att ”Är det någon tjej som vill spela så är hon välkommen att spela med killarna”.
– När styrelserna i föreningarna sätter ner foten och tar ett riktningsbeslut, att det här är viktigt och vi ska göra det på riktigt… Den som inte jobbar för det riktningsbeslutet ska inte heller jobba i den föreningen. Det kanske låter hårt, men jag tror att det behövs att vara så.

Ordförande Anders Larsson.

Anders Larsson:
– Jag tror väldigt mycket på ”morot” i vår verksamhet. Att man ska se fördelarna med att satsa på barn och unga, hockey för både killar och tjejer.
– Ett av förslagen som förbundsstyrelsen kommer att lägga till vår stämma i juni är att alla föreningar som bedriver ungdomsverksamhet ska ha ett lag med bara flickor i. Det är ett förslag som vi ska komma ut med till hockeysverige och som förhoppningsvis, vilket jag förutsätter också, hockeysverige ställer sig bakom och tydligt jobbar mot för det måste finnas flick- och tjejlag att spela i.

VILL BEHÅLLA TJEJERNA INOM HOCKEYN

Just det här med att det inte finns flick och tjejlag i klubbarna kan också vara en av anledningarna till att tjejer slutar spela tror Ylva Martinsen.
– En feedback som tillfrågade tjejer svarat på frågan om varför dom slutar i större utsträckning på tjejsidan är att dom slutar när det inte finns tjejlag så kanske man då tvingas hänga kvar med killar eller flytta långt för att spela med tjejer. Det här är en viktig fråga för att få fler utövare till vår sport.  
Anders Larsson:
– Vi har sett, vilket alla vi runt det här bordet vet, en dubblering av antalet flickor i Tre Kronors hockeyskola. Nu satsar vi dessutom på det här projektet med att få behålla flickor i åldern nio till 14 år. Förhoppningsvis kan vi konstatera längre fram att det gått väldigt väl.
– Ju fler tjejer som kommer in som spelare desto fler blir aktivitetsledare, alltså tränare eller lagledare. Sedan blir dom organisationsledare i sin förening, distriktet eller på förbundet. Allt hänger ihop och vi behöver få in fler kvinnor den vägen.
– Det är alltså inte bara viktigt att få fram kvinnliga hockeyspelare utan även att bygga hockeyn in framtiden genom att få kvinnliga ledare.

Det finns ledare som uttryckt att klubben har tjejlag för att det ligger rätt i tiden, hur tänker du som ordförande när du hör det?
– Vi är stora som rörelse och har många olika personer i vår verksamhet. Därför är det viktigt vad vi står upp för.
– Att bedriva flickverksamhet eller hockey överhuvudtaget handlar om en passion för sporten. Jag har svårt att se och känna igen mig i att driva en viss typ av verksamhet för att det skulle vara politiskt korrekt, avslutas rundabordsamtalen kring svensk damhockey. Något vi kommer fortsätta följa med öppna och även kritiska ögon.